Joe Biden rivstartar – gör sig av med arvet efter Trump

WASHINGTON DC. USA har fått en ny president, sin 46:e i ordningen. Efter installationsceremonin väntas Joe Biden skrida till verket direkt för att bland annat öka tempot i landets hantering av coronapandemin – 17 presidentdekret väntas redan under hans första kväll i Vita huset.

Inom kort väntas dock USA:s nytillträdda president få konkurrens om rampljuset från riksrättsprocessen.

Foto:Patrick Semansky

Efter två tidigare misslyckade försök att nå presidentposten svor Joe Biden eden framför den pampiga kongressbyggnaden i Washington på onsdagen – på samma plats som för två veckor sedan kryllade av missnöjda Trumpsupportrar. Bland andra den demokratiska senatorn Amy Klobuchar tog upp attacken i sitt tal i samband med installationen.

Det var en väldigt annorlunda installationsceremoni jämfört med hur det brukar se ut.

Arrangörerna hade placerat ut tusentals små flaggor på National Mall som fick representera de miljoner människor som normalt hade följt ceremonin från det vidsträckta parkområdet mellan Lincoln Memorial och kongressen – människor som hindrats från att delta både av pandemin och det upptrappade säkerhetsläget.

De flesta dignitärer som bevittnade ceremonin, bland andra de före detta presidenterna Bill Clinton, George W Bush och Barack Obama, bar mask när de äntrade podiet.

Överallt syntes soldater ur nationalgardet med dragna vapen, men däremot knappt några demonstranter.

I sitt tal fokuserade 78-åringen på enighet, på sin vilja att bli ”president för alla amerikaner” – ett budskap som han upprepat gång på gång under valrörelsen och som blivit ännu mer angeläget efter stormningen av kongressen.

Joe Biden lovade att reparera internationella allianser och att USA ska engagera sig mer i omvärlden.

Han tog också upp coronaviruset.

”Vi kommer ta oss igenom den här mörka vintern, den här pandemin, som en nation.”

På tisdagen nådde USA över 400.000 döda i covid-19.

Efter installationsceremonin och ett traditionsenligt besök på militärkyrkogården i Arlington väntades Joe Biden direkt skrida till verket. Inte mindre än 17 exekutiva ordrar väntade på underskrift under hans första kväll som USA:s president.

Bland dessa fanns exempelvis dekret om att sätta stopp för bygget av den kontroversiella oljeledningen Keystone XL och muren mot Mexiko, att ansöka om återinträde i Parisavtalet och i Världshälsoorganisationen WHO samt att upphäva det allmänna inreseförbudet från vissa muslimska länder – med andra ord åtgärder för att dra tillbaka beslut som Donald Trump har fattat.

Joe Bidens presschef har dessutom redan meddelat att Vita huset kommer att förlänga de pandemi- reserestriktioner för resenärer från EU, Storbritannien och Brasilien som infördes i mars förra året, som Trump-administrationen velat lätta på från och med på tisdag.

Inom kort väntas dock den nya presidenten få konkurrens om rampljuset från riksrättsprocessen i senaten, som ska ställa den före detta presidenten Donald Trump till svars för våldsamheterna för två veckor sedan. Exakt när det kommer ske är ännu inte klart.

Bedömare verkar dock inte tro att rättegången kommer att få någon större påverkan på Joe Bidens första tid som president.

”Det är klart att rättegången kommer att kräva mycket uppmärksamhet, men den lär vara över relativt snart och människor kommer att vara sugna på att lägga Donald Trump bakom sig och gå vidare”, säger Jon Lieber, USA-chef för analysbolaget Eurasia Group.

Han tror heller inte att riksrättsprocessen kommer att hindra senaten från att bekräfta Joe Bidens nominerade ministrar, då den övre kammaren kan dela upp sin tid mellan rättegång och att hantera presidentens agenda.

Överlag bedömer Jon Lieber att Joe Biden har goda förutsättningar att få saker gjorda i kongressen framöver, framför allt eftersom Demokraterna kommer ha kontroll över båda kamrarna. Presidenten måste alltid ha stöd i kongressen när det gäller lagstiftning och frågor som rör budgeten.

”Men vi ska också komma ihåg att Joe Biden var senator under 36 år och har därmed bättre förutsättningar än sina föregångare att jobba med kongressen, vilket inte ska underskattas”, säger han.

Från omvärlden kom gratulationer till den nye presidenten. Statsminister Stefan Löfven pekade på att det med Joe Biden finns förutsättningar att slippa USA:s importtullar på stål och aluminium och undgå andra handelshinder, skriver nyhetsbyrån Direkt.


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?