1515
Annons

Kalifornien trotsar Trumps klimatlinje

Kaliforniens guvernör Jerry Brown utmanar tillträdande president Donald Trumps klimatpolitik: Delstaten planerar minskade utsläpp och en "egen jäkla satellit" för att övervaka klimatförändringarna om så behövs.

"Vi har forskarna, vi har universiteten, vi har de nationella laboratorierna och det politiska inflytande som krävs", sade demokraten Brown häromveckan inför över 3.000 klimatforskare som samlats i San Francisco för konferens.

"Vi kommer att klara det, tvivla inte."

Han får medhåll av Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, som i nuläget gästforskar i Colorado i USA. Landets delstater har stort självbestämmande och Kalifornien har gått i bräschen tidigare när gäller olika typer av miljöhänsyn, påpekar han.

"Kalifornien en av världens största ekonomier, det spelar stor roll hur man agerar. Och det har signaleffekt på andra delstater. Många delstater är betydligt mer progressiva än vad Trump är."

Forskarna som lyssnade till Jerry Brown, medlemmar av Amerikas Geofysiska förbund, sade sig vara förskräckta över republikanens retorik rörande klimatförändringar samt vissa utnämningar han gjort, som att klimatförnekaren Scott Pruitt ska bli chef för miljöskyddsmyndigheten EPA, skriver San Francisco Chronicle.

Under valrörelsen kallade Trump klimatförändringarna för "en bluff" som kineserna skapat och sade att ingen riktigt vet om de är på riktigt - vilket går tvärtemot den samlade meningen hos världens forskare. Han sade också att USA ska dra sig ur det globala klimatavtal som slöts i Paris i fjol, något Tjernström säger är lättare sagt än gjort.

Efter valsegern verkar dock Trumps inställning ha mjuknat något. Den blivande presidenten har träffat förre vicepresidenten och klimataktivisten Al Gore och sagt att han ska ha ett öppet sinne. Men tillsättningar som Scott Pruitt tyder på det motsatta. Forskare på energidepartementet uppges jobba frenetiskt för att bevara klimatdata som de fruktar att näste energiminister - Rick Perry, tidigare Texasguvernör och en man som står oljeindustrin nära - vill förstöra.

Innovationsstarka Kalifornien har skrivit under en avsiktsförklaring med över 200 länder, delstater och regioner som går ut på att begränsa de klimatpåverkande utsläppen per invånare och år rejält. Man planerar också att nå upp till de i nuläget lagstiftade målen om minskningar av utsläppen till 40 procent under 1990 års nivåer till 2030.

"Kalifornien kan bidra stort till bekämpningen av klimatförändringar, oavsett vad som pågår i Washington", sade Brown häromdagen till tidningen The New York Times och lovade "action".

Men frågan är komplex. Dels är de nationella forskningslaboratorierna i Kalifornien beroende av federala anslag från Washington DC. Och dels riskerar Kalifornien att bolag flyr till andra delstater om man håller fast vid strikta utsläppsregler och annan miljöreglering. Brown har många lokala politiker med sig, men näringslivet har uttryckt farhågor. Tjernström tror dock att bolagen är mer flexibla än vad man låter påskina.

"Företagen anpassar sig, det har de gjort på många platser. De vet att verkligheten ser ut så här och att man måste förhålla sig till den", säger han.

Samtidigt har många Kalifornienbor de senaste åren fått känna på det mer extrema väder som anses följa i växthuseffektens spår. Delstaten har till exempel drabbats av stora skogsbränder och extrem torka, vilket lett till ransonering av vatten.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?