Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Jättetunneln föder hopp om Öresundsmetro: Viktigt för svensk export

Det färska beskedet om att tunneln mellan Tyskland och Danmark definitivt blir av, har ökat hoppet i södra Sverige om fler förbindelser över Öresund. I Malmö står en Öresundsmetro högst upp på önskelistan. 

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, och Anders Åkesson (C), förste vice ordförande i riksdagens trafikutskott.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, och Anders Åkesson (C), förste vice ordförande i riksdagens trafikutskott.Foto:Jesper Frisk/TT

Fehmarn-Bälttunneln väntas, när den invigs om nio år, öka tågtrafiken så kraftigt att Öresundsbron inte räcker till. Det handlar dels om ökad persontrafik men framför allt om en kraftig tillväxt av godstågtrafiken, som spås öka drygt 200 procent över Öresund de närmaste 30 åren, enligt en färsk rapport från Sweco.

”Fehmarn Bälttunneln blir en större ‘gamechanger’ för infrastrukturen i Sverige än vad Öresundsbron var när den byggdes”, säger Anders Åkesson (C), förste vice ordförande i riksdagens trafikutskott. 

I Malmö har beskedet om tunneln mellan Danmark och Tyskland intensifierat planerna om att, tillsammans med Köpenhamn, bygga en tunnelbanelinje som knyter ihop städerna. Det handlar om en borrad tunnel under sundet som ska stå färdig 2035 och då bilda världens första gränsöverskridande tunnelbanenät. 

”Öresundsbron kommer att behöva avlastas och om människor kan åka tunnelbana istället öppnar det upp för mer godstrafik på bron. Jag menar att det här inte bara är en regional fråga utan en viktig fråga för hela Sveriges exportindustri”, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, som tillsammans med Köpenhamn utrett en Öresundsmetro. 

Nu vill hon se att respektive lands regering tar över och drar igång egna utredningar. Kostnaden för en tunnel under Öresund uppskattas till drygt 40 miljarder kronor och behöver statliga pengar, eventuellt i kombination med intäkter från ökande biltrafik på Öresundsbron. 

Men Malmö är inte den enda kommunen som arbetar för en ny förbindelse över Öresund. I Helsingborg har man i många år arbetat för att finansiera en tunnel för väg- och tågtrafik till Helsingör som skulle ersätta färjorna över sundet. Ett par mil söderut, i Landskrona, arbetar man för en järnvägsförbindelse mellan staden och Köpenhamns norra delar. 

”Det är utmärkt att de skånska kommunerna tittar på komplement till Öresundsförbindelsen. Bekymret är att intresset från regeringarna i Danmark och Sverige hittills varit närmast obefintligt. Det har inte blivit bättre av pandemin, som förstärkt nationsgränsen, mattat konjunkturen och tvingat flygplatser att dra ned”, säger Anders Olshov på tankesmedjan Intelligence Watch, som i två decennier har följt Skånes ekonomi. 

Han menar att det behövs fler förbindelser över Öresund av utvecklingsskäl, men tror att det dröjer innan kapaciteten över Öresund blir ett problem, även efter att Fehmarn-Bälttunneln står klar. 

”Jag och ganska många med mig menar att två nya järnvägsspår mellan Lund och Hässleholm är mer angeläget samt att bygga stambanor för höghastighetståg. Danmark gör ett fantastiskt jobb för att öppna upp till Europa med tunnelbeslutet som Sverige får stor nytta av. Det är nu Sveriges tur att ta vid det arbetet. Först därefter hettar frågan om fler Öresundsförbindelser till.”


Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?