1515
Annons

Johan Wiktorin: Fred genom styrka blir Vita husets valspråk

Valet av Donald Trump och nyheten att oljechefen Rex Tillerson är nominerad till posten som utrikesminister i USA väcker farhågor om rysk påverkan på amerikansk demokrati.

Rex Tillerson.
Rex Tillerson.Bild:AP

Med valet av Exxons Mobils vd till sin utrikesminister har Donald Trump än en gång överraskat omvärlden. För en månad sedan hade ingen bedömare placerat honom på den posten.

Rex Tillerson får en viktig position mellan den nationelle säkerhetsrådgivaren Michel Flynn och den nominerade försvarsministern James Mattis. Gemensamt med Flynn har Tillerson diskutabla relationer med Kreml, vilket har dragit till sig hård kritik.

Den nyvalda presidenten satsar allt på ett kort för att få igenom sina kandidater, men spelar ett högt spel. Genom att öppet ifrågasätta kompetensen hos de amerikanska underrättelsetjänsterna har han dragit på sig öppen fiendskap redan före sitt tillträde. Särskilt som dessa är tämligen överens om att den ryska ledningen har försökt gripa in i den demokratiska processen för att få Donald Trump vald.

En viktig parameter i försöken att värdera hur USA:s utrikespolitik kommer att utformas är tyngdpunkten mellan Vita huset å ena sidan och utrikesministeriet Foggy Bottom och Pentagon å andra sidan.

Under president Barack Obama har det Nationella säkerhetsrådet fått allt mer att säga till om. Det har resulterat i oklara linjer med den politiska reträtten i Syrien som värsta exemplet.

En rimlig förklaring till Donald Trumps agerande är att han vill forma en allians med Vladimir Putin mot politisk islam och möjligen mot Kina.

Problemet med en sådan plan är att Kreml har hoppat jämfota in i Mellanöstern och förvärrat kaoset med sina terrorbombningar i Syrien tillsammans med Iran. Det iranska prästerskapet har ju upprättat den farligaste formen som finns av politisk islam, den islamiska republiken. Många av Donald Trumps nomineringar är också kända förespråkare för hårda tag mot ayatollorna i Teheran.

Parallellt kommer dubbla signaler om relationerna med Kina och allierade i regionen. Utspelet om två Kina kompletteras med förslag om att inte teckna handelsavtalet TPP. Den nye utrikesministern däremot är en frihandelsvän och har tidigare varit för avtalet som sådant.

Eventuella amerikanska försök att destabilisera Iran skulle dessutom möta på hårt kinesiskt motstånd. Peking skulle uppfatta en USA-vänlig regim i Teheran som ett direkt hot mot kinesiska sjöförbindelser från Afrika och Mellanöstern. Att få med sig Kreml på den linjen ter sig närmast otänkbart i dagsläget.

Sammantaget talar det för att Trumpadministrationen riktar sina första ansträngningar mot IS och Nordkorea för att demonstrera handlingskraft i respektive region, medan stora investeringar görs i infrastrukturen samt krigsmakten för stormaktskonfrontation.
Fred genom styrka blir valspråket från Washington efter årsskiftet.


Innehåll från Cancer Research KIAnnons

Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn

I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet. 

Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå. 

– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon. 

Läs mer om precisionsmedicin här

Unikt samarbete

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar. 

– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling. 

Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. 

–  Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet. 

Här läser du mer om NextGenNK

”Ett spännande fält”

Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken. 

Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt. 

– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren. 

Fakta: Cancer Research  
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cancer Research KI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?