1515
Annons

Jämställd portfölj utklassar börsen

Att det kan löna sig bra att placera jämställt visar Sandra Bourbons Framtidsfeminist-portfölj som utklassat index både på kort och lång sikt. 

Nu kommer också de jämställda fonderna.

Sandra Bourbon och Tuva Palm.
Sandra Bourbon och Tuva Palm.Foto:Marilia Bognandi och Evelina Carborn

Sandra Bourbon driver Framtidsfeministen AB med bland annat en aktieportfölj som kan följas via Nordnet Shareville eller sparas i via Aktieinvest. Hon har sin egen urvalsmetod.

”Jag kollar på om ledningen är jämställd, minst 40/60, det har absolut störst påverkan på lönsamheten visar forskning. Styrelsen har mindre betydelse och vd spelar ingen roll.”

Portföljen består av 8 bolag, av de omkring 65 bolag på Stockholmsbörsen som klarar det första och viktigaste jämställdhetskriteriet. De 8 bolagen kvalar sedan in genom såväl bra lönsamhet, tillväxt och direktavkastning.

Sedan starten 2015 har hennes portfölj avkastat 135 procent mot OMXS30 27 procent. Och överavkastningen mot index fortsätter under i princip alla tidshorisonter. I år upp 18 procent mot index 4. 

Men hon är ödmjuk, också inför jämställdhetsfaktorn i sin investeringsstrategi.

”Det finns ju ingen forskning som visar att jämställda bolag ger en bättre avkastning, möjligen lite lägre volatilitet.”

Sandra Bourbon
Sandra Bourbon

Även om hon tycker att det blir lättare att hitta bra, lönsamma och jämställda bolag som platsar i portföljen är det tydligt hur många företag som fortfarande misslyckas, menar hon.

”Vd i bolagen måste tycka att det är viktigt på riktigt. Det räcker inte med någon eldsjäl eller HR-chef. Det är så tydligt. Det handlar fortfarande mycket om pink washing, och många bolag som visserligen har satt upp mål men som inte har någon plan för att nå dit.”

Julie Bech är förvaltare på Nordea Global Gender Diversity Fund som lanserades i februari 2019 och idag har ett förvaltat kapital på 108 miljoner euro. Globalfonden, vars största innehav är amerikanska Microsoft, Nvidia och Home Depot, har inte riktigt hängt med index senaste året.

”Först av allt, vår placeringshorisont är långsiktig och fonden är fortfarande ny. I det korta perspektivet finns, som vanligt, både lyckosamma och mindre lyckosamma investeringar.”

Julie Bech delar i stort Sandra Bourbons syn på utvecklingen generellt i bolagen.

”Trots att många företag i dag erkänner fördelarna med ett aktivt mångfaldsarbete så är vi långt ifrån jämställdhet. Även här i Skandinavien, som ofta lyfts fram för sin höga grad av jämställdhet, finns det fortfarande mycket kvar att arbeta med.”

Men hon är ändå klart optimistisk om framtiden.

”Som vi ser med exempelvis miljöfrågan så tror jag att kapital kommer bli mer tillgängligt för företag som är föregångare också i mångfaldsfrågor. Jag tror att fler och fler företag kommer att inse detta och intensifiera ansträngningarna för att ta itu med frågan om jämställdhet.”

Tuva Palm
Tuva Palm

She Invest är en annan aktiefond med jämställdhetsstrategi med Knowit, Sweco och H&M som vägandes tyngst i portföljen. 

”Vi har en avkastning senaste året på 23 procent med en lägre risknivå mot OMXS30 som avkastat 16 procent under samma tid”, berättar grundaren Tuva Palm.

”Vår fond visar att de jämställda bolagen presterar lite bättre till lite lägre risk. Det är ju också precis det som man är ute efter i kristider som dessa.”

Än så länge har dock fonden lockat till sig blygsamt med kapital.

”Ja, just nu har vi bara småsparare. Vi hade planerat flera möten med större institutioner och family offices under våren som blev pausade på grund av coronan”, förklarar Tuva Palm.

Ny press på lantbruket efter sjunkande matpriser

Höga priser och osäker tillgång på konstgödsel fortsätter tynga lantbrukarna. Nu riskerar de dessutom att pressas ytterligare av fallande livsmedelspriser.

”Det finns en hel del frågetecken”, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.

Höga kostnader för bland annat bränsle och konstgödsel tynger jordbruket. Nu kan fallande priser bli ett nytt slag.
Höga kostnader för bland annat bränsle och konstgödsel tynger jordbruket. Nu kan fallande priser bli ett nytt slag.Foto:Vidar Ruud

Det är tuffa tider på åkrarna. I maj i år hade priset på insatsvaror för livsmedelsproducenter i första ledet ökat med 38,3 procent jämfört med samma månad året innan, enligt Jordbruksverkets produktionsmedelsprisindex. Störst var prischocken på gödnings- och jordförbättringsmedel, som mer än tredubblades.

Samtidigt ökade avräkningsprisindex, som mäter vad producenterna får betalt för sina produkter när de säljer vidare dem till exempelvis mejerier eller spannmålsuppköpare, bara med 35,2 procent.

”Skillnaden på tre procentenheter kan tolkas som ungefär 3 miljarder kronor i underskott inom det svenska jordbruket”, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF, som samtidigt påpekar att det är i samma storleksordning som regeringens föreslagna stöd till sektorn.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.
Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.Foto:LRF

Men den senaste tiden har spannmålspriserna fallit tillbaka. Inom EU sjönk till exempel vetepriset med 25 procent mellan toppnoteringen i maj och första veckan i augusti, enligt statistik från EU. I förra veckan rapporterade FN att de globala livsmedelspriserna nått de lägsta nivåerna sedan början av året, främst drivet av prisfall på vegetabiliska oljor, spannmål och socker. 

Hittills är det fortfarande relativt höga prisnivåer, men det finns en oro för att fortsatt fall ska sätta ytterligare press på lantbrukarna.

”Om spannmålspriset fortsätter att falla kommer man inte kunna ha täckning för det höga gödselpriset. Men det är fortfarande en bit kvar dit”, säger Lars-Erik Lundkvist.

Snart behöver många lantbrukare köpa in konstgödsel inför höst- och vårbruket till stora belopp, samtidigt som det inte går att säga om de får igen summorna.

”Det finns en stor osäkerhet om hur kalkylen 2023 kommer se ut. Gödselsektorn är väldigt trång, särskilt för specialgrödor som potatis, där man behöver kväve, fosfor och kalium. Det är svårare att få tag på det man tidigare kunnat köpa på marknaden”, säger Lars-Erik Lundkvist.

Enligt Handelsbankens jordbruksexpert Rolf Åttingsberg har priset på insatsvaror större betydelse än försäljningspriset, framför allt inom djurproduktionen. Om det första fortsätter öka samtidigt som det andra fortsätter sjunka kan det bli problematiskt. Han tror att priserna till konsumenter kommer att behöva gå upp.

”Det är en bransch med generellt små marginaler, och vi har inte nått tillräckligt höga nivåer för att kompensera den kostnadsökning som varit. Särskilt inte på djursidan, där det kan bli dyrare i konsumentledet”, säger han.

Osäkerheten om prisbilden kommer vara fortsatt stor. Förutom diesel, konstgödsel och el är jordbruket också beroende av gynnsamma väderförhållanden. Höga konsumentpriser kan dessutom sätta igång en annan spiral som kan försvåra för lantbrukarna.

”Konsumtionen av spannmål har historiskt sett växt med världens befolkning, men frågan är om de höga priserna kommer påverka efterfrågan. Om den minskar för att den är dyr, då kommer priset justeras därefter om lagren ökar”, säger Rolf Åttingsberg.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera