1515
Annons

Joe Biden: USA skickar soldater till Östeuropa

USA:s president Joe Biden säger att han snart kommer att skicka ett mindre antal amerikanska soldater till Östeuropa för att stärka Natos närvaro i området.

USA:s president Joe Biden.
USA:s president Joe Biden.Foto:Carolyn Kaster

”Jag kommer att skicka soldater till Östeuropa och Natoländerna inom kort, inte särskilt många, sa han till journalister på fredagen.

USA har redan tiotusentals soldater stationerade i framför allt Västeuropa, men Pentagon överväger att skicka mindre förstärkningar till Natoländerna i öst.

Tidigare i veckan försatte USA 8.500 soldater i förhöjd beredskap med anledning av oroligheterna i Ukraina. De är tänkta att användas för att förstärka Natos snabbinsatsstyrka, om den skulle aktiveras.

Ukraina är inte Natomedlem, men Washington befarar att konflikten kan spilla över på intilliggande Natoländer om Ryssland invaderar Ukraina.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin sade på fredagen att den ryska mobiliseringen vid gränsen till Ukraina nu har nått en nivån där den ryske presidenten Vladimir Putin har en rad militära möjligheter, däribland en nästan fullskalig invasion av Ukraina.

”Vi tror inte att president Putin har fattat ett avgörande beslut om han ska använda sina styrkor mot Ukraina. Men vi vet att han har resurserna”, sade Austin.

Ryssland förnekar att det finns några planer på att invadera Ukraina, men har över 100.000 soldater utplacerade längs gränsen.

 


Jan Gradvall: Multiversum-teorierna mer än science fiction?

Tonåringar i dag lever redan i flera världar samtidigt. En fysisk i skolan. En digital som finns i telefonen och datorn.

Det skriver Jan Gradvall i en krönika.

Nya filmen Everything everywhere all at once rör sig helt organiskt mellan nivåer i multiversum. Michelle Yeoh
spelar en av rollerna.
Nya filmen Everything everywhere all at once rör sig helt organiskt mellan nivåer i multiversum. Michelle Yeoh spelar en av rollerna.Foto:Allyson Riggs

En romantisk film med Gwyneth Paltrow har ändrat hur vi ser på universum.

När Sliding doors hade biopremiär 1998, två år före millennieskiftet, sågs den som en lättviktig underhållningsfilm bland andra. I dag är Sliding doors-effekten ett så välkänt begrepp att det används även inom vetenskapen.

I filmen skyndar Gwyneth Paltrow mot ett tunnelbanetåg i London. Handlingen växlar sedan mellan två parallella scenarion. Ett där hon hinner tränga sig in genom dörrarna. Ett där hon blir kvar på perrongen och missar tåget.

Två parallella universum öppnar sig.

Teorin om att det inte finns ett utan flera universum har fått fäste under 2000-talet. Kanske finns det till och med ett oändligt antal universum.

Multiversum må låta som science fiction, men vad är egentligen mest osannolikt? Att vårt universum skulle vara det enda som existerar och omges av ett enda stort ingenting? Ett ingenting som består av vad?

I fotspåren av Stephen Hawking och många andra som fört fram och utvecklat mångvärldshypotesen har den svensk-amerikanske fysikern och kosmologen Max Tegmark klivit fram som en av de ledande på området.

Max Tegmark beskriver olika nivåer av multiversum. En möjlighet är att för varje sak som händer skapas det miljontals nya universum, alla med olika händelseförlopp.

Dessa tankar inspirerar och vitaliserar just nu populärkulturen som alltid mjölkat vetenskapens senaste landvinningar.

Finlands kanske mest spännande och internationellt mest erkände musiker i modern tid, Jimi Tenor, släpper i dag ett nytt album döpt till Multiversum.

De två mest underhållande filmerna på bio just nu utgår från fysikers teorier om parallella universum.

I den nya Marvel-filmen Doctor Strange in the multiverse of madness kan magikern Doctor Strange, spelad av Benedict Cumberbatch, bokstavligen öppna hål i vår nuvarande verklighet och kliva in i andra parallella verkligheter.

I dag är det biopremiär för den i alla bemärkelser svindlande Everything everywhere all at once – en titel som Stephen Hawking hade gillat – som helt organiskt rör sig mellan nivåer i multiversum.

Parallellt med teorierna om multiversum har vi också det redan existerande metaversum. Facebook satsar just nu alla sina resurser på att utveckla ett digitalt parallelluniversum där människor kan interagera med varandra i en tredimensionell miljö som påminner om den riktiga världen. 

Tonåringar i dag lever redan i flera världar samtidigt. En fysisk i skolan. En digital som finns i telefonen och datorn. Båda är lika verkliga och har lika stort inflytande på deras nuvarande och framtida liv.

Nya multiversumfilmen Everything everywhere all at once (se recension på nästa uppslag) är regisserad av en duo som går under namnet Daniels. 

I en intervju i Financial Times podd säger Daniels att de inspirerats av tanken på att Sliding doors-scenariet faktiskt redan existerar.

Tänk om man aldrig hade flyttat från sin hemstad, utan i stället stannat och gift sig med sin ungdomskärlek? Bilder från detta parallella universum går i dag att beskåda på Instagram där ens gamla kärlek lägger ut bilder på sitt nuvarande liv. Livet i det där radhuset med hopptorn på gräsmattan kunde ha varit ditt. 

I ett parallellt popkulturellt universum hade vi heller inte talat om Sliding doors-scenariot, utan om Kieslowski-scenariot.

1981 spelade den polske mästerregissören Krzysztof Kieslowski in Ödets nyck, en av hans mindre kända filmer, som på grund av censur i hemlandet inte fick premiär förrän 1987.

I filmen springer en man efter ett tåg. Därefter får vi följa tre olika scenarier med vad som händer med hans liv. Ett upplägg som, milt uttryck, inspirerade de britter och amerikaner som gjorde Sliding doors.

Filmtiteln Ödets nyck kanske var en tillfällighet. Öde är ett ord vi använder lättvindigt.

Men den egentliga och uråldriga definitionen av öde känns nästan profetisk med tanke på dagens forskning. ”Ödet hänvisar till ett förutbestämt förlopp”, står det på Wikipedia. ”Ödet kan ses som en förutbestämd framtid, antingen i allmänhet eller för en enda individ. Det är ett koncept som bygger på tron att det är en fast fysisk form för universum”.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?