Annons

Karriärbytarna blir allt fler – ansökningarna väller in

Digitalisering, förändrade behov på arbetsmarknaden och nyfikenhet gör att allt fler väljer att byta spår mitt i livet. Det pinfärska omställningsstudiestödet, som redan blivit omåttligt populärt, är också en viktig pusselbit för att kunna gå från ord till handling.

Cecilia Åhlberg skolade om sig till trädgårdsmästare och Kristin Sott till sjuksköterska.
Cecilia Åhlberg skolade om sig till trädgårdsmästare och Kristin Sott till sjuksköterska.

Mer än hälften av svenskarna, 54 procent, vill byta yrke, bransch eller sektor någon gång under sitt resterande arbetsliv, enligt en ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Omställningsfonden som hjälper uppsagda inom kommuner och regioner vidare i karriären. Fonden delar också sedan i fjol ut pris till Årets karriärväxlare.

Mest positiva till att skola om sig är personer mellan 30 och 49 år enligt samma undersökning.

Två år av pandemi har också satt tankar om karriärbyte, men också delar av arbetsmarknaden, i rullning.

Cecilia Åhlberg, barnbarn till Raoul Wallenbergs syster Nina Lagergren, valde efter två tidigare filosofie kandidat-examen, pedagogik och konstvetenskap, att utbilda sig till trädgårdsmästare.

”Det blev tid för funderingar. Jag närmar mig 50 nu och jag älskar naturen. Man hamnar i olika skeden i livet men det jag gör måste kännas meningsfullt för mig”

Till följd av pandemin var utbildningen digital så nu behöver hon praktisera sina nyvunna kunskaper i den verksamhet som placerats i bolaget som hon driver tillsammans med sin man. Där finns också uppdraget för Raoul Wallenberg Academy som grundades 2001 och det digitala Raoul Wallenberg Centret som nyligen lanserats.

Flera år innan pandemin tog Kristin Sott, som då var strax över 40, beslutet att byta från en forskarkarriär till att bli sjuksköterska.

”Folk blir förvånade när jag berättar om att jag gjort en omvänd karriär och gått ned i status och lön, även om jag inte ser det på det sättet. Men jag ångrar inget av det jag gjort, jag hade nog tagit samma väg igen, men kanske bytt lite tidigare”, säger Kristin Sott.

Redan som 13-åring hade Kristin Sott bestämt sig för att bli kemist. Sagt och gjort, 2005 doktorerade hon i fysikalisk kemi på Chalmers för att därefter inleda en akademisk karriär.

”Det handlade mycket om att söka pengar och hävda sig själv genom att få artiklar publicerade. Dessutom var jag ingen visionär utan gillade att lösa andras problem.”

Det fick hon göra på forskningsinstitutet Rise där hon jobbade med uppdragsforskning inom livsmedelssektorn under tre års tid. Men inte heller det kändes tillräckligt motiverande.

”Jobbet var jätteroligt men som senior projektledare, med ansvar för tid och pengar, hamnade jag allt längre från labbet.”

Idén om det radikala karriärbytet föddes på en ledarskapskurs där det plötsligt kändes svårt för Kristin Sott att förklara varför hon hamnat där hon hamnat i livet.

”Alla berättade hur de brann för exempelvis pastans struktur, eller hur en får fram den perfekta chokladen, men det gjorde inte jag”, säger hon.

Som 41-åring började hon plugga och när hon blev klar 2018 började hon jobba på kirurgen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Något år senare pluggade hon vidare till intensivvårdssjuksköterska.

”Nu fick jag göra skillnad på riktigt, och använda alla delar av hjärnan. Det var extremt tufft. I dag jobbar jag också som forskningssjuksköterska en dag i veckan, en bra kombination för mig”, säger Kristin Sott som passar på att hylla alla som jobbar inom vården, inte minst undersköterskorna.

”Utan dem skulle jag aldrig klara mitt jobb.”

Stefan Tärnhuvud
Stefan Tärnhuvud

Ett stort hinder för att byta karriär mitt i livet är förstås försörjningen. Det var ett hinder som den tidigare regeringen tillsammans med Centerpartiet bestämde sig för att minska genom ett omställningsstudiestöd. Nu har det nyligen trätt i kraft med första ansökningsdag den 1 oktober. Intresset har varit enormt.

”Under första timmen, mellan tolv och ett på natten fick vi in 600 ansökningar. Vi hade räknat med att få in 5.000 ansökningar i år, ett mål som vi nått efter tre dagar. I morse hade vi 14.000”, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

”Vi hanterar alla ansökningar i den ordning de kommer till oss. Totalt har vi fått 1,3 miljarder kronor i anslag för 2023.”

Tidig statistik från CSN pekar på att åldersspannet för de som ansökt är brett, med den största bulken för personer födda mellan 1963 och 1995, och merparten bor i någon av Sveriges tre största städer. De jobbar till lika delar inom privat som offentlig sektor.

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera