Annons

Infrastrukturministern: ”Elflyg är framtiden”

Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth tror stenhårt på elflyget, och att omställningen kommer att gå fortare än man trott. Han ser att det går att föra en helt annan diskussion i dag än för bara några år sedan. ”Det finns bättre förutsättningar nu än på länge, men jag är inte naiv. Jag fattar att det finns ett starkt motstånd”, säger han i en intervju med Dagens Industri. 

”Vi kommer att se en snabbare utveckling än vad många räknat med. Bara för två år sen skrev branschen själv att tekniken inte var mogen och att det skulle ta 15-20 år innan vi skulle få etablerade linjer. Jag tror att det kommer att gå fortare än så”, säger Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth.
”Vi kommer att se en snabbare utveckling än vad många räknat med. Bara för två år sen skrev branschen själv att tekniken inte var mogen och att det skulle ta 15-20 år innan vi skulle få etablerade linjer. Jag tror att det kommer att gå fortare än så”, säger Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth.Foto:Amanda Lindgren

”Jag upplevde det påtagligt när jag stod inför ICAO:s generalförsamling i Montreal då vi föreslog att vi skulle beskatta fossilt flygbränsle. Jag är övertygad om att nästa gång det är generalförsamling så kommer fler länder att stå vid min sida. För konsumenter är tydliga. Det visade den svenska flygskam-debatten. Företag är tydliga med att de vill minska sina resors avtryck. Och industrin står redo att investera”, fortsätter han.

Regeringen gav i början på året Trafikanalys uppdraget att ta fram kunskapsunderlag som bland annat beskriver kapaciteten hos de eldrivna flygplan som utvecklas, samt översiktligt analysera vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga att genomföra för att främja utveckling och en övergång till en större användning av elflygplan. Och det råder ingen tvekan om att infrastrukturminister Tomas Eneroth verkligen tror att omställningen är möjlig och kommer att ske snabbare än vad många har trott. 

”Bara för två år sen skrev branschen själv att tekniken inte var mogen och att det skulle ta 15-20 år innan vi skulle få etablerade linjer. Jag tror att det kommer att gå fortare än så. Jag trott vi kommer att ha förutsättningar för kortare trafik mellan sträckor inom några år, men med liten passagerarkapacitet. Nu prövas möjligheten för 19 passagerarplan som på mindre regionala sträckor kan etablera linjer, men det krävs regelarbete och ett starkt ekonomiskt engagemang för att få linjerna på plats. Det hänger också samman med återhämtningskraften för flygindustrin efter pandemin och naturligtvis vilka ambitioner och investeringar vi gemensamt är villiga att göra för att klara den omställningen”, säger Tomas Eneroth. 

Men hur ska den hårt prövade flygbranschen ha råd att ställa om nu?
”Det är ett av skälen till att vi var tydliga med det omfattande stöd till flyget. Det ska finnas stora aktörer med muskler för att tillsammans med andra aktörer kunna klara omställningen. Skulle vi få en utveckling med enbart små flygbolag framöver så kommer inte de ha de muskler som behövs för att göra den omställningen. Vi behöver aktörer som har resurser. Men det kommer att bli ett gemensamt åtagande.” 

Hur kan ni stötta de flygbolag som ställer upp på att göra den omställningen?
”Här har jag agerat på internationell nivå för att hitta rätt ekonomiska incitament för att bolag som väljer att öka biobränsleinblandningen och satsar på elflyg ska kunna få fördelar inte minst om vi ändrar på bränslebeskattningen. Om vi kan göra avtal i Europa om en miljödifferensierad flygskatt eller – internationellt – en omtolkning av Chicago-konventionen så skapar det möjligheter att ekonomiskt gynna - ungefär som vi gjort med fordonsindustrin - de alternativ som är hållbara. Nu tittar vi på miljöstyrande start- och landningsavgifter. Och fortsätter med statligt stöd till för att stödja elflygs-utvecklingen, till bland annat Elise-projektet. Det kommer vi att behöva göra framöver också. Både som en del i vår industriella utveckling men också ett sätt att ställa krav på att skapa ett hållbart flyg framöver.”

När franska staten ställde upp med ett stödpaket till Air France-KLM villkorades miljarderna med tuffa miljökrav. Liknande krav ställde den österrikiska regeringen när den utlovade miljardstöd till flygbolaget Austrian Airlines. Hur ser du på det?  
”Jag tror att vi i huvudsak ska jobba med generella riktlinjer för flygets omställning så att det inte blir finansieringsmodellen som är avgörande för vilka krav som ställs. Då kan vi hamna i ett läge där vi har olika krav på olika aktörer. Det tror jag vore olyckligt för flygets utveckling i Sverige. Riktlinjer ska gälla samtliga aktörer. Vi är starkt beroende av flera aktörer. Sen att man i Frankrike till exempel går in med extra kapital med motkrav så är det klart att en ägare alltid kan gå in och ställa särskilda krav, men det skiljer jag från en diskussion om kreditgarantier som riktar sig till samtliga aktörer. I grunden är det den modell vi valt gentemot fordonsindustrin som fungerat väl den bör också gälla även andra transportslag.”

Finns det inte en risk att flygoperatörer satsar på redan attraktiva, hårt trafikerade sträckorna – exempelvis Göteborg-Stockholm – där det redan finns ett utbyggt järnvägsnät?
”En kraftig utbyggnad av järnvägen gör att det inte lir intressant att resa med fossildrivet flyg på de sträckorna. Får vi sedan en etablering av elflyg på kortare sträckor så kommer det att stöpa om flyg-sverige. Men det går inte att jämföra med den kapacitet ett tåg kan ge på samma tid och sträcka. Men Sverige behöver flyg. Det är viktigt för att hålla ihop landet på sträckor där tåget inte är ett alternativ. Och låt oss se till att det blir hållbart. Den utmaningen har flygbranschen tagit på allvar. Då har vi ett bra komplement för kortare resor mellan sträckor där vi inte kan bygga ut järnvägen.”

Regeringen inrättade förra veckan ett klimatkollegium där utöver statsminister Stefan Löfven och miljö- och klimatminister Isabella Lövin ytterligare sex ministrar ingår, däribland du själv. Hur kan den konstellationen påverka på ett sätt som inte gick tidigare?
”Det är ett sätt att tydligt markera att vi siktar på att bli världens första fossilfria välfärdsland med en klimatpolitisk handlingsplan och med en tydlig omställning av transportsystemet. Bildandet av infrastrukturdepartementet var också sådan tydlig signal där vi samlade infrastruktur, energi och telekom och signalerar att vi står i ett läge där infrastrukturen ska kopplas upp och elektrifieras – oavsett om vi pratar vägtransporter, sjöfart men också flyg. Även om flyget vaknade sent så ser jag en möjlighet till en grön återstart och ett starkt engagemang från industrin. Jag gillar att det ska vara industriella intressen där Sverige ser industriella fördelar. Vi är ett flygbyggarland, vi har kapacitet och kunskap. Och med den erfarenhet och de nya entreprenörer inom elflygs-utveckling ska vi kunna vara ett av de länder som ställer om snabbast. Då gör vi både vår hemläxa och skapar lite hopp och kanske också en hel del jobb.”

Är det känsligt att ge sig på flyget?
”Tidigare har flyget säkert varit en mer stigmatiserad debatt med flygskatt och flygskam. Jag som har erfarenhet från fordonsindustrin har sett hur den branschen växlade om och blev en aktör i omställningen. Flyget har nu i Sverige och delar av Europa insett att man har ett eget ansvar. Det finns bättre förutsättningar nu än på länge. Jag tror också att den ensidiga debatt vi hade för fyra-fem år om flygskatten sedan nu har ersatts av en diskussion om styrmedel och hållbart flyg. Det är lättare att föra en sån diskussion nu.” 

Fotnot: Intervjun med infrastrukturminister Tomas Eneroth gjordes innan det blev klart att flygbolaget SAS får upp till 5 miljarder kronor i kapitaltillskott av staten. Pengarna ska enligt regeringen vara kopplade till klimatkrav, men det är oklart hur kraven ser ut.

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?