1515

Kärleken till kikärtor håller ihop matfamiljen

Det började med hummus som fick dagligvarujättarna Ica, Coop och Axfood på kroken. I dag driver alla i familjen Kersh egna restauranger. 

Foto:Amanda Lindgren

Den uppmärksamme uteätaren i Stockholm har kanske noterat att namnet Kersh ofta förekommer i restaurangsammanhang. Från Maxos på Kungsholmen till Falafelbaren, Bitza och A Bowl som alla tre ligger utspridda över Södermalm. Lägg därtill Kersh Kafferosteri som förser flera Stockholmskrogar med kaffe.

Bakom företagen finns familjen Kersh, som har sina rötter i Palestina. Den gemensamma nämnaren är kikärtor. 

Mohsen ”Maxo” Kersh flyttade från Israel till Sverige i slutet av 1980-talet. Han arbetade länge på olika jobb inom restaurangbranschen, bland annat arbetade han i över tio år på Strömmingsvagnen vid Slussen i Stockholm. 

”När vi var små hade vi alltid fullt hus, och det fanns alltid en kastrull med något gott hemma. Nu när jag själv har barn inser att alla inte har det så”, säger Aadel Kersh.

I slutet av 1990-talet flyttade Mohsen Kersh tillbaka med sin familj, sönerna Nidal, Aadel och Samir hängde med. I kuststaden Akko startade de upp en fiskrestaurang. Men verksamheten gick inte som förväntat och några månader senare flyttade hela familjen tillbaka.

”Ni började känna drivet när ni bodde där, tror jag”, berättar Mohsen Kersh, och sönerna håller med.

”Sedan vi var små har vi varit engagerade. Att driva restaurang eller sälja mat som levebröd har varit en självklarhet. Vi har alltid pratat om mat med en affärstanke bakom. Jag minns första festivalen när vi fick skala majs och servera”, säger Aadel Kersh.

”Jag var jätteblyg när jag var liten och vågade aldrig söka jobb. Det påverkade mig jättemycket. Därför har jag alltid velat att de ska våga och ville involvera dem tidigt”, säger Mohsen Kersh. 

När familjen kom tillbaka till Sverige ville Mohsen Kersh starta en hummusfabrik. Han kom över en lokal i Märsta och startade Maxos AB 2004. Idén att sälja färsk hummus till dagligvaruhandeln flög och inom ett halvår hade han lyckats sälja in produkterna till Ica, Coop och Axfood. Han drev det framgångsrikt i elva år innan han sålde bolaget till livsmedelsimportören Sevan. Nidal och Aadel Kersh arbetade periodvis på företaget. 

”Det var en stor maskin att driva, med säljare och säljbolag. Det kostar mycket att tjäna pengar. Till slut kände vi att det inte handlade så mycket om mat, utan det blev mycket prat om Q1 och Q2 och gubbar i kostym”, säger Aadel Kersh.

”Vi lärde oss att vi inte ska jobba ihop. Det var aldrig några bråk om pengar, men alla har starka viljor. Vi lärde oss också att alla älskar kikärtor”, säger Nidal Kersh.

Efter försäljningen av fabriken öppnade Mohsen Kersh falafelstället Maxos på Kungsholmen. Då drev redan den äldsta brodern Nidal Kersh Falafelbaren på Hornsgatan i Stockholm tillsammans med sin fru Jenny Hedström och mellanbrorsan Aadel Kersh startade Kersh Kafferosteri redan 2010. Förra året startade han även Bitza vid Hornstulls strand som serverar palestinska pizzor. 

Minstingen i familjen Samir Kersh var sist ut och öppnade för två år sedan A Bowl vid Mariatorget tillsammans med sin sambo Rima Ismail, som var bland de första att servera poké bowls i Stockholm innan trenden slog igenom på bred front. I dag har A Bowl utvecklats till en fullskalig restaurang, som helt lämnat pokétrenden och i stället serverar mat med fokus på olika kombinationer som kan serveras i en skål.

I dag går alla verksamheter lite skämtsamt under namnet ”Kersh-gruppen”.

”Rent juridiskt kanske alla driver egna bolag, men utåt sett är vi en familj. Det har hjälpt mig väldigt mycket att vi har ett gott rykte på stan”, säger Aadel Kersh.

”Det är svårt att driva restaurang i Stockholm i dag, man måste ha ett tydligt koncept. I dag handlar det mycket om att få gästerna att känna att de är en del av ett community”, säger Nidal Kersh. 

Alla är eniga om att det bästa med att alla driver eget är att de kan hjälpa varandra. 

”Är min falafelsmet slut till exempel, så kan jag ringa pappa. Är man inne i en period när det är lite folk är det skönt att någon annan kan säga ’ta det lugnt, jag har varit där och det löser sig’”, säger Nidal Kersh.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?