ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

KI skruvar upp BNP-prognosen

Valet om en månad avgörs samtidigt som Sverige befinner sig på toppen av en högkonjunktur, men redan nästa år väntar en svagare utveckling och orosmolnen är många. Det visar Konjunkturinstitutets nya prognos.

Den svenska tillväxten fortsätter att överraska positivt. Enligt Konjunkturinstitutet, KI, kommer tillväxten i år att landa på 2,6 procent, vilket är 0,2 procentenheter högre än i den senaste prognosen från i juni. 

”Utvecklingen var förvånande stark under andra kvartalet i år. Och det var främst hushållens konsumtion och den oväntat svaga importen som drev upp den svenska tillväxten”, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Även en robust tillväxt i omvärlden eldar på svensk ekonomi, men redan nästa år väntar en avmattning. Högjunkturen väntas i och för sig bestå 2019, men med mer blygsamma tillväxttal. KI räknar nu med en svensk BNP-tillväxt på 1,8 procent 2019. 

”Vi får en lite svagare tillväxt nästa år än den trendmässiga”, säger Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör för KI.

Det som gör att den unikt långa högkonjunkturen nu börjar mattas av och går mot sitt slut 2020 är lägre investeringar, bland annat i nya bostäder. 

Enligt KI kommer även arbetslösheten att bottna på dagens 6,2 procent, vilket innebär att den inte kommer sjunka mer innan konjunkturen vänder. 

Åren framöver präglas också av stora risker, som snabbt kan slå mot svensk ekonomi. 

KI lyfter särskilt fram ett upptrappat handelskrig som ett betydande orosmoln för svensk del, men även den politiska osäkerheten i Italien och det brittiska EU-utträdet utgör risker. 

"Sverige är ett litet utrikeshandelsberoende land. Ett handelskrig kommer jämförelsevis att drabba Sverige hårt", säger Urban Hansson Brusewitz.

När det gäller inhemska orosmoln är det fortsatt bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning som enligt KI innebär risker för svensk ekonomi.

Så länge inget av riskscenarierna slår in ger dock den relativt starka tillväxten ett betydande reformutrymme för vinnaren i höstens val.

Enligt KI finns det utrymme för ofinansierade reformer på 110 miljarder under nästa mandatperiod, vilket motsvarar 25-30 miljarder per år. 

KI levererar dock här ytterligare en brasklapp vid sidan av risken för kriser, och det handlar om demografin. 

Att antalet äldre nu ökar kraftigt, samtidigt som även barnen blir fler, innebär ett stort tryck på kommuner och landsting under nästa mandatperiod. 

Och ska personaltätheten bibehållas i välfärden måste 120 miljarder skjutas till, alltså mer än hela reformutrymmet.

”Vill man göra mer än så kommer det behöva finansieras krona för krona”, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies