1515
Annons

Kapplöpning att få bygga första svenska elvägen

De elektriska vägarna har absolut en plats i energiförsörjningen av fordonsflottan i framtiden, men i rätt sammanhang och i samordning med övriga Europa menar aktörer, myndigheter och forskare som Di talat med. 

Josephine Adorelle, vd för Evias som har byggt en testväg vid Arlanda.
Josephine Adorelle, vd för Evias som har byggt en testväg vid Arlanda.Foto:Evias
Josephine Adorelle, vd för Evias som har byggt en testväg vid Arlanda.
Josephine Adorelle, vd för Evias som har byggt en testväg vid Arlanda.Foto:Evias

Det är väntans tider för aktörerna på den svenska elvägsmarknaden nu när Trafikverket gett tummen upp för tekniken. 

”Det är kul att man gjort ett ställningstagande för att verkligen bygga elvägar i Sverige, så nu förbereder vi oss för en kommersialisering”, säger Josephine Adorelle, vd för Evias.

Men Evias, som tidigare hette Elways med pionjären Gunnar Asplund i ryggen, är inte ensamma om att vilja bygga elvägar i Sverige. I Lund finns svenska Elonroad och på Gotland israeliska Electreon. 

”Vi har också testat en konduktiv luftledning i Sandviken tillsammans med teknik från Siemens”, säger Kenneth Natanaelsson, nationell strategisk planerare på Trafikverket. 

”Evias, med en testväg vid Arlanda och Elonroad i Lund bygger på konduktiv teknik i marken, och Electreon på så kallad induktiv eller trådlös teknik som är infräst i asfalten”, säger han vidare. 

Det är mellan dessa tre, men även andra som är tillräckligt mogna, valet står, och då i första hand till den pilotväg som ska stå klar år 2025.  

Electreons Nordenchef och projektledare Håkan Sundelin.
Electreons Nordenchef och projektledare Håkan Sundelin.

”Vår ambition är att kunna välja teknik under nästa år, lite beroende på när vi går ut med upphandlingen. Men först ska sträckan väljas och där står det mellan Norviks hamn till Västerhaninge eller Hallsberg till Örebro. Det hoppas vi kunna göra någon gång i sommar eller tidigt i höst. Enligt förslaget bedömer vi att det skulle vara lämpligt med en storskalig utbyggnad 2027”, säger Kenneth Natanaelsson som också är en av huvudförfattarna bakom Trafikverkets färska rapport. 

Där konstateras att en kombination av elvägsstråk med dynamisk laddning och stationära laddstationer gör det möjligt att täcka ett större område än vad teknikerna klarar på egen hand. 

”De godstransporter som bedöms ha störst nytta av ett elvägskoncept är fjärrtrafiken med stora energibehov i kombination med ett behov av att inte behöva stanna för att ladda”, står det i rapporten.

Samtidigt konstaterar Trafikverket att den snabba batteriutvecklingen och ny kunskap kring faktiska fordonsrörelser resulterat i en betydligt mindre potential för elvägarna än för bara några år sedan.

”Andelen av den tunga trafiken som förväntas använda elvägen har gått från mellan 60 till 80 procent ned mot 25 procent vid ett fullt utbyggt elvägssystem på 3.000 kilometer år 2040.”

Sofia Lundberg, biträdande forskningsdirektör på VTI, har räknat fram brytpunkter där elvägar blir mer effektiva än snabbladdare.

”Vi vet att fordonsflottan kommer att bli mer elektrifierad och att den måste laddas på något sätt. Men att ha laddstolpar på varje parkeringsplats är inte effektivt, då är det bra med elvägar. På en sträcka på 500 km med 5 procent tunga fordon och ett antal andra antaganden finns brytpunkter mellan 1.000 och 10.000 fordon per dygn”, säger Sofia Lundberg. 

Sofia Lundberg, biträdande forskningsdirektör på Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Sofia Lundberg, biträdande forskningsdirektör på Statens väg- och transportforskningsinstitut.Foto:Karin Linhardt

Hon hissar samtidigt varningsflagg för att Sverige, som ligger i framkant, isolerar sig och inte samordnar med övriga Europa. 

”Det är vi för små för”, menar hon. 

Evias vd Josephine Adorelle försäkrar i alla fall att det till stora delar är svenska aktörer som sätter agendan för standardiseringsarbetet för elvägar i EU.

”Vi kan nästan sätta standarden eftersom vi ligger i framkant, så det lär inte hända något oväntat i den kommittén.”

Men trots spänd väntan råder det ingen brist på aktivitet hos de olika aktörerna.

På Gotland provkör chaufförer från Gotlands bilfrakt Electreons elväg nästan dagligen för att trimma in systemet och i sommar kommer en flygbuss att utnyttja den runt 1,6 kilometer långa testanläggningen. 

”Om en månad börjar vi bygga en första sträcka i Karlsruhe tillsammans med det tyska energibolaget EnBW och i förra veckan offentliggjordes ett projekt på tyska vägsforskningsinstitutet (BASt) i Köln tillsammans med bland andra Volkswagen och Eurovia. Vi jobbar också med en betalväg i Italien”, säger Håkan Sundelin, Nordenchef och projektledare på Electreon. 

För Evias del förs samtal om elvägar med såväl Indien som Kina, men det är ett joint venture för att använda tekniken i ett gruvprojekt i Australien som ligger närmast i tiden.

 

 


Innehåll från MetaAnnons

3 strategiska steg för att sälja livsmedel och mat i en digital värld

Svensk e-handel fortsätter att växa från rekordhöga pandeminivåer. I livsmedelsbranschen tar nya aktörer som taxi- och matkasseföretag marknadsandelar. Nya tider kräver nya metoder – här är Metas, före detta Facebook, bästa tips för att lyckas.

Under 2020 växte svensk e-handel med 49 procent enligt den årliga undersökningen E-barometern. Många väntade sig en tillbakagång i takt med att samhället öppnade, men när den första halvan av 2021 summerades visade sig en fortsatt ökning på 16 procent. I sin rapport ”The State of Grocery Retail 2021” rapporterar McKinsey om tillväxtnivåer av e-handel i Europa inom dagligvaruhandeln på 55 procent under 2020. Sverige sticker ut med den högsta tillväxten i Europa på hela 95 procent.

Johnas Liljegren, ansvarig för retail på Meta i Sverige, poängterar att pandemin inte är över än, men att företagets data pekar på att den snabbt accelererande digitaliseringen kommer fortsätta i samma riktning.

– Många beteendeförändringar hänger kvar och vissa har sannolikt permanentats. Att mycket av vår inspiration och kommunikation med varandra kommer från Metas plattformar var en trend innan pandemin men den accelererades som så mycket annat. Vi ser idag eller framåt inget trendbrott där, även om tillväxten möjligtvis mattas av, säger han.

En undersökning av undersökningsföretaget YouGov från våren 2021 visade att hela 89 procent av svenskarna hade handlat matvaror online under de senaste sex månaderna. Prisvärdhet, bekvämlighet och utbud av produkter var de faktorer som mest sannolikt påverkade hur, och från vem, man väljer att konsumera sina dagligvaror. God service var den mest avgörande orsaken till att återkomma till samma handlare vid nästa köptillfälle. 

Johnas Liljegren menar att utvecklingen där nu en majoritet av svenskarna testat onlinehandel, även inom detaljhandeln, ställer högre krav på företag. Faktorn bekvämlighet var tidigare starkt kopplad till närhetsprincipen, men hur påverkas den nu när bekvämlighet också innefattas av nya distributionsmöjlighet?

Produktutbudet och att agilt marknadsföra det som finns tillgängligt ställer också högre krav på minskade ledtider för sin kommunikation. Det är av extra stor vikt då hela 27 procent i YouGov-undersökningen säger att nackdelen med att handla mat online är att produkterna ibland är slut eller inte finns tillgängliga.

– Nya vanor och beteenden hos oss som konsument, här genom ett ökat digitalt beteende, påverkar de förväntningar vi har på de bolag eller varumärken vi vänder oss till. Det som var nytt igår blir en lägstanivå idag som alla bolag behöver förhålla sig till, säger Johnas Liljegren.

Nya aktörer breddar branschen

Digitaliseringen har gjort livsmedelsbranschen mer splittrad än någonsin och en person på jakt efter mat har många vägar att gå. Du kan beställa matkassar och matvaror från de klassiska livsmedelskedjorna, men även av branschledande onlineföretag och supernischade tjänster. Samma matvaror kan beställas som kompletteringar till take away-maten – eller i vissa fall tillsammans med bokleveransen. 

Ett resultat av den ökade konkurrensen är, förutom kraven på god service, även högre krav på hur företag och varumärken kommunicerar med sin målgrupp. Tidigare nämnd YouGov-undersökning visar att svenskar är ovanligt tillåtande och mottagliga för personaliserad reklam – jämfört med andra länder upplever de den mycket mer hjälpfull än påträngande. Johnas Liljegren ser matkasseföretagens framgång som ett typiskt tecken i tiden där produkten, marknadsföringen och communitybyggandet går hand i hand.

– Vi ser i våra data att kunder efterfrågar inspiration och enkelhet, vilket gett matkassar marknadsandelar från lösplock. Plattformar som Instagram inspirerar via stora matkonton, men även genom matrelaterade inlägg man får från sina vänner. Här finns stora möjligheter att bygga varumärke, lojalitet och ta marknadsandelar för den som vågar tänka nytt, säger han.

Tre strategier som säljer och bygger varumärke

Så till den stora frågan: hur ska varumärken och företag agera för att lyckas med sin marknadsföring och i slutändan få fler kunder och högre marginaler? Meta sammanfattar svaret med tre strategiska grundpelare som marknadsförare bör vara särskilt uppmärksamma på. Det handlar om de allmängiltiga mänskliga behoven gemenskap, lätthet och glädje. Med de tre orden som ledstjärnor finns alla möjligheter att lyckas digitalt. 

– Den grundläggande insikten handlar om hur vi som konsumenter vill, och kan, bygga våra egna konsumtionsmönster som varumärken och företag får rätta sig efter. Det kräver andra typer av värdeskapande och relationsbyggande aktiviteter från företagen, säger Johnas Liljegren.

Johnas Liljegren om de tre strategiska pelarna:

Gemenskapen, att skapa en communitykänsla, är nära förknippad med mat. Vi intresseras av mat som aldrig förr och vänder oss till varandra i digitala miljöer för inspiration och sällskap. Guinness förde samman rugbyälskare i en livesänd ”cook-along”, Mars M&M skapade en virtuell Halloween med tillhörande Instagram AR-filter och listan på matrelaterade välgörande initiativ under pandemin tycks aldrig ta slut. Hur kan ditt varumärke eller företag bli en del av ett community eller skapa ett eget?

Lätthet handlar om att minska friktionen i alla steg. Det ska vara lätt att köpa dina tjänster och varor. Toleransen för långsamma tjänster är låg, antalet konverteringar på en webbplats kan minska med hela 20 procent för varje sekunds fördröjning och allt fler varor och tjänster kan nu köpas med under en timmes leveranstid. Tjänster som Instagram och Facebook Shop som möjliggör köp via sociala medier eller rika annonsformat som Instant Experience driver den sömlösa och friktionslösa utvecklingen framåt. 

Glädje är en ofta underskattad och underutnyttjad del av kundupplevelser och marknadsföring. Nästan hälften av de mest älskade varumärkena i USA är kopplade till mat och dryck enligt undersökningen Morning Consult’s Most Loved Brand. Och när omvärldsbevakningstjänsten Sprinklr analyserade miljontals matrelaterade konversationer i sociala medier så var glädje den klart vanligaste känsla som förmedlades. I samma undersökning såg man även en dubblering av positiva mat- och dryckupplevelser i samband med intensiva utbrott under pandemin. Människor finner glädje i sina mat- och dryckupplevelser och de varumärken som kan bli en del av det har mycket att vinna.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?