”Om jag ska rösta? Absolut inte. Självstyre från vad då? Jag tycker det verkar rena dumheterna, en slogan."
Luciano Benetton som kommer från Venetien och har grundat ett av Italiens största företagskonglomerat, skräder inte orden. Han uttalade sig i samband med en invigning i Treviso, småstaden i hans hemregion som bland andra Benettons klädindustri har fått att blomstra.
”Jag noterar naturligtvis hans åsikt, men Luciano Benettons röst är inte mer värd än någon av hans arbetares”, replikerade regionens guvernör Luca Zaia.
Faktum är att Benetton är en av de få som öppet uttalar sig mot den rådgivande folkomröstningen.
”Vill du att regionen Veneto ska få fler former och villkor för självstyre?”, lyder frågan som invånarna ska svara på den 22 oktober. I Lombardiet hålls samma dag en folkomröstning om exakt samma sak.
Till skillnad från Katalonien sker allt i enlighet med grundlagen. Inom vissa specifika områden kan de italienska regionerna förhandla sig till mer självstyre gentemot staten. Det gäller till exempel miljöfrågor, utbildning och bevarande av kulturarvet.
Detta kräver egentligen inte någon folkomröstning. Men de två guvernörerna i Lombardiet och Veneto anser att det är meningslöst att inleda sådana samtal med regeringen, utan ett direkt mandat från befolkningen. Båda guvernörerna - Roberto Maroni och Luca Zaia - tillhör missnöjespartiet Lega Nord.
Många i dessa regioner har länge opponerat sig mot att deras skatter i så stor utsträckning slukas av den fattiga italienska södern. Varje år bidrar Lombardiet och Veneto med cirka 70 miljarder euro, 670 miljarder kronor, mer i skatteintäkter till staten, än vad de får tillbaka.
Det starkaste argumentet för folkomröstningen är därför att ökat självstyre skulle innebära att man får behålla mer resurser.
”Ju mer folket får bestämma, desto svårare är det (för politikerna, Di:s anm) att sno åt sig pengarna. Och framförallt, ju svårare det blir för centralstaten och EU att lägga sig i, desto bättre är det”, kommenterade Lega Nords ledare Matteo Salvini häromdagen.
Efter oroligheterna i Katalonien försöker han också lugna befolkningen.
”Den 22 oktober kommer det inte att bli våldsamheter med polis, eftersom folkomröstningarna är helt legitima. Detta handlar om något helt annat än i Katalonien.”
Men statsvetare och ekonomer varnar för konsekvenserna.
”Naturligtvis kommer ja att vinna. Varför skulle medborgarna inte vilja ha mer självstyre om ingen talar om kostnaderna för det? Ändå är det viktigt att hålla i minnet att rådgörande folkomröstningar som hållits nyligen – brexit, Katalonien, den om konstitutionen i Italien 2016, vars verkliga mål var att ge de styrande större makt – har gett väldigt oväntade resultat”, skriver till exempel nationalekonomen Paolo Balduzzi på den kända debattsajten Lavoce.
Andra framhåller att politik i hög utsträckning handlar om symboler och att man därför inte ska underskatta folkomröstningarnas följder.
De flesta stora partier uppmanar sina väljare att rösta ja i folkomröstningen, även företrädare för det socialdemokratiska regeringspartiet Partito democratico.
En av dem som inte gör det är ledaren för högerextremistiska Fratelli d’Italia (Italiens bröder), Giorgia Meloni. Nationalstatens bevarande är en av partiets grundsatser.
”Om det gällde mig, skulle jag inte rösta. Folkomröstningarna är bara propaganda”, säger hon.
Uttalandet har väckt irritation, eftersom Fratelli d’Italia tillhör samma högerkoalition som Lega Nord på riksnivån. De hoppas vinna parlamentsvalet nästa vår tillsammans med Silvo Berlusconis parti Forza Italia.
Även Silvio Berlusconi har varit ambivalent i frågan, trots att partiet stöder folkomröstningarna på pappret. Han är orolig för reaktionerna i södra Italien som ju har skatteintäkter att förlora.
