Annons

Irrationell oro för AI - ”Terminator-scenario” målas upp

Samtidigt som företagen jobbar intensivt med AI-utveckling finns det stor skepsis till tekniken bland de tilltänkta kunderna.

Många svenskar är oroliga för utvecklingen av AI, visar en undersökning från Tieto. 

Christian Guttmann, globalt ansvarig för artificiell intelligens på IT-konsultbolaget Tieto.
Christian Guttmann, globalt ansvarig för artificiell intelligens på IT-konsultbolaget Tieto.

Utvecklingen och användandet av AI fortsätter framåt. Men en undersökning från it-konsultbolaget Tieto visar att medborgarna är skeptiska till utvecklingen.

”Det finns generellt en ganska låg förståelse för vad AI faktiskt är”, säger Christian Guttmann, globalt ansvarig för artificiell intelligens på Tieto. 

84 procent svarade i undersökningen att de i någon grad är oroliga över utvecklingen av AI – av dem 18 procent i hög grad, 15 procent i väldigt hög grad och 33 procent att de är delvis oroliga. Sex procent uppgav att de inte alls är oroliga. Detta enligt undersökningen av Tieto. 

Orsaken till oron menar Christian Guttmann  finns i flera hypoteser – inte minst spridningen av information om ämnet. Det målas inte sällan upp en bild av ett ”terminator-scenario” om färre jobbtillfällen och AI:s övertagande i samhället.

”Vad jag ser i ekosystemet är att det finns en del ’icke-experter’ inom AI. Många av de som pratar om AI i olika forum, på olika nivåer och som är offentliga personer på ett eller annat sätt har inte alltid riktigt förstått vad AI handlar om”, säger Christian Guttmann.

”I tillägg finns det i medierna en tendens att hårdvinkla utöver vad som faktiskt stämmer överens med verkligheten. Det händer ofta att det i den här frågan blir en olycklig representation av fakta i tidningarna och det blir ett terminator-scenario där ’AI tar över’”, fortsätter han. 

I kombination med det har folk generellt dessutom ”en ganska låg förståelse för vad AI faktiskt är”. Det kan inte förväntas att den genomsnittliga medborgaren ska ha djupare kunskaper inom området, men alla bär ett ansvar för en generell förståelse, tillägger han. 

Undersökningen visade även att 18 procent av de som svarade i hög grad tycker att företag som utvecklar AI-lösningar bör vara bundna till etiska riktlinjer och regleringar och 54 procent svarade i väldigt hög grad. Mycket beror på att människor är rädda för att bli av med jobben, utkonkurrerade av den artificiella intelligensen, någon som inte heller stämmer, enligt Christian Guttman. 

”AI utvidgar jobbmöjligheterna. De tar bort de initiala uppgifterna så att man har tid att göra något mer kreativt. Och jag tror att det är lite i samma sammanhang med den första frågan, att folk inte förstå den här delen av AI, som gör livet och jobbet mycket lättare i många avseenden. Och om vi tänker globalt så håller AI Sverige konkurrenskraftigt”, säger han. 

Det finns självklart områden som är med känsliga i frågan och att man där vill ha ännu mer koll på hur man använder den här typen av avancerad teknik.

Gällande den genomsnittlige medborgaren kan man ställa frågan om man faktiskt måste eller vill veta när man på något sätt använder AI. 

”När du till exempel använder Google som har funnits omkring 25 år, tänker nog inte de flesta på att de använder en AI-produkt. Frågan är också om när man faktiskt vill veta. Ta alla som använder Amazon, Google, Spotify – vad skulle egentligen ändras om de visste att här finns det komponenter av AI?”

Han menar att de flesta inte heller förstår, varken rent tekniskt eller för industrin, hur viktig AI är för Sveriges konkurrenskraft. För att få en generell bättre förståelse av AI bär alla ett ansvar, från privatpersoner till skolor och storföretag. Företag som jobbar med eller utvecklar egna lösningar måste ta sitt ansvar i att informera medarbetarna om vad det är och varför det är viktigt för organisationen.

”Andra länder har redan börjat införa AI som en kurs på grundskolenivå, exempelvis i Kina. Jag tror de som är ansvariga för utbildningen i Sverige, regeringen, andra myndighet och skolor, måste ta ett visst ansvar här. Det blir nu en fråga om vem som är snabbast i ekosystemet i världen och vem som kan ha tillräckligt många AI-experter inom jättemånga olika områden. Och vi måste vara med på det tåget”, säger Christian Guttman.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från BrainHeartAnnons

Allt fler upptäcker de klimatmässiga fördelarna med bergvärme och geoenergi

För att vi ska lyckas nå de globala klimatmålen räcker det inte enbart att satsa på fossilfria uppvärmningsalternativ – de behöver vara C02-fria. 500 000 villaägare med bergvärme har insett detta liksom att mängden köpt energi reduceras med 70 procent. Men bland ägare av stora fastigheter har solbaserade värmepumpsanläggningar stått i skuggan av fjärrvärme. Nu får allt fler stora aktörer upp ögonen för den solbaserade geoenergin menar Ulf Jonströmer, grundare av bland annat BrainHeart Energy och Sonority, båda fokuserade på CO2-fria lösningar för stora fastigheter.

Geoenergi är en förnybar energikälla som till skillnad från vindkraft och solceller fungerar dygnet och året runt. Värmen genereras från solen som värmer upp marken och berget som likt ett batteri lagrar värmeenergin redo att användas. Lösningen ger både minskade kostnader och undviker koldioxidutsläpp, jämfört med fjärrvärme som främst förbränner skogsprodukter och släpper ut miljontals ton koldioxid till atmosfären – där vi absolut inte vill ha den.

– Den energi vi genererar är till 70 procent gratis energi som fyller på sig självt under varma årstider och är C02-fri. Vi ser att fler stora aktörer nu börjat inse att det inte räcker att vara fossilfri utan vi måste sluta bränna upp träd som gör bättre nytta genom att istället absorbera koldioxid, säger Ulf Jonströmer.

”En bortglömd energikälla”

Geoenergi är något av en bortglömd energikälla i all uppmärksamhet kring vindkraft och solceller, menar Ulf Jonströmer. Detta trots de stora vinster fastighetsägare och företag kan hämta. Konsumtionen av köpt energi går exempelvis ned med så mycket 65-70 procent, förklarar han.

– Om man ska översätta det till pengar och jämföra det med fjärrvärme så kan man se att 100 procent att fjärrvärmens energi kommer från just fjärrvärme. Inom geoenergi kommer två tredjedelar av energin från berget och marken, helt gratis. Den resterande tredjedelen består av elektricitet som behövs för att pumpa upp energin från marken och få cirkulation i ett värmesystem till exempel. Detta blir också helt C02-fritt om man använder grön-el från vind, sol eller vatten.

Ökade önskemål

Ulf Jonströmer ser positivt på trenden som visar en ökad insikt kring behovet av att bli C02-fri.

– Fler stora fastighetskoncerner börjar förstå att klimatvänlighet inte är likställt med fossilfrihet. Koldioxid är giftet för klimatet och EU och andra organ arbetar på en betydande beskattning av CO2.Vi använder solbaserade värmepumpar i kombination med berget men också solceller för att komplettera med billig och CO2-fri el.

Fakta BrainHeart

BrainHeart är ett investmentbolag och dess helägda dotterbolag Sonority ä helt fokuserat på förnybara CO2-fria energilösningar för stora fastigheter. Namnet BrainHeart kommer från 30 års erfarenhetav av att all framgångsrik verksamhet bygger på det rätta teamet med både kunskap och kompetens ”Brain” och engagemang och driv ”Heart”.

För mer information: www.sonority.se

Mer från BrainHeart

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med BrainHeart och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?