1515
Annons

Kina fruktar ny våg av smittspridning

För tredje dagen i rad har inga nya inhemska fall av coronasmitta registrerats i Kina. Däremot har många smittade kommit in i landet, ofta kineser bosatta i USA och Europa som har tagit sig hem, och man fruktar en ny våg av smittspridning i landet.

Enligt myndigheterna är många av återvändarna studenter i USA och Europa vars lärosäten har stängts på grund av coronaviruset. Risken för omfattande smittspridning bedöms vara stor i städerna Peking och Shanghai, dit många först kommer.

Totalt har över 81.000 personer smittats i Kina sedan virusutbrottet startade i den kinesiska staden Wuhan i slutet av december. Över 3 000 personer har avlidit i landet.


Turkiet närmar sig valutakris: ”Tiden är på väg att rinna ut”

Turkiets ekonomi präglas av hyperinflation och risk för valutakris. Priserna på energi, mat och dryck skenar och sprider social oro.

Turkiets centralbank väntas dock inte strama åt med höjda räntor.

”Tiden är på väg att rinna ut för Turkiet. Reserverna börjar ta slut”, varnar SEB-strategen Per Hammarlund.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Centralbanken i Ankara satte i januari punkt för en serie sänkningar av styrräntan, från 19 procent hösten 2021 till dagens 14 procent. Där har den legat kvar sedan dess – trots en skenande inflation och ett fortsatt ras för den turkiska valutan, liran.

I dag väntas ett nytt räntebesked från Ankara. Analytikerkåren är enig. De tror inte det blir någon räntehöjning denna gång heller – trots att inflationen har uppmätts till 70 procent i april av den statliga statistikbyrån Turkstat. 

Frågan om den turkiska inflationen är politiskt glödhet i landet. Regeringen förbereder en lag som förbjuder publicering av oberoende inflationsmätningar utan tillstånd av Turkstat. Och samma statistikbyrå bytte nyligen, för andra gången på ett år, ut sin högsta chef för att så sent som i förra veckan också peta avdelningschefen som ansvarade för inflationsrapporterna.

De omstridda räntesänkningarna som inleddes i höstas genomfördes i sin tur efter en utrensning i centralbankens direktion. Den leddes av centralbankschefen Sahap Kavcioglu, som när han själv tillträdde i mars 2021 tog över efter det att president Recep Tayyip Erdogan sparkat tre centralbankschefer på mindre än två år.

”Erdogan har full kontroll över centralbanken nu. Det är han som styr räntebeskeden”, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtekonomier på storbanken SEB.

Det innebär att det är Erdogans egna ränteteori som gäller. Och enligt den späder högre räntor bara på inflationsproblemet.

Kortsiktigt, för hushållen, ligger det något i detta resonemang, enligt Hammarlund.

”Det blir dyrare, hushållen kan konsumera mindre. Och investeringarna minskar, vilket förmodligen betyder att arbetslösheten ökar”, säger han. 

Men på något års sikt är troligen nettoeffekten av räntehöjningar positiv jämfört med att låta inflationen fortsätta skena iväg, enligt Hammarlund.

En tumregel är att det krävs en positiv realränta för att strama åt krediterna och kyla ned priserna, vilket i Turkiet skulle innebära en räntehöjning från dagens 14 till över 70 procent. Men då mycket av inflationsproblemet hänger ihop med stigande energi- och råvarupriser globalt kanske det inte behövs riktigt så mycket, enligt Hammarlund.

Utan räntehöjningar antas pressen nedåt på Turkiets lira fortsätta efter torsdagens räntemöte. Det lyfter inflationen ännu mer, via högre importpriser. Samtidigt ser centralbankens utrymme för stödköp – för att hejda lirans fall – alltmer begränsat ut.

”Tiden håller på att rinna ut för Turkiet. Reserverna börjar ta slut. Bytesbalansunderskottet ser ut att bli det största på tio–femton år”, säger Hammarlund.

”Det är en omöjlig situation. Så länge de inte vill höja räntan kommer vi få se en kris för liran inom en–tre månader”, tillägger han. 

Ett scenario är då att den turkiska staten börjar ge ut inflationsindexerade obligationer eller betalar ut kompensation för valutaförluster på andra sätt över den turkiska statsbudgeten, enligt Hammarlund.

Risken för en statsfinansiell kris med inställda turkiska betalningar och/eller stödpaket från IMF ser Hammarlund som liten. Höga turkiska räntor lockar utländskt kapital och det finns utrymme för Turkiet att ta mer lån. Dessutom har många turkiska företag stora tillgångar i hårdvaluta utomlands, som gör att de ser ut att kunna betala för sig.

Det som hotar är snarare en rejäl inhemsk kris lite drygt ett år inför allmänna val – med hög arbetslöshet och allt tuffare tider för turkiska väljare, enligt Hammarlund.

”Det kan leda till protester. Det kan bli social oro när hushållen drabbas av lägre tillväxt och ökad arbetslöshet”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?