1515
Annons

Jessica Albas bolag gör nytt försök mot börsen

Filmstjärnan Jessica Albas bolag Honest Company gör ett andra – i högsta grad konkret – försök att notera sig.

Den miljöprofilerade nätshoppen var redan 2016 på väg till börsen, men efter uppgifter om skadliga kemikalier i produkterna fick bolaget kalla fötter.

Jessica Alba
Jessica AlbaFoto:Chris Pizzello

Näthandelsbolaget The Honest Company, som säljer miljövänliga konsumentprodukter och grundades av bland andra skådespelaren Jessica Alba, har formellt anmält sig för notering på Nasdaq-börsen, enligt flera amerikanska medier.

Enligt prospektet omsatte bolaget motsvarande drygt 2,5 miljarder kronor under 2020, men med förlust på sista raden.

Företaget grundades 2011 i Los Angeles, med ambitionen att sälja produkter som kosmetika och leksaker men med en helt giftfri profil där antalet kemikalier i produkterna ska hållas till ett absolut minimum.

”Vi tror att våra konsumenter är moderna, medvetna och framåtriktade och att de söker efter högkvalitativa, effektiva och genomtänkt utformade produkter”, skriver bolaget.

Efter att inledningsvis ha vuxit snabbt – bland annat med draghjälp av Jessica Albas räckvidd på sociala medier – var Honest Company 2016 på väg mot en börsnotering.

Men i februari det året stämdes bolaget på fem miljoner dollar av kunder som hävdade att bolaget ljugit om att vissa produkter inte innehöll kemikalier.

Anklagelserna har återkommit genom åren, bland annat med kritik mot Honest-produkter som solskyddskräm och mjölkersättning för småbarn.

Börsnoteringen lades på is, och bolaget har finansierat expansionen genom investeringar från riskkapitalbolag i stället.

Enligt prospektet ska nu aktier för 100 miljoner dollar, motsvarande 835 miljoner kronor, säljas, under tickern HNST.

Garanter i noteringen är bland annat Morgan Stanley, JP Morgan och Jefferies.

Förvaltaren: ”En dubbelsmäll driver dollarn högre”

Hopp om att inflationstoppen är nådd har fått dollarn att backa. Men analytiker varnar för att den amerikanska valutan kan återfå sin styrka.

”Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris”, skriver Nordea i en prognosuppdatering.

Den amerikanska dollarn har letat sig ned från rekordnivåerna som noterades tidigare under sommaren men flyger fortfarande högt. Trots en nedgång under den senaste månaden är Bloombergs dollarindex, ett av de bredaste måtten på den amerikanska valutans ställning, fortfarande upp nästan 9,9 procent sedan årsskiftet.

Dollarn har fallit tillbaka igen sedan veckans inflationssiffror kom in lägre än väntat. Redan innan juliöverraskningen flaggade en del analytiker för att förväntningarna på framtida räntenivåer såg ut att ha kulminerat. Det skulle tala för att dollarns raketfärd åtminstone bromsas framöver.

”På alla Jefferies indikatorer ser dollarn övervärderad ut”, konstaterar exempelvis analytiker på storbanken i ett kundbrev som publicerades innan veckans inflationsstatistik, där de pekade ut tillväxtmarknader i framför allt Asien som potentiella vinnare.

Resonemanget bygger på att dollarn har rört sig igenom det så kallade ”dollarleendet”, en referens till hur den amerikanska valutan tenderar att stå högt i både goda och dåliga tider.

Dollarns uppgång under 2020 drevs av den höga osäkerheten under pandemin och en aptit på säkra tillgångar. I år har styrkan istället kommit ifrån den relativt höga tillväxten i USA och stigande förväntningar på de amerikanska räntorna när centralbanken Federal Reserve försöker få bukt med den högsta inflationen på drygt 40 år.

Men i själva verket drivs dollarn just nu av båda faktorerna enligt Garrett Melson, portföljförvaltare på Natixis. 

Han pekar på USA:s relativt höga tillväxt jämfört med både Europa och Kina men också på att den höga inflationen har ökat oron för en recession, vilket har drivit investerare mot säkra hamnar.

”En dubbelsmäll driver dollarn högre – är det så konstigt att den visat en så imponerande styrka?”, skriver han i en analys.

Garrett Melson varnar i stället för att den starka dollarn redan lett världsekonomin in i en ond spiral som syntes under delar av 2010-talet. 

En stark dollar tynger världshandeln eftersom en stor del av de globala handelstransaktionerna sker i just dollar. Det sänker efterfrågan på bland annat råvaror och tynger exportorienterade länder, något som i sin tur får investerare att söka sig till säkra hamnar och ekonomier som är mindre exponerade mot världshandeln – som just USA och den amerikanska dollarn.

”Det är på inget sätt extremt och än viktigare så är det svårt att se att det kommer förändras i närtid”, skriver Garrett Melson.

Det finns några vägar ut ur spiralen. Om pressen på Fed att agera skulle minska, antingen genom en kraftig inbromsning i inflationen eller i tillväxten, skulle den dollarförsvagning som syntes i veckan kunna upprepas.

Det andra alternativet är att resten av världen börjar prestera högre tillväxt jämfört med USA, vilket brukar leda till en svagare dollar. Men med energiproblem på många håll i världen, inte minst i Europa, är sannolikheten för en period med synkroniserad tillväxt i världen låg i närtid.

”Det har blivit tydligt att Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris för att hålla lamporna och värmen på den här vintern, medan USA kommer att gynnas av sitt energioberoende”, skriver storbanken Nordea i en stor prognosuppdatering där de ser ytterligare dollarstyrka framöver.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera