Annons

Ingen anledning för elbilsägare att ha räckviddsångest

Elbilsförsäljningen ökar starkt, och under vintern har det kommit rapporter om elbilar som fastnat i snökaos och där elen tagit slut. Behöver man vara bekymrad? Inte särskilt, menar mobilitetsexperten och Di Mobilitets gästkrönikör Christer Ljungberg.

Foto:Anders Andersson/TT

En del sitter fortfarande och funderar på om man verkligen skall välja en ren elbil framför laddhybrid. ”Vi gör ju en del långa resor med bilen. Och då vill man ju inte bli stående ute i skogen utan el”. Och det har funnits artiklar om elbilar som fastnat i snökaos och där elen tagit slut för att man skulle hålla värmen.

Stämmer då detta? Behöver man vara bekymrad över att inte kunna nå sitt mål? 

Nej det behöver man inte. Och det finns flera skäl till detta. Elbilsförsäljningen ökar starkt, vilket gör att också laddinfrastrukturen byggs ut snabbt. Och det kommer också fler och fler elbilar med längre räckvidd. Låt oss se på dessa olika argument.

Christer Ljungberg.
Christer Ljungberg.

Vi kan konstatera att försäljningen av elbilar ökar snabbt. Under 2021 har antalet registrerade elbilar ökat från ca 2 500/månad vid årets början, till mer än det dubbla årets sista månader. Totalt kommer mer än 60.000 elbilar att ha registrerats vid årets slut. Och antalet laddhybrider har minskat från ca 7.000 per månad vid årets början, till ca 5.000 vid årets slut, strax under antalet elbilar. Gissningsvis kommer hälften av sålda bilar att vara elbilar ca 2025–2026.

Räknar vi in laddhybrider är ca 5% av personbilsflottan nu laddbar. Elbilarna utgör ca 1,75% av personbilsflottan. 

Räckvidden på elbilarna ökar nu också. De flesta elbilar har idag minst 30 mils räckvidd. Allt fler nya elbilar ligger på en räckvidd kring 50 mil. Och elbilen med längst räckvidd just nu är Mercedes EQS med 77 mils räckvidd. Detta betyder att de flesta klarar sig bra på att ladda hemma, utom på längre resor.

När antalet elbilar ökar, ökar också antalet laddstationer och laddpunkter. Under 2021 har antalet publika laddpunkter ökat med ca 17%, enligt statistik från Power Circle. 

Det finns nu fler än 2.600 publika laddstationer i Sverige, med tillsammans över 14.000 laddpunkter, varav mer än 10% är riktiga snabbladdare, med likström och kräver Combo EU uttag, vilket bara finns på rena elbilar.

Ett dilemma som man kan uppleva som elbilsägare är att många av leverantörerna av laddstationer, vill ha egna koncept för betalning. De vill låsa in dig till just deras stationer. Men det fungerar inte, så tätt med laddstationer har ingen aktör. Det betyder att skall du göra en riktig långresa så kanske du behöver 5 olika laddkort, 4 appar och två taggar. 

EU-kommissionen diskuterar att införa krav på möjlighet att betala med vanligt kreditkort, eller via smartphone. Tyskland har redan beslutat att från 2023 måste detta vara möjligt. 

Men redan nu finns möjligheter att komma närmare en gemensam betallösning. Appen Chargemap, som är ett av de bästa sätten att hitta laddstationer, har skapat ett Chargemap Pass, som gör det möjligt att betala laddning i många olika aktörers laddstationer. Ute i Europa är det hög täckningsgrad, men även i Sverige börjar det bli intressant. I nuläget finns ca 200 anslutna laddpunkter i södra Sverige, men det ökar hela tiden. Så bor du i Stockholm eller söder därom, så klarar du dig bra med detta pass. 

De flesta nya elbilar har också mycket bra navigeringssystem som visar var laddstationer finns, och var du bör ladda. Det visas också hur många laddstolpar som är lediga. 

Så sammanfattningsvis pekar allt på att du inte behöver ha någon räckviddsångest. Räckvidden är ofta tillräcklig och ökar i nya bilar. Antalet laddpunkter byggs ut i hög takt, och snart behöver du inte så många olika kort etc. Och bilen hjälper dig att hitta lämpliga laddplatser. 

Så satsa på en elbil. Köp ingen laddhybrid, det behövs inte, och frågan är på sikt hur andrahandsvärdena kommer att se ut.

Christer Ljungberg är grundare och senior advisor för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

De satsade på solceller 2019 – slipper höja avgiften

Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.
Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.

När bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38 valde att satsa på solceller redan för tre år sedan visste de inte hur bra tajmingen skulle bli. I dag är föreningen i en sällsynt situation där den trots rådande energikris inte behöver göra några avgiftshöjningar.

– Vi är väldigt, väldigt glada och stolta, säger ordförande Mikael Johansson.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

Förra året monterades de sista av de 2 600 solcellspanelerna på de 16 huskroppar som utgör Rb Brf Göteborgshus 38 i Hisings Kärra i norra Göteborg. Då hade det omfattande arbetet pågått under två år och resultatet är en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Redan i dag ser vi att vi producerar 30 procent av den totala energiförbrukningen, helt enligt prognosen på 700 000 kWh per år. Det känns såklart oerhört bra då vi lagt mycket tid på detta projekt, säger Mikael.

”Vi slipper höja avgiften”

När satsningen röstades igenom var det ett långsiktigt tänk som låg bakom. Men då visste de inte hur het frågan skulle bli redan några få år senare. I dag är föreningen i en situation då de i perioder till och med kan sälja vidare ett överskott av el.

– Det är resurser som går in i föreningens kassa för underhåll och det i sin tur gör att vi slipper höja avgiften, åtminstone som det ser ut i dag. Det är givetvis en stor lättnad när man ser vilka utmaningar många andra bostadsrättsföreningar brottas med i rådande läge.

Mikael berättar att styrelsen under hela processen haft ett nära samarbete med Riksbyggen.

– Vi arbetade i projektgrupper och har haft turen att ha många sakkunniga i styrelsen som varit beredda att lägga mycket tid på research. Men det hade aldrig gått att genomföra ett så här stort projekt själva. Samarbetet med Riksbyggen har varit fantastiskt, säger Mikael.

Ger effekt på lång sikt

Husen är byggda under 1970-talet och var i behov av en omfattande takrenovering. Det var i samband med detta som solcellerna kom på tal. Mikael Johansson tycker – särskilt med facit i hand – att det är en självklarhet för andra bostadsrättsföreningar som är på gång med takrenoveringar att satsa på solceller.

– Jag skulle varmt rekommendera att man tittar på möjligheten och har man den så ska man slå till. För det kommer att ge effekt på lång sikt. Det handlar inte bara om ekonomin, för oss är det även en fjäder i hatten att vi känner oss delaktiga och bidrar till energibesparingar ur ett klimatperspektiv.

”Avkastning på cirka sju procent”

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Satsningar på solenergi finns till exempel med i planeringen av all nyproduktion där det är möjligt. Och när det gäller installationer i befintliga fastigheter, precis som i fallet med Brf Göteborgshus 38, så är intresset i dag större än någonsin. Även för mindre föreningar kan en investering vara gynnsam.

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sju procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera