ANNONS:
Till Di.se

Ingves: För tidigt att ändra kurs för penningpolitiken

  • Foto: Jonas Ekströmer/TT, Jonas Ekströmer

Det är ännu för tidigt att ändra kurs för penningpolitiken; "fortsatt vaksamhet och försiktighet är nödvändig". Inflationen är visserligen numera väl i linje med målet, men Riksbankens uppdrag är att se till att den fortsätter att hålla sig stabilt runt 2 procent, vilket kommer att kräva fortsatt uppbackning av penningpolitiken.

Det sade riksbankenschef Stefan Ingves vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, enligt protokollet.

Han påpekade att Sverige i dag har en bättre tillväxt, lägre arbetslöshet och en högre inflationstakt än inom EMU. Mot den bakgrunden är det också, om den utvecklingen fortsätter, rimligt att anta att Sverige borde ha en något högre ränta än inom EMU.

”Samtidigt känns vår måluppfyllelse idag skör. Mot den bakgrunden kommer en normalisering av penningpolitiken att kräva stor försiktighet”, sade han.

Stefan Ingves sade att inflationstakten ligger runt målet på 2 procent, men att underliggande inflationsmått tyder på att inflationstrycket är måttligt. Den måttliga löneutvecklingen, speciellt i förhållande till resursutnyttjandet, bidrar till samma bedömning.

”Att redan nu ändra penningpolitiken i en mindre expansiv riktning menar jag är förenat med risker och kan leda till bakslag vad gäller inflationsutvecklingen. Omvärldsriskerna ligger ju också enligt min mening på nedåtsidan”, sade han.

Han sade vidare att en viktig faktor för att svensk inflation varaktigt ska utvecklas i linje med målet är inflationstrycket i omvärlden.

”Med dagens varu- och tjänstemarknader är det svårt att tro att Sverige på en mer permanent basis skulle kunna ha en inflationstakt som påtagligt överstiger omvärldens”, sade han. 

Han påpekade att Riksbankens prognoser vilar på antagandet att en fortsatt expansiv penningpolitik i omvärlden leder till ett stigande internationellt inflationstryck framöver. 

”Men det finns en osäkerhet förenat med den här bedömningen, då inflationen är fortsatt låg i många länder trots den starka konjunkturen”, sade han. 

Han påpekade att även kronan är en betydelsefull faktor för inflationen. Kronan har hittills i år haft en svagare utveckling än väntat. 

”Mot bakgrund av bland annat det svaga inflationstrycket är min bedömning att en alltför snabb förstärkning framöver kan göra det svårare att stabilisera inflationen kring 2 procent”, sade Stefan Ingves. 

Vice riksbankschef Kerstin af Jochnick bedömer att en eventuellt sämre ekonomisk utveckling i omvärlden är något som skulle kunna leda till att en första höjning av reporäntan behöver senareläggas jämfört med prognosen för reporäntan.

”Sammantaget tycker jag inte att våra prognoser för omvärldsutvecklingen har förändrats nämnvärt jämfört med den bedömning vi gjorde vid det penningpolitiska mötet i april”, uppgav Kerstin af Jochnick vid mötet.

Sammantaget tyckte hon även att bilden av den svenska realekonomiska utvecklingen är likartad i förhållande till bedömningen i april.

”Min bedömning av inflationsutvecklingen i Sverige har inte heller ändrats på något avgörande sätt”, uppgav hon vidare enligt protokollet.

Kerstin af Jochnick ansåg att det är rimligt att Riksbanken försöker se igenom tillfälliga effekter från energipriser för att istället fokusera på nivån på den trendmässiga inflationen. Rensat för energiprisökningar är den underliggande inflationen cirka 1,5 procent, vilket tyder på ett måttligt inflationstryck, framhöll hon.

”Detta bekräftas inte minst av att tjänstepriserna under de senaste månaderna har utvecklats svagare än tidigare. Om den svaga utvecklingen i tjänstepriserna fortsätter finns en risk att inflationen inte stabiliseras runt 2 procent som vi prognostiserar. Det är därför fortsatt viktigt att penningpolitiken ger stöd åt svensk ekonomi så att inflationen får ett bredare fäste”, argumenterade Kerstin af Jochnick som samtidigt anser att det finns goda skäl att tro att ökningstakten i tjänstepriserna kommer att öka framöver.

Beträffande riskerna i Sverige är bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning fortsatt en källa till stor oro, och det vore önskvärt med breda politiska överenskommelser inom ramen för bostads- och skattepolitiken för att se till att riskerna minskar, anser den vice riksbankschefen.

”Jag menar att det är positivt att vi sett en dämpning av bostadsprisutvecklingen sedan i höstas. Dämpningen förefaller huvudsakligen ha ägt rum i storstadsområdena och är i första hand relaterad till bostadsrätter. Skälet till prisnedgången är sannolikt att efterfrågan på dyr nyproduktion i attraktiva områden blivit mättad. Det är dock viktigt att säkerställa en fortsatt hög nivå på nyproduktionen för att möta de behov som dagens befolkningsökning kräver”, resonerade Kerstin af Jochnick.

”Att långsiktigt hitta en rimlig balans mellan bostadsrätter och hyresrätter och att öka rörligheten på bostadsmarknaden skulle minska sårbarheten för svensk ekonomi och främja en god samhällsutveckling”, argumenterade hon.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies