2016 går mot sitt slut och prognoserna för 2017 står nu som spön i backen. I sin senaste marknadsutsikt lyfter Deutsche Asset Management fram aktier med bra utdelning samt hälsovårds-, teknik- och energisektorn.
Viktor Mölne
Text
Energi- och vårdsektorn får jättens placeringar.Bild:AP
Den politiska arenan har dominerat rubrikerna under 2016 och lär hålla i taktpinnen även under 2017. I spåren av det amerikanska presidentvalet har marknaden tagit fasta på den tillträdande presidenten Donald Trumps ekonomiska plan och nu återstår att se vad han faktiskt lyckas få igenom.
Enligt Stefan Kreuzkamp, investeringschef på Deutsche Asset Management, bör investerare inte ignorera den amerikanska politiken under 2017 då USA:s valuta, räntor och aktiemarknad sätter riktningen på de globala marknaderna.
”Investerare behöver säkerställa att de har en tydlig bild av vem som bestämmer, när de bestämmer och med eller emot vem samt vem som har veto. Var finns de penning- och finanspolitiska gränserna och vilka internationella kontakter bör övervägas?”, skriver Stefan Kreuzkamp i Deutsche Asset Managements senaste marknadsutsikt.
Även om den republikanska kongressen antagligen kommer vara relativt tillmötesgående och släppa igenom diverse åtgärder som stimulerar den amerikanska ekonomin ställer sig Deutsche Asset Management tveksamma till att de kan ge tillräckligt med bränsle för att det nuvarande rallyt ska hålla i sig.
”Vi tror att avkastningen återigen kommer komma framförallt från utdelningar. Samtidigt fortsätter vi se bättre möjligheter i individuella aktier och sektorer”, skriver Deutsche Asset Management i rapporten.
Bland sektorerna som den tyska kapitalförvaltaren föredrar finns hälsovård, energi och teknik. Under de kommande 12 månaderna spår Deutsche Asset Management att S&P 500 kommer leverera en totalavkastning på 5,5 procent medan Stoxx Europe 600 kommer gå något bättre med en totalavkastning på 7 procent.
Viktor Mölne
Innehåll från RiksbyggenAnnons
Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.
Det började med ett problem, men också med en lösning.
Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.
– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.
– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.
Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.
– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.
Långsiktig värmereglering
Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.
– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.
Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.
– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.
Ska fortsätta utvecklingen
Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.
– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.
