1515

Kasinomål kan ge åtta års fängelse

Bevisningen kan inte bli mer tydlig. Och bilden har stärkts under förhandlingens gång, anser åklagarna i kasinomålet som rör grova bedrägerier och grov penningtvätt – och omfattar 119 misstänkta.

”Jag räknar med fällande dom”, säger åklagaren Thomas Bälter Nordenman, som yrkar på åtta års fängelse för den misstänkte huvudmannen.

Ett mejlkonto som åklagarna fått tillgång till via USA och ett brev som smugglades ut från den utpekade huvudmannens häkte i augusti är bevismaterial som åklagarna anser ytterligare styrker deras bild av brottsupplägget. Brevet innehåller instruktioner till en ex-flickvän om vad hon skulle säga i förhör.

”Jag påstår att det här brevet är så nära ett erkännande man kan komma”, säger Thomas Bälter Nordenman.

I sin slutplädering gick Bälter Nordenman igenom åtalspunkt för åtalspunkt för att måla upp bilden av hur bedrägerierna och penningtvätten skett på ett systematiskt och uttänkt sätt, hur de många bedrägerierna hänger ihop och hur flera av de åtalade, som inte känner varandra, ger berättelser som liknar varandra.

”Bevisningen har vuxit och så är det flera av låntagarna som valt att berätta och erkänna under förhandling som tidigare har nekat i polisförhör”, säger Thomas Bälter Nordenman.

Åklagare Maja Kullinger fokuserade i sin del på att visa hur huvudmannen och ytterligare personer kan knytas till lånen. En stor del av bevisningen är olika digitala spår, exempelvis via mobiltelefontömningar. Huvudmannen pekas ut som anledningen till att ytterligare 118 personer åtalats för grova bedrägerier och grov penningtvätt.

Enligt Kullinger handlar det inte om bedrägerier där personer blivit id-kapade utan sin vetskap. Åklagarna kallar det ”friendly frauds”, vänskapliga bedrägerier, där en person går med på att bli id-kapad.

Bland de åtalade finns en stor bredd. Dels handlar det om personer från kriminella nätverk, dels väldigt många tidigare ostraffade, särskilt bland låntagarna.

”Där har jag sagt i pläderingar att jag tycker att de har en ganska kriminell approach. De väljer att inte prata, skyller på andra och är tråkiga i tonen. Men generellt sett har de lurats in i det här”, säger åklagare Maja Kullinger.

Huvudmannen har konsekvent nekat till alla anklagelser.

För dem som pekas ut som rekryterare, som hjälpt till att dra in fler låntagare i härvan, yrkar åklagarna på två till fyra års fängelse. När det gäller de många låntagarna yrkar åklagarna på fängelsestraff runt ett år för flertalet, för några villkorlig dom.

På fredagen, då försvaret hållit sina pläderingar, ska tingsrätten ge besked om när dom meddelas. Thomas Bälter Nordenman räknar med att målet kommer gå vidare till hovrätten.

”Jag skulle tro att allt är klart först om ett år”, säger han.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?