Annons

Kamp mot klockan för att återvinna framtidens batteriberg

Det är först om tio år som Europas återvinningskapacitet av litiumjonbatterier kommer att sättas på prov. Nu satsas det på flera håll för att hinna skala upp till dess. 

Produktionen av litiumjonbatterier växer kraftigt i takt med elbilarnas frammarsch.
Produktionen av litiumjonbatterier växer kraftigt i takt med elbilarnas frammarsch.Foto:Carl-Johan Lejland.

”I Europa kommer vi aldrig att producera de billigaste batterierna, men vi kan producera de bästa, mest effektiva och mest hållbara”, konstaterar Tysklands ekonomiminister Peter Altmaier. 

En viktig faktor för en hållbar batteriproduktion är återvinningen, ett område där Europa ligger långt efter de asiatiska länderna, inte minst Kina där batteriproduktionen är betydande och mängden begagnade batterier stor.  

”Kina har satsat enorma pengar och har i dag en stor överkapacitet vad gäller återvinning. Men Kina ser det på ett annat sätt, de ser inte återvinning som ett miljöprojekt utan ett sätt att förse sin produktion med material medan vi i Europa tar hand om det vi samlar in på det miljömässigt bästa sättet”, säger Hans Eric Melin, en av de främsta europeiska experterna på batteriåtervinning som sedan 2017 driver det Londonbaserade konsultbolaget Circular Energy Storage. 

Men enligt Hans Eric Melin börjar det hända saker på den europeiska marknaden nu. 

”Vi börjar få ett antal aktörer som inte bara producerar svartmassa eller delar av batterier utan specialmaterial. De som betalar mest är de som säljer batterier. Om det skulle vara helt vertikalt integrerat, vilket ofta är fallet i Kina, blir aktörerna helt oberoende av råvarupriser.”

I Europa finns kapacitet att återvinna cirka 33.000 ton batterier per år. Dock är denna kapacitet vare sig speciellt lämpad för att effektivt återvinna de metaller som ingår i litiumjonbatterier, eller tillräcklig för att hantera de volymer batterier som kommer att sättas på marknaden när elektrifiering av transporter skalas upp.

I vintras meddelade den belgiska materialtillverkaren Umicore att den första testfasen i utvecklingssamarbetet med den tyska biltillverkaren Audi avslutats. Den visade att över 90 procent av kobolt och nickel i de batterier som Audi e-tron använder kan återvinnas. Från januari 2021 kommer bolagen att samarbeta kring en sluten cirkel för att återanvända materialen i nya battericeller.

Den svenska batteritillverkaren Northvolt har tagit processen ytterligare ett steg framåt genom att tillsammans med Chalmers tekniska högskola utveckla en process där nickel, kobolt, mangam och litium kan utvinnas till den renhet som branschen kräver, säger Emma Nehrenheim, hållbarhetschef på Northvolt. 

Emma Nehrenheim, hållbarhetschef på Northvolt.
Emma Nehrenheim, hållbarhetschef på Northvolt.Foto:Pax Engström Nyström för Bonnier News/Bonnier Business Media, Pax Engström Nyström för Bonnier News/Bonnier Business Media

”Vi kom fram till att för att återvinningen av litiumjonbatterier ska vara framgångsrik så måste vi jobba med alla steg. Från att oskadliggöra batterier i packform vid exempelvis en krock till utvinning av materialen.”

Som ett första steg kommer processen med det finurliga namnet Revolt att testas i den pilotanläggning för återvinning som i år kommer att färdigställas i anslutning till Northvolts batteriproduktion i Västerås. 

En fullskalig återvinningsanläggning kommer att stå klar 2022 i anslutning till fabriken Northvolt Ett i Skellefteå med en kapacitet på 25.000 ton batterier per år, det vill säga nästan lika mycket som hela den europeiska kapaciteten i dag. Målet som Northvolt ställt upp är att 50 procent av materialet i deras batterier ska komma från återvunnet material år 2030. 

Det är också då, om tio år, vi kommer att se de stora volymerna av uttjänta litiumjonbatterier. 

”Den stora vågen börjar 2030 då runt 50.000 enheter väntas nå slutet av sin livslängd i Norden”, säger Lisbeth Dahllöf på forskningsinstitutet IVL. 

Det är inte tekniken som står i vägen för en utbyggnad av batteriåtervinningen utan lönsamheten, det är samtliga experter Di talat med överens om. 

”Att i stor skala utvinna batterimaterialen så att det blir ekonomiskt hållbart, det är knäckfrågan. Där har vi stått och stampat. Alternativen som vi ser idag är processer som inte är så effektiva, det vill säga låg återvinningsgrad, eller processer som kräver dyra kemikalier”, säger Emma Nehrenheim.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?