1515
Annons

Jack Ma lämnar ordförandeposten i Alibaba

En av den kinesiska e-handelsjätten Alibabas grundare, Jack Ma, avgår som ordförande för företaget på måndag för att ägna sin tid åt välgörenhet med inriktning på utbildning.

Foto:Natacha Pisarenko

54-årige Ma grundade Alibaba 1999 och har sedan dess blivit Kinas rikaste man. Han säger till The New York Times att han ser avgången som "början på en era", snarare än ett slut.

Ma planerar att finnas kvar i företagets styrelse och som mentor till personer i ledningen.

Innehåll från AteaAnnons

Så sätts säkerhet och sekretess i fokus när välfärden digitaliseras

Digitala lösningar skapar bättre och mer effektiv vård och omsorg inom välfärdssektorn – men det finns utmaningar som måste hanteras.

Säkerheten och sekretessen får inte glömmas bort när den nya tekniken introduceras. 

– Det är viktigt att se över helheten och väga vinsterna mot riskerna. Säkerheten måste utvärderas löpande för att se till så att säkerhetsfunktionerna används rätt, säger Carl-Johan Ekelund, informationssäkerhetsexpert på Atea. 

Den nya digitala välfärdstekniken kan göra stor skillnad för brukare, personal och anhöriga. Tekniken kan verkligen revolutionera hur hela verksamheten inom välfärdssektorn bedrivs. Samtidigt som vården och omsorgen blir bättre finns också besparingar att göra.

Exemplen är många. En enda medicinrobot som placeras ut hos en äldre kan exempelvis frigöra 300 timmar för personalen som då kan läggas på andra brukare. Tekniska lösningar som gör det möjligt att skriva journaler direkt på plats eller hålla digitala möten kan också effektivisera arbetet.

Hemmonitorering, som innebär tillsyn och vård i hemmet via digitala möten och teknik som brukarna själva kan använda för att mäta sitt hälsotillstånd, är ytterligare ett exempel. 

– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar samtidigt vården och minskar risken för smittspridning, säger Malin Sölsnaes, chef för fokusområdet äldreomsorg på Atea.

Många utmaningar med ny teknik inom välfärden

Men innan vård- och omsorgsgivare investerar i ny teknik måste man säkerställa att alla regulatoriska krav är uppfyllda. 

Hur ska behörigheter regleras och av vem? På vilka servrar lagras patientdata? Uppfyller datalagringen GDPR och andra krav? Hur tar man backup på data och var lagras den? Används rätt säkerhetsnivå när det gäller kryptering? Hur ska personalen veta vilka patientuppgifter som får delas i chattar? Fungerar trygghetslarmen på de nätverk som finns och uppfyller de kraven hos SOS Alarm? Vad händer med inloggningsuppgifter när någon slutar?

– Innan man tar in nya, digitala lösningar för välfärdstekniken är det viktigt att göra ett grundligt förarbete tillsammans med verksamheten, it-avdelningen och andra experter. Annars kanske man sitter där med något som inte uppfyller säkerhetskraven. Ska man bygga på säkerhet i efterhand kan det bli mycket dyrare och sämre. Hela besparingen som den nya välfärdstekniken skulle medföra bara försvinner, säger Carl-Johan Ekelund. 

Atea kan hjälpa till att introducera välfärdsteknik säkert

Atea har lång och bred erfarenhet av att hjälpa kommuner och andra omsorgsoperatörer att bättre dra nytta av den välfärdsteknik och de digitala lösningar som marknaden erbjuder – på ett tryggt, säkert och effektivt sätt. 

– Det råder inga tvivel om att välfärdsteknik är en förutsättning för högkvalitativ vård och omsorg – och för att äldre ska kunna leva självständigt och bo kvar hemma så länge de själva vill och kan. Men fällorna är många när det gäller tekniken. Det gäller att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in en ny, glimrande attraktiv lösning i verksamheten. Här kan vi på Atea hjälpa till, avslutar Carl-Johan Ekelund.

Om Atea

Genom att skapa en it-infrastruktur i världsklass är Atea med och lägger grunden till ett smartare och mer innovativt Sverige.

Läs mer om Atea här! 

 

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Valet 2022

Mobilitetsexperter om maktskiftet och omställningen: ”I sämsta fall går det bakåt”

ENKÄT Sverige går mot ett maktskifte. Vi frågade flera experter inom transport- och mobilitetsområdet om vad de har för förväntningar på den nya regeringen och vad maktskiftet har för påverkan på omställningen. 

Anna Haupt, investeringsdirektör på Industrifonden (ansvarade tidigare för Nevs satsning på självkörande bilar):

Anna Haupt.
Anna Haupt.Foto:Margareta Bloom Sandebaeck

1. Vad har du för förväntningar på den nya regeringen när det kommer till transporter/mobilitet?
”Förväntningarna är tyvärr låga. De partier som ser ut att bli ny regering inklusive stödpartiet SD, har mycket lågt satta ambitioner vad gäller nytänkande. Det finns en uttalad tro att elektrifieringen inom fordonsbranschen i kombination med ny kärnkraft kommer att räcka som klimatanpassande åtgärder. Hela den existerande fordonsflottan kan inte elektrifieras på ett klimatvänligt sätt, produktionen skulle innebära en enorm klimatbelastning. Bilismen måste i sig minska, men inom det området saknas kompetens och kreativitet i politiken.” 

2. Vad kommer ett maktskifte ha för påverkan på omställningen?
”De partier som har den mest progressiva miljöpolitiken finns inte i den nya regeringen, men å andra sidan har det hittills inte varit politiken som drivit frågorna bäst hittills, utan forskningen och näringslivet. I mitt jobb träffar jag innovatörer som lägger hela sin själ på att skapa framtidens lösningar. Viljan till klimatanpassningar är störst utanför politiken just nu, och det är olyckligt att den kommande regeringen inte lyckats uppdatera sig om näringslivets önskemål. Jag hade önskat att klimatpolitiken hanterades blocköverskridande. Om alla partier kom överens om en kraftfull klimatpolitik baserad på forskning, neutraliseras frågan och andra ideologiska frågor kan debatteras istället. Det hade gett hopp om framtiden.”

Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden (tigare Bil Sweden):

Mattias Bergman.
Mattias Bergman.

1. ”Att vi får långsiktighet i politiken för hållbar mobilitet. Det innebär förutsättningar att vi behåller vår konkurrenskraft för svensk fordonsindustri samtidigt som vi gör Sverige för en attraktiv marknad, vilket innebär långsiktiga och förutsägbara styrmedel och att snabbt bygga ut laddinfrastrukturen vilket krävs för att vi ska nå våra klimatmål.”

2. ”Idag råder fortfarande en stor osäkerhet kring den nya regeringens politik inom flera områden som påverkar vår industri. Bonus Malus systemet är ifrågasatt, men utan styrmedel kommer elektrifieringen att tappa farten. Reduktionsplikten är också viktig för att nå klimatmålen, om den tas bort eller att ambitionerna sänks så tar man även bort möjligheten till lokal produktion av biodrivmedel vilket krävs även för att få ner kostnaderna. Samtidigt är det viktigt att elektrifieringen inte tappar fart genom att snedvrida konkurrensen mellan energislagen där elfordon normalt är energieffektivare och därmed billigare vilket kan bli fallet om man justerar beskattning för flytande drivmedel men inte för el.”

Klara Bergkvist, Sverigechef för bildelningstjänsten Gomore:

Klara Bergkvist.
Klara Bergkvist.Foto:Joey Abrait

1. ”Höga förväntningar om att se en förändring där mobilitet och framför allt delad mobilitet förenklas och främjas. Både på individnivå men också för samhället i stort. Ska Sverige nå sina klimatmål behöver vi se en förändring i antalet bilar på våra gator där personbilarna står för den överlägset största delen av utsläppen inom transportsektorn. Bildelning är en otroligt kostnadseffektiv lösning för att minska utsläppen och antalet bilar på våra gator och vi hoppas att den nya regeringen vill ställa sig positiva till lagförslag och initiativ som kan öka delad mobilitet.”

2. ”Moderaterna har tidigare uttryckt att de vill att Sverige ska bli världens bästa land för delningsekonomi där just svensk lagstiftning behöver anpassas efter dess framväxt. Liberalerna och SD har även dem uttryckt att de vill underlätta regelverken för delningsekonomin. Så vi hoppas att ett maktskifte kan leda till en snabbare omställning mot grönare och mer resurseffektiv delad mobilitet.”

Magnus Engervall, Sverigechef för bilprenumerationstjänsten Imove:

Magnus Engervall.
Magnus Engervall.

1. ”Jag förväntar mig att den nya regeringen har en ambition att ligga i framkant gällande omställningen av Sverige fordonspark från fossildrivna till eldrivna fordon. Nya initiativ för utbyggnaden av Sveriges laddinfrastruktur samt förenklade regler kring miljöbonusen för elbilar är två exempel på aktioner jag förväntar mig under den kommande mandatperioden.”

2. ”Jag tror att ett maktskifte har potential att skynda på omställningen om regeringen klarar av att fokusera på utbyggnaden av kärnkraften parallellt med utbyggd infrastruktur för klimatsmart mobilitet. Risken med för stort fokus på energitillgången blir annars att ny infrastruktur kommer i skymundan. Steget från fossilt till elektriskt måste vara rimligt för företag och privatpersoner både ekonomiskt och praktiskt för att omställningen ska kunna ske på nationell nivå.”

Rickard Bröms, grundare och vd på svenska elfordonsstartupen Vässla:

Rickard Bröms.
Rickard Bröms.

1. ”Att man tar klimatfrågan på allvar. Transportsektorn är den enda sektorn som inte minskat sina utsläpp de senaste 20 åren. Enligt överenskommelsen i Paris-avtalet ska vi minska våra utsläpp med 55% till 2030. Det innebär att personbilarna ska ner till dryga 1.5 giga-ton. Om vi fortsätter precis som vi gör ni så kommer vi att sluta på 6 giga-ton enbart för personbilarna tack vare att bilpopulationen stadigt ökar. Det enda sättet vi kan nå målet är om vi idag förbjuder användning av fossildrivna bilar. Såklart långt ifrån realistiskt, men om vi mot förmodan skulle göra detta så skulle vi behöva producera 700 miljoner elbilar de kommande 10 åren. Förra året såldes 3.4 miljoner elbilar. Det innebär att det finns ingen realistisk chans att nå målen om vi enbart nyttjar bilar.

80 procent av alla resor vi gör med bilar är under 2.5 mil. Majoriteten sker i stadsmiljö i samband med pendling. Därför blir mikromobilitet långt viktigare än elektrifiering av bilar. Kan vi hitta en lösning för dessa korta resor så löser vi många av städernas problem. Miljöproblem, trängsel, buller och andra partikelutsläpp. Dessutom krävs ingen ny teknologi eller laddningsinfrastruktur. 

Så att använda ett litet fordon för en kort resa är en väldigt simpel lösning på ett extremt komplext problem. Därför förväntar jag mig följande av nya regeringen:

 Omvandla bilfiler till cykelbanor. Både i innerstan men framförallt vid samtliga infarter.

 Gör hela city bilfritt.

 Ta bort 80 procent av alla parkeringar i innerstan.

Inför långsiktiga subventioner för de som byter ut sin bil mot ett utsläppsfritt mikromobilitetsfordon.

Inför smarta lösningar så man kan ta med en cykel på t-bana eller pendeltåg.

Inför nolltolerans för stölder av mikromobilitetsfordon.”

Göran Folkesson, grundare och vd på elfordonstillverkaren Clean Motion:

Göran Folkesson.
Göran Folkesson.

1. ”Jag ser tyvärr en tydlig risk att fokus kommer att läggas på sänkta drivmedelsskatter istället för att fokusera på elektrifiering och energieffektivisering.”

2. ”Det är större risk för en inbromsning av omställningen, men jag hoppas att jag har fel.”

Tommy Letzen, vd för Motorbranschens riksförbund (MRF):

1. ”Både konsument och företag behöver en långsiktig trygghet, en förutsägbarhet främst när det gäller kostnader. I en tid då räntan är på väg upp behövs tydligare styrmedel i de faktorer som politikerna kan påverka. Drivmedelsfrågan exempelvis, vad händer med reduktionsplikten och skattenivån? Här kommer givetvis även elektrifieringsfrågan in som en viktig del. Kan vi lita på att vi kommer kunna ladda våra bilar och tunga fordon när det behövs, där det behövs?

Konkurrensfrågan är också viktig när det gäller hela transportsektorn. Sker konkurrensen på lika villkor för våra åkare och verkstadsföretag? Har våra företag som säljer och servar tunga fordon en chans ifall utländska åkare kör på andra villkor både när det gäller säkerheten på fordonen och tryggheten för chafförer? Vi vill också gärna att det tas krafttag mot kriminella ligor som bedriver verkstadsverksamhet med slavliknande arbetsförhållanden och här ser vi behov av utökade möjligheter för A-krimcenter att kunna göra tillsyner.

Till sist kan vi inte blunda för vad de uteblivna satsningarna på vår infrastruktur kommer att få för konsekvenser. Underhållsskulden för våra vägar riskerar att öka, de skattemedel som ändå satsas räcker helt enkelt inte till. Vad gör det för nollvisionen, kommer antalet döda i trafiken fortsätta minska med tanke på att säkerhetsrelaterade och hållbara vägprojekt minskar? Även den fortsatta utvecklingen mot en hållbar mobilism riskerar att stanna av om politikerna drar ner på antalet parkeringsplatser i våra städer, och då tänker vi speciellt på laddmöjligheter och strömförsörjning för elbilar och andra laddbara fordon.”

2. ”Maktskiftet i sig har nu möjlighet att leva upp till en del av vallöftena om en tydlig energipolitik som tar ansvar för omställningen till elektrifiering i hela landet samtidigt som betydelsen god infrastruktur väg och el får nödvändig prioritet.”

Jan Hellåker, ordförande för det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden:

Jan Hellåker.
Jan Hellåker.Foto:Robin Aron


1. ”Drive Sweden har under åren haft diskussioner med relevanta representanter från alla partier i båda blocken och vi har konstaterat att det egentligen inte finns några stora skillnader i deras syn på digitaliseringens potential för en mer hållbar mobilitet. Det är förstås mycket positivt, och vi hoppas därför på ett fortsatt, minst lika starkt, stöd för att dra full samhällsnytta av uppkopplade, alltmer automatiserade och koordinerade transporter.”

Gunnar Lindberg, vd, Nordic Mobility R&I, tidigare avdelningsdirektör Vti och direktör för Transportekonomiskt institut i Oslo:

Gunnar Lindberg.
Gunnar Lindberg.Foto:Nordic Mobility

”Jag förväntar mig att de kräver ökad effektivitet i genomförande av transportpolitiken. 

Det innebär bland annat att den nya regeringen bör följa Norges exempel som delat Statens Vegvesen och skapade ett parallellt företag ”Nye Veier AB”. Ett sådant företag kan utmana gällande tankar och normer och dessutom vara mer effektiva. Kanske också mixa Boverket och delar av Trafikverket för att få en mer helhetlig syn på trafik och bebyggelseutveckling. Det är värt att testa. 

Jag förväntar mig att de ställer högre krav på samhällsekonomisk avkastning i infrastrukturprojekten. Genom en mer evidensbaserad utveckling av transport- och mobilitetssystemet kan vi få en bättre infrastruktur till lägre kostnader samtidigt som vi når klimatmålen.

Jag förväntar mig också en progressiv satsning på automatisering av vägtrafiken som kan ge besparingar i infrastrukturen, t.ex. 2 minus 1 vägar som ger utrymme för gående och cyklister också på landet eller tvingande lågfartsområden för bilar i hela tätorter (utan fysiska farthinder). Jag hoppas de inser att den nya elektriska fordonsparken också måste vara smart när man utvecklar nya incitament.

2. ”Och naturligtvis förväntar jag mig att den nya regeringen ser på framtida avgifter och finansiering av transportsystemet. Kapacitetsbaserade vägavgifter kanske inte ligger naturligt för den nya regeringen men det är hög tid att våga tänka nytt på utvecklingen. ”

I sämsta fall går det bakåt med ökad fossiltrafik och fortsatt utveckling av bilberoende bebyggelse. I bästa fall blir det omställning av biltrafiken genom elektrifiering och biobränslen. Men den riktigt goda utvecklingen av bebyggelse bort från bilberoende kommer vi nog tyvärr inte att se. ”

Sofia Ohnell, leder det strategiska arbetet hos RISE inom Affärs- och innovationsområde Mobilitet:

Sofia Ohnell.
Sofia Ohnell.

1. ”Godstransporter: Att underlätta för offentlig sektors, industrins och näringslivets transporter och inte bara fokusera på first/last mile för privatpersoner. Framförallt när många industrier, offentlig verksamhet, hamnar osv. ligger i städers närområde av historiska skäl men betjänar ett långt större område än närmsta stad. Att möjliggöra och stimulera ett samlat grepp på hela försörjningssystemet (beställning, lagerhållning, distribution i kristid) för krisberedsskap, framförallt med avseende på samhällskritiskt material och resurser.

Persontransporter: Att stimulera transportlösningar för hela livet, dvs. från barn, ungdom, ung vuxen, småbarnsförälder, vuxna utan barn, pigga pensionärer och den växande gruppen ’relativt gamla’ (äldre än 75-80 år?), som inte enbart går ut på ’minska ditt transportbehov’. Att ses IRL ger så mycket mer än att enbart ses via digitala medel, om något har väl covidepidemin bevisat värdet av mänsklig, fysisk kontakt och fysiska möten.

Båda: Att regeringen tar ett systemperspektiv: Hur hittar vi hållbara lösningar utifrån ett systemperspektiv – från råmaterial, design av fordon och farkoster, tillverkningsprocesser, användarfasen, återtagning och återvinning/-användning – och undviker suboptimering.

Mod: Att våga lyfta frågor som är ’obekväma’, ex. att det på vissa sträckor är bättre (mer kostnads-, miljöeffektivt) att erbjuda taxi än ha en busslinje med få avgångar och få/inga resenärer/avgång. Dvs. fokusera på en bra helhet. Eller förstå att det kanske inte går att kombinera alla godsslag i en lastbil för att ’få upp fyllnadsgraden’ – därmed inte sagt att det inte går att göra mer för att öka den. Att inse att alla trafik- och transportslag har sina för- och nackdelar – hur kan vi kombinera dem så vi nyttjar deras styrkor och minimerar deras svagheter?”

2. ”Positivt, förhoppningsvis, för en snabbare omställning: Att hela Sverige hamnar i fokus, dvs. både stadsmiljöer och landsbygd, både medborgare, näringsliv och offentlig sektor. Att det blir ett behovsdrivet sug som driver omställningen snarare än ett artificiellt bidragsstimulerat behov som dör när bidragen försvinner.

Negativt, långsammare omställning: om de inte kommer överens sinsemellan inom de fyra partierna som stöttar regeringen samtidigt som blocköverskridande överenskommelser ej nås. Eller om marknadskrafterna inte själva förmår driva omställningen till fossilfritt / klimatneutralt transportsystem – kanske behövs det bidrag och statsmedel för att kicka igång omställningen.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera