Kinberg Batra om sitt nya jobb: ”Jag blev överraskad”

Anna Kinberg Batra hoppar av Collectors styrelse med omedelbar verkan. 

Den tidigare M-ledaren ska på uppdrag av regeringen utreda statens roll på den framtida betalningsmarknaden.

Anna Kinberg Batra.
Anna Kinberg Batra.Foto:Jack Mikrut

För att undvika intressekonflikter lämnar Anna Kinberg-Batra Collectors styrelse efter drygt ett och ett halvt år, sedan hon tackat ja till ett uppdrag från finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Under två år ska Kinberg Batra utreda digitaliseringens konsekvenser för den svenska betalningsmarknaden, där vi använder kontanter i all mindre utsträckning.

”Jag blev faktiskt lite överraskad när jag fick frågan, det måste jag medge. Men det tog inte lång tid att tacka ja”, säger Anna Kinberg Batra.

Utgångspunkten för utredningen är att den digitaliserade betalningsmarknaden måste fungera säkert och effektivt, och vara tillgänglig för alla, något som staten måste ta ansvar för. Utmaningar saknas inte på området. Anna Kinberg Batra pekar på att regelbördan på banker har ökat, vilket gjort det dyrare och svårare att göra affärer i den mest lagliga delen av betalningsväsendet. 

”Samtidigt ser vi att terrorister och kriminella får tag i pengar och skickar i alla fall. Det visar hur svårt det är att träffa rätt som lagstiftare.”

Lagstiftningen kan inte byggas efter den teknik som finns i dag. Digitaliseringen kommer inte att stanna av, fortsätter hon.

”Bill Gates lär ha sagt att man brukar överskattar det som händer de närmaste två åren men man brukar underskatta allt som kan hända de närmaste tio åren.”

Hon konstaterar att när hon blev ordförande i riksdagens finansutskott för tio år sedan pratade man visserligen om de här frågorna, men varken Swish eller Izettle hade ännu lanserats, och sociala medier var inte mäktigare än länder i vissa avseenden.

”Och vi hade nog inte kunnat föreställa oss att de skulle lansera sina egna valutor”, säger hon med hänvisning till Facebooks kryptoprojekt Libra som kan komma att lanseras nästa år.

Paypal undersöker samtidigt möjligheten att tillåta bitcoin som betalningsmedel.

”Det är ofta entreprenörer och enskilda företag som förändrar snabbare än vad stater och lagstiftare kan göra, eller till och med förstå. Det driver förändringar på samhällsnivå”, säger Anna Kinberg-Batra.

Utredningen ska också se över behovet av en digital e-krona, något Riksbanken jobbar med. EU-kommissionen har i en nyligen antagen strategi beslutat att man ska stödja ECB:s arbete med en eventuell digital euro. I Kina pågår redan ett pilotprojekt.

”Det finns ett stort intresse för att ge ut digitala centralbankspengar. Samtidigt finns det risker och utmaningar. Det kan få stora konsekvenser för hela det finansiella systemet”, säger Per Bolund.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?