1515
Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Kemikaliejätten vill säkra framtidens el med vindkraftverk

Minst ett tiotal, upp till 200 meter höga, vindkraftverk ser industriparken i Perstorp som en nyckel för att säkra tillräckligt mycket grön el till ett konkurrenskraftigt pris. Förhoppningen är att tidig dialog med markägare och kommun ska leda projektet hela vägen i mål.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Perstorps samhälle växte fram parallellt med industrin, som gick från träkolning och ättika till en modern kemiindustri på 100 år.

Nu vänder sig Perstorp AB till invånare och politiker i kommunen för att ta nästa språng mot framtiden.

Håkan Sträng, som är projektledare för Perstorps industriparks projekt Elkraft, stegar fram på en skogig ås strax utanför industriområdet. I ett samarbete med vindkraftsföretaget VindR vill Perstorp AB sätta tre stycken, upp till 200 meter höga vindkraftverk just här.

”Ju större de är, desto tystare, plus att de producerar jämnare och mer. Nackdelen är förstås att de kommer att synas mer”, säger han.

Markägare runt om tätorten har kontaktats för diskussion om ytterligare ett tiotal verk, den största av markägarna är Gustafsborgs säteri. Svar väntas senare i vår.

”Vi står med mössan i hand. Nackdelen med att vi går ut så här tidigt i processen är att jag inte kan svara på var de ska stå, eller hur många. Men vi är inte ute efter att utmana regelverket och har inte ens gjort någon vindmätning än. Så det finns väldigt många saker som kan stoppa det här”.

Med sol, vind och biomassa skulle Perstorps industripark kunna producera hälften av sitt totala energibehov om tio år.

”Ska vi blir mer gröna så behöver vi elektrifiera mer, öka vårt effektuttag 20-30 procent 2030. Det finns inte utrymme för idag”.

Att vänta på den kraftigt försenade sydvästlänken – som ska leda el från andra elområden till Skåne – ses inte längre som en lösning av den skånska industrin, hävdar Håkan Sträng.

”Det handlar om att flytta energi från ett område där kärnkraftverk nu stänger ner. Även om vi får igång länken kommer det inte att finnas jättemycket el i andra änden av den sladden”, säger han.

Industrins omställning från fossilbränslen till grön el pågår i hela Sverige, även i Norrland som traditionellt levererat el från vattenkraften till andra delar av landet. Men en regional rapport om kommande effektbehov i norra Sverige visar att den norrländska industrin kommer att behöva sin el själva i slutet av 2020-talet (Regional elnätsanalys Norrbotten och norra Västerbotten, publicerad augusti 2020).

”Det här är projekt med ganska stor ledtid. Vi måste sätta igång nu. Få har så många möjligheter som Perstorp har, det är absolut lösbart. Men det är beroende av att vi har vänligt sinnade grannar”, säger Håkan Sträng.

Dessutom vill industriparken ha en säkrare elleverans direkt från Eons regionnät. Idag kommer högspänningsledningen in till Perstorps tätort först, och därifrån matas elen vidare in i industriparken. Utrymme för att öka effekten finns inte, dessutom har det inträffat driftstopp som mörklägger hela området.

”Här finns fabriker med termiska processer och pumpar som är igång dygnet runt, året om. Även om det tar timmar att få igen elen så kan det ta dagar innan vi är uppe i produktion igen”.

Biopannor som eldar biomassa och producerar ånga och el finns sedan länge i industriparken. I framtiden kan de få en roll som regulatorer – dagar när vindkraften står still kan de producera mer el istället.

”Men det är inte okomplicerat. Eldar man biomassa släpper man ut koldioxid, den binds visserligen igen när man planterar nya träd, men det tar 50 år”, säger Håkan Sträng.

Solceller blir en del av lösningen, men ger ingen jämn leverans över året och dygnet. Merparten av den gröna elen måste därför komma från vindkraft. Perstorp AB framställer hela grön el-projektet som en ödesfråga.

”Vi tittar på vindkraft för att vi inte har något annat val för att lösa vår situation. Hur vi än lägger scenarierna så ser det hotande ut vid horisonten. Får vi inte vindkraft kommer vi på lång sikt att behöva titta på vilka produktioner vi ska flytta till andra sajter”.

Perstorps kommuns politiska partier har fått tidig information om projektet. Så småningom måste kommunfullmäktige ta ställning till all vindkraftsetablering.

Än så länge är det bara klart att planerna ryms inom de områden i översiktsplanen där vindkraft är tillåten inom 500 meter från bostadshus.

”Men vi tittar på avstånd på 600-700 meter. Vi ska inte göra våld på Perstorps natur mer än nödvändigt”, säger Håkan Sträng.

Innehåll från AteaAnnons

Så sätts säkerhet och sekretess i fokus när välfärden digitaliseras

Digitala lösningar skapar bättre och mer effektiv vård och omsorg inom välfärdssektorn – men det finns utmaningar som måste hanteras.

Säkerheten och sekretessen får inte glömmas bort när den nya tekniken introduceras. 

– Det är viktigt att se över helheten och väga vinsterna mot riskerna. Säkerheten måste utvärderas löpande för att se till så att säkerhetsfunktionerna används rätt, säger Carl-Johan Ekelund, informationssäkerhetsexpert på Atea. 

Den nya digitala välfärdstekniken kan göra stor skillnad för brukare, personal och anhöriga. Tekniken kan verkligen revolutionera hur hela verksamheten inom välfärdssektorn bedrivs. Samtidigt som vården och omsorgen blir bättre finns också besparingar att göra.

Exemplen är många. En enda medicinrobot som placeras ut hos en äldre kan exempelvis frigöra 300 timmar för personalen som då kan läggas på andra brukare. Tekniska lösningar som gör det möjligt att skriva journaler direkt på plats eller hålla digitala möten kan också effektivisera arbetet.

Hemmonitorering, som innebär tillsyn och vård i hemmet via digitala möten och teknik som brukarna själva kan använda för att mäta sitt hälsotillstånd, är ytterligare ett exempel. 

– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar samtidigt vården och minskar risken för smittspridning, säger Malin Sölsnaes, chef för fokusområdet äldreomsorg på Atea.

Många utmaningar med ny teknik inom välfärden

Men innan vård- och omsorgsgivare investerar i ny teknik måste man säkerställa att alla regulatoriska krav är uppfyllda. 

Hur ska behörigheter regleras och av vem? På vilka servrar lagras patientdata? Uppfyller datalagringen GDPR och andra krav? Hur tar man backup på data och var lagras den? Används rätt säkerhetsnivå när det gäller kryptering? Hur ska personalen veta vilka patientuppgifter som får delas i chattar? Fungerar trygghetslarmen på de nätverk som finns och uppfyller de kraven hos SOS Alarm? Vad händer med inloggningsuppgifter när någon slutar?

– Innan man tar in nya, digitala lösningar för välfärdstekniken är det viktigt att göra ett grundligt förarbete tillsammans med verksamheten, it-avdelningen och andra experter. Annars kanske man sitter där med något som inte uppfyller säkerhetskraven. Ska man bygga på säkerhet i efterhand kan det bli mycket dyrare och sämre. Hela besparingen som den nya välfärdstekniken skulle medföra bara försvinner, säger Carl-Johan Ekelund. 

Atea kan hjälpa till att introducera välfärdsteknik säkert

Atea har lång och bred erfarenhet av att hjälpa kommuner och andra omsorgsoperatörer att bättre dra nytta av den välfärdsteknik och de digitala lösningar som marknaden erbjuder – på ett tryggt, säkert och effektivt sätt. 

– Det råder inga tvivel om att välfärdsteknik är en förutsättning för högkvalitativ vård och omsorg – och för att äldre ska kunna leva självständigt och bo kvar hemma så länge de själva vill och kan. Men fällorna är många när det gäller tekniken. Det gäller att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in en ny, glimrande attraktiv lösning i verksamheten. Här kan vi på Atea hjälpa till, avslutar Carl-Johan Ekelund.

Om Atea

Genom att skapa en it-infrastruktur i världsklass är Atea med och lägger grunden till ett smartare och mer innovativt Sverige.

Läs mer om Atea här! 

 

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Biden: Det här kan bli den dödligaste orkanen i Floridas historia

Orkanen Ian, som redan orsakat stor förödelse i västra Florida, fortsätter sin framfart i den amerikanska delstaten och leder till katastrofala översvämningar.

”Det här kan bli den dödligaste orkanen i Floridas historia”, säger president Joe Biden.

Översvämmade hus, utslagna elnät och telefonförbindelser och förstörda vägar och broar.

Orkanen Ian är den mest kraftfulla som drabbat USA på många årtionden, kanske århundraden, enligt det nationella orkancentret NHC. Förödelsen är markant i sydvästra Florida, och än är faran inte över varnar president Joe Biden.

”Orkanen rör sig fortfarande över delstaten. De här kan bli den dödligaste orkanen i Floridas historia. Siffrorna är ännu oklara men vi har fått tidiga rapporter om vad som kan vara stora förluster av liv”, säger Biden i ett tal i Washington DC.

Men ännu har bara ett dödsfall rapporterats i USA i orkanens spår. På Kuba har sedan tidigare två personer bekräftats döda. Dessutom saknas fortfarande många av de som var ombord på en båt med över 20 migranter från Kuba och som hamnade i stormens väg.

”Vi har aldrig sett så här starka stormar. Jag tror aldrig vi har sett så här svåra översvämningar”, säger Floridas guvernör Ron DeSantis på en presskonferens. 

Värst drabbad hittills är staden Fort Myers, som i normalfall närmast är omringad av kanaler och floder. Nu står stora delar av stadens centrala delar under vatten.

”Mängden vatten som har vällt in, och som fortsätter att komma, är verkligen förödande. Det här är något som bara inträffar vart 500:e år”, säger DeSantis.

Broarna till några närliggande öar, populära turistmål, har förstörts. Tusentals uppges vara fast på öarna, och i stort sett hela staden och dess omgivningar saknar el.

”Stormen kom med förödande kraft. Vi kan ännu inte nå många områden”, säger Carmine Marceno, sheriff i Lee County där Fort Myers ligger, till ABC.

Han lägger till att polisen befarar att hundratals kan ha dött, eller kommer att dö till följd av orkanens framfart. Siffran kommer enligt guvernör DeSantis från en uppskattning baserad på antalet samtal till räddningstjänsten.

”Gå inte ut om du inte verkligen måste”, säger Joe Biden.

I Charlotte county, norr om Fort Myers, införde sheriffen under onsdagen ett utegångsförbud mellan klockan 21 och 6 ”för att rädda liv”. De som bryter mot förbudet lagförs, meddelar sheriff Bull Prummell. 

Där har två av fyra våningar på ett sjukhus i staden Port Charlotte översvämmats. Delar av sjukhustaket revs av i de starka vindarna. Vatten forsade in till både akutmottagningen och intensivvårdsavdelningen, vilket tvingade sjukhuspersonalen att flytta även de svårast sjuka patienterna, vissa av dem i behov av respiratorer, till säkrare våningsplan.

Tusentals samtal har kommit från hela sydvästra delen av Florida om människor som fastnat i översvämmade hem. Många samtal kommer också från oroliga anhöriga som ber polisen söka kontakt med deras släktingar.

När Ian nådde land klassades den som en kategori 4-storm på den 5-gradiga skalan. In över land nedgraderades Ian till kategori 1, men NHC varnar för fler omfattande och katastrofala översvämningar.

Under natten i Florida, torsdag eftermiddag i Sverige, saknade mer än 2,6 miljoner hushåll ström. 

Ovädret väntas dra över Floridas östkust och sedan fortsätta ut mot Atlanten, innan det vänder tillbaka och når delstaten South Carolina på fredag. Vid lunchtid, lokal tid, drog stormen fram förbi Cape Canaveral på väg norrut på Floridas västkust.

Orkanvindarna hade då en hastighet av cirka 40 meter per sekund. Som mest brakade orkanen fram med närmare 70 meter per sekund.

South Carolinas, North Carolinas, Georgias och Virginias guvernörer har alla utlyst undantagstillstånd i förväg, vilket Floridas guvernör också gjorde inför Ians ankomst. När vindarna når de delstaterna väntas de däremot ha minskat i styrka och klassas som tropisk storm i stället, vilket ändock kan orsaka stora översvämningar.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera