Karimova "tvingade" fram mjölkning av Telia

Den uzbekiska diktatorsdottern kunde plötsligt kräva sin medarbetare på hundratals miljoner kronor.
Därför mjölkades telekomföretag som Telia på pengar. Annars hotade mentalsjukhus eller döden, hävdar medarbetaren i förhör.

Gulnara Karimova.
Gulnara Karimova.Bild:AP

Förhöret, som TT har läst, hölls i Ryssland 2015 av schweiziska utredare. Det var dit som Gulnara Karimovas medarbetare och bolagsfixare Bekzod Achmedov till slut flydde från henne. Hans berättelse är en sällsynt nära beskrivning av hur diktatorsdottern med sin oinskränkta makt försökte stilla sin påstått gränslösa girighet.

Achmedov var mannen som Telia och andra telekomföretag måste förhandla med för att få de licenser som krävdes för att verka i Uzbekistan. Samtidigt var han vd för det ryska telekombolaget MTS filial i Uzbekistan — och alltså konkurrent till Telia.

Karimova behandlade Achmedov ömsom som sin vän, ömsom som någon som alltid stod i skuld till henne, berättar han.

Hon behandlade mig också som en "kassako" som hon kunde använda sig av när som helst. Å ena sidan bjöd hon in mig till sin födelsedagsfest, å andra sidan förbjöd hon mina föräldrar att resa utomlands och försökte beslagta mina hus, säger Achmedov.

Hon såg honom som "sin slav", fortsätter han i förhöret, som hölls eftersom Achmedov misstänks ha tvättat Karimovas pengar i bland annat Schweiz. Förhöret ingår också i den svenska polisutredningen mot Telias förre vd Lars Nyberg och ytterligare två tidigare chefer i företaget. De åtalades den 22 september misstänkta för att ha mutat Karimova med miljardbelopp i utbyte mot att få bedriva verksamhet i Uzbekistan. De förnekar brott. Nyberg har sagt i förhör att det inte nödvändigtvis skulle vara korruption att göra affär med Karimova.

Diktatorsdotterns tidigare nära medarbetare är en bruten man som inte har någon att förlora och därför kan berätta, hävdar han. Achmedov säger sig inte ha haft något annat val än att lyda Karimova. Annars "skulle jag ha hamnat på mentalsjukhus. Hon hade till och med kunnat döda mig."

Achmedov berättar att Karimova hade bestämt sig för att "tjäna pengar inom området för telekommunikationer utan att själv göra några investeringar". Syftet med företaget Takilant — partner till både Telia och rysk-norska Vimpelcom — var "att introducera de största strategiska investerarna i telekommunikation i Uzbekistan".

För mig var det ett företag som tog emot de pengar som Gulnara Karimova utkrävde av mig.

Plötsligt kunde hon kräva Achmedov på 50 miljoner amerikanska dollar (drygt 400 miljoner kronor med dagens kurs) som han skulle ta från sin arbetsgivare MTS. Han protesterade men gav sig när hon hotade med fängelse.

Genom att gå med på att betala 50 miljoner USA-dollar förlängde jag mitt liv. Hon hade exakt den makt som jag fruktade eftersom hon var presidentens dotter.

Han illustrerar den fruktan Karimova kunde ingjuta i andra med att "en av hennes städerskor begick självmord genom att svälja syra".

Men diktatorsdotterns livsstil krävde hela tiden mer pengar. När Karimova på nytt krävde pengar — denna gång hela 150 miljoner dollar — ansåg Achmedov att hon ville förgöra honom. Han såg sig tvungen att fly utomlands. Uzbekistan efterlyste honom då via Interpol.

Karimova rapporteras numera sitta i husarrest sedan hon fallit i onåd 2014, fälld för ekonomisk brottslighet i sitt hemland. Hon kan därför inte bemöta uppgifterna, som är svåra att kontrollera. De liknar dock tidigare berättelser om hennes ställning och metoder. Exempelvis har en USA-diplomat beskrivit henne som "en rövarbaron" och "landets mest hatade person".

Före sitt fall hade Karimova en exceptionellt kostsam livsstil, besökte Cannesfestivalen och Diors modevisningar och fick artisterna Sting och Julio Iglesias att komma och uppträda för och umgås med henne hemma i Uzbekistan.

Åklagarna hoppas att Achmedov kan vittna i rättegången i Stockholm, som väntas hållas nästa år.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Monitor Capital MarketsAnnons

Därför ökar intresset för investeringar i onoterade bolag

Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.
Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.

När coronapandemin bredde ut sig i våras tog många ett steg tillbaka. Investerare var inga undantag och resultatet blev fallande kurser. Men nu har återigen aktiviteten kommit tillbaka och intresset för att investera i onoterade bolag har blivit allt starkare. Monitor Capital Markets, som mäklar just onoterade aktier, har nu vind i seglen och ska därför expandera. 

– Redan i somras tog det ordentlig fart igen. Juli, som annars är en relativt lugn månad, var minst sagt transaktionsintensiv. Efterfrågan på onoterat ökar kontinuerligt och vi växer och ska därför anställa fler medarbetare, berättar Fredrik Roos, vd på Monitor Capital Markets som är ett mäkleri med fokus på onoterade värdepapper. 

Läs mer om Monitor Capital Markets. 

På spelplanen, inte vid sidlinjen 

Vid kriser minskar investerare ofta sin risk. I mars, när coronakrisen slog till med full kraft, skedde precis det och investerare gjorde sig mer likvida genom att sälja tillgångar, till exempel aktier, såväl noterade som onoterade. 

– Troligen gjorde sig investerare alltför likvida. Mycket talar för att intresset för att investera i onoterat kommer att öka allt mer. Det beror bland annat på att det kontinuerligt kommer fler intressanta startups samt att det finns gott om mogna bolag som man kan investera i innan de noteras, konstaterar Fredrik Roos.

Sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterat

Monitors affärsidé är att upprätthålla en sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterade bolag. Rent konkret innebär det att den investerare som vill köpa eller sälja en onoterad aktie tar kontakt med Monitor Capital Markets, som i sin tur åtar sig att hitta en motpart.

En nyckelfaktor bakom bolagets framgång när det gäller att säkerställa avslut är dess nätverk, som Fredrik Roos och hans kollegor successivt har byggt upp under de dryga tio år som de har arbetat med onoterat. Nätverket består av förmögna privatpersoner, family offices, fonder, investmentbolag samt börsnoterade bolag som är intresserade av onoterade investeringar. 

– Investeringar i onoterat kan vara svåråtkomliga för privatplacerare. Genom vårt nätverk, som utgörs av aktiva investerare, får man ta del av dessa möjligheter, säger Roos och berättar att den genomsnittliga transaktionen ligger i spannet 0,5–1 miljon kronor. 

Avlastar bolagsledningarna

Det är inte bara investerare som uppskattar Monitor Capital Markets tjänster utan även de onoterade bolagen. Anledningen är att de ser en stor fördel med en organiserad handel och en aktör som är specialiserad på just detta. Att onoterade företag kontaktar Monitor beror bland annat på att bolaget bidrar till ökad likviditet i aktien samt att bolagsledningarna avlastas.

– Att hantera enskilda aktieägares frågor tar för det första mycket tid och för det andra så finns det en risk att man inte behandlar alla ägare lika. Och det är här vi kommer in i bilden eftersom vi agerar professionellt, oberoende och behandlar alla lika, berättar Fredrik Roos. 

Förbättrar likviditeten

Ett annat dilemma som Monitor bidrar till att lösa är likviditeten. Genom sitt nätverk av investerare kan Monitor hitta en motpart vilket bidrar till en effektivare andrahandsmarknad. 

– Vi agerar inte rådgivare och kan inte garantera avslut, men vi har ett mycket starkt track record när gäller att komma till avslut. Det bidrar i sin tur till att likviditeten förbättras, vilket är bra vid kommande kapitalanskaffningar, säger Fredrik Roos. 

Granskar verksamheten

När Monitor tar sig an ett bolag granskas verksamheten för att säkerställa att den är seriös. Alla köpare och säljare är anonyma så länge de inte sitter i ledningen. 

– Ledande befattningshavare har ett informationsövertag och det bör investerare få reda på. För oss är transparens A och O och det vet vi att våra uppdragsgivare värdesätter, avslutar Fredrik Roos.

Fakta: Monitor Capital Markets

Monitor Capital Markets arbetar enbart inom orderförmedling. Bolaget arbetar således som ett renodlat finansiellt mäkleri utan rådgivning. Genom sitt breda kontaktnät och samarbete med de ledande aktörerna på marknaden för främst onoterade tillgångar bygger Monitor Capital Markets verksamheten framför på andrahandsmarknad och kapitalanskaffning. Läs mer här.

 

Mer från Monitor Capital Markets

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Monitor Capital Markets och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?