1515
Annons

Infrastrukturministern: ”Elflyg är framtiden”

Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth tror stenhårt på elflyget, och att omställningen kommer att gå fortare än man trott. Han ser att det går att föra en helt annan diskussion i dag än för bara några år sedan. ”Det finns bättre förutsättningar nu än på länge, men jag är inte naiv. Jag fattar att det finns ett starkt motstånd”, säger han i en intervju med Dagens Industri. 

”Vi kommer att se en snabbare utveckling än vad många räknat med. Bara för två år sen skrev branschen själv att tekniken inte var mogen och att det skulle ta 15-20 år innan vi skulle få etablerade linjer. Jag tror att det kommer att gå fortare än så”, säger Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth.
”Vi kommer att se en snabbare utveckling än vad många räknat med. Bara för två år sen skrev branschen själv att tekniken inte var mogen och att det skulle ta 15-20 år innan vi skulle få etablerade linjer. Jag tror att det kommer att gå fortare än så”, säger Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth.Foto:Amanda Lindgren

”Jag upplevde det påtagligt när jag stod inför ICAO:s generalförsamling i Montreal då vi föreslog att vi skulle beskatta fossilt flygbränsle. Jag är övertygad om att nästa gång det är generalförsamling så kommer fler länder att stå vid min sida. För konsumenter är tydliga. Det visade den svenska flygskam-debatten. Företag är tydliga med att de vill minska sina resors avtryck. Och industrin står redo att investera”, fortsätter han.

Regeringen gav i början på året Trafikanalys uppdraget att ta fram kunskapsunderlag som bland annat beskriver kapaciteten hos de eldrivna flygplan som utvecklas, samt översiktligt analysera vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga att genomföra för att främja utveckling och en övergång till en större användning av elflygplan. Och det råder ingen tvekan om att infrastrukturminister Tomas Eneroth verkligen tror att omställningen är möjlig och kommer att ske snabbare än vad många har trott. 

”Bara för två år sen skrev branschen själv att tekniken inte var mogen och att det skulle ta 15-20 år innan vi skulle få etablerade linjer. Jag tror att det kommer att gå fortare än så. Jag trott vi kommer att ha förutsättningar för kortare trafik mellan sträckor inom några år, men med liten passagerarkapacitet. Nu prövas möjligheten för 19 passagerarplan som på mindre regionala sträckor kan etablera linjer, men det krävs regelarbete och ett starkt ekonomiskt engagemang för att få linjerna på plats. Det hänger också samman med återhämtningskraften för flygindustrin efter pandemin och naturligtvis vilka ambitioner och investeringar vi gemensamt är villiga att göra för att klara den omställningen”, säger Tomas Eneroth. 

Men hur ska den hårt prövade flygbranschen ha råd att ställa om nu?
”Det är ett av skälen till att vi var tydliga med det omfattande stöd till flyget. Det ska finnas stora aktörer med muskler för att tillsammans med andra aktörer kunna klara omställningen. Skulle vi få en utveckling med enbart små flygbolag framöver så kommer inte de ha de muskler som behövs för att göra den omställningen. Vi behöver aktörer som har resurser. Men det kommer att bli ett gemensamt åtagande.” 

Hur kan ni stötta de flygbolag som ställer upp på att göra den omställningen?
”Här har jag agerat på internationell nivå för att hitta rätt ekonomiska incitament för att bolag som väljer att öka biobränsleinblandningen och satsar på elflyg ska kunna få fördelar inte minst om vi ändrar på bränslebeskattningen. Om vi kan göra avtal i Europa om en miljödifferensierad flygskatt eller – internationellt – en omtolkning av Chicago-konventionen så skapar det möjligheter att ekonomiskt gynna - ungefär som vi gjort med fordonsindustrin - de alternativ som är hållbara. Nu tittar vi på miljöstyrande start- och landningsavgifter. Och fortsätter med statligt stöd till för att stödja elflygs-utvecklingen, till bland annat Elise-projektet. Det kommer vi att behöva göra framöver också. Både som en del i vår industriella utveckling men också ett sätt att ställa krav på att skapa ett hållbart flyg framöver.”

När franska staten ställde upp med ett stödpaket till Air France-KLM villkorades miljarderna med tuffa miljökrav. Liknande krav ställde den österrikiska regeringen när den utlovade miljardstöd till flygbolaget Austrian Airlines. Hur ser du på det?  
”Jag tror att vi i huvudsak ska jobba med generella riktlinjer för flygets omställning så att det inte blir finansieringsmodellen som är avgörande för vilka krav som ställs. Då kan vi hamna i ett läge där vi har olika krav på olika aktörer. Det tror jag vore olyckligt för flygets utveckling i Sverige. Riktlinjer ska gälla samtliga aktörer. Vi är starkt beroende av flera aktörer. Sen att man i Frankrike till exempel går in med extra kapital med motkrav så är det klart att en ägare alltid kan gå in och ställa särskilda krav, men det skiljer jag från en diskussion om kreditgarantier som riktar sig till samtliga aktörer. I grunden är det den modell vi valt gentemot fordonsindustrin som fungerat väl den bör också gälla även andra transportslag.”

Finns det inte en risk att flygoperatörer satsar på redan attraktiva, hårt trafikerade sträckorna – exempelvis Göteborg-Stockholm – där det redan finns ett utbyggt järnvägsnät?
”En kraftig utbyggnad av järnvägen gör att det inte lir intressant att resa med fossildrivet flyg på de sträckorna. Får vi sedan en etablering av elflyg på kortare sträckor så kommer det att stöpa om flyg-sverige. Men det går inte att jämföra med den kapacitet ett tåg kan ge på samma tid och sträcka. Men Sverige behöver flyg. Det är viktigt för att hålla ihop landet på sträckor där tåget inte är ett alternativ. Och låt oss se till att det blir hållbart. Den utmaningen har flygbranschen tagit på allvar. Då har vi ett bra komplement för kortare resor mellan sträckor där vi inte kan bygga ut järnvägen.”

Regeringen inrättade förra veckan ett klimatkollegium där utöver statsminister Stefan Löfven och miljö- och klimatminister Isabella Lövin ytterligare sex ministrar ingår, däribland du själv. Hur kan den konstellationen påverka på ett sätt som inte gick tidigare?
”Det är ett sätt att tydligt markera att vi siktar på att bli världens första fossilfria välfärdsland med en klimatpolitisk handlingsplan och med en tydlig omställning av transportsystemet. Bildandet av infrastrukturdepartementet var också sådan tydlig signal där vi samlade infrastruktur, energi och telekom och signalerar att vi står i ett läge där infrastrukturen ska kopplas upp och elektrifieras – oavsett om vi pratar vägtransporter, sjöfart men också flyg. Även om flyget vaknade sent så ser jag en möjlighet till en grön återstart och ett starkt engagemang från industrin. Jag gillar att det ska vara industriella intressen där Sverige ser industriella fördelar. Vi är ett flygbyggarland, vi har kapacitet och kunskap. Och med den erfarenhet och de nya entreprenörer inom elflygs-utveckling ska vi kunna vara ett av de länder som ställer om snabbast. Då gör vi både vår hemläxa och skapar lite hopp och kanske också en hel del jobb.”

Är det känsligt att ge sig på flyget?
”Tidigare har flyget säkert varit en mer stigmatiserad debatt med flygskatt och flygskam. Jag som har erfarenhet från fordonsindustrin har sett hur den branschen växlade om och blev en aktör i omställningen. Flyget har nu i Sverige och delar av Europa insett att man har ett eget ansvar. Det finns bättre förutsättningar nu än på länge. Jag tror också att den ensidiga debatt vi hade för fyra-fem år om flygskatten sedan nu har ersatts av en diskussion om styrmedel och hållbart flyg. Det är lättare att föra en sån diskussion nu.” 

Fotnot: Intervjun med infrastrukturminister Tomas Eneroth gjordes innan det blev klart att flygbolaget SAS får upp till 5 miljarder kronor i kapitaltillskott av staten. Pengarna ska enligt regeringen vara kopplade till klimatkrav, men det är oklart hur kraven ser ut.

 


Innehåll från Danske BankAnnons

Fastighetsägare med ett aktivt hållbarhetsarbete – störst chans bli vinnare

Linda Fagerlund, globalt ansvarig för kommersiella fastigheter på Danske Bank.
Linda Fagerlund, globalt ansvarig för kommersiella fastigheter på Danske Bank.

Enligt Boverket står fastighetsbranschen för 37 procent av Sveriges energianvändning. 

Med stigande energipriser kan verksamheter utan en tydlig hållbarhetsstrategi bli dyrare att både finansiera och bedriva. 

Grön finansiering står därför högt på agendan när Danske Bank ger råd till sina kunder.

Är du intresserad av att veta mer om Danske Banks olika finansieringslösningar för hållbara satsningar? 

Fastighetsbranschen står enligt Boverket för 37 procent av Sveriges energianvändning och för 21 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag har därmed stora möjligheter att få ekonomiska fördelar av att minska sin miljöpåverkan. 

– Om Sverige ska kunna nå de ambitiösa klimatmålen om nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045 måste hela samhället ställa om mot fossilfritt, säger Linda Fagerlund, globalt ansvarig för kommersiella fastigheter på Danske Bank. 

Det mest centrala för fastighetsbranschen är att löpande arbeta med energieffektiviseringar i sina fastigheter – och har man samtidigt en tydlig redovisning av åtgärderna ökar möjligheterna att få tillgång till grön finansiering.

Grön finansiering växer

Grön finansiering har vuxit de senaste åren och används för att finansiera energieffektiva fastigheter, investeringar i förnybar energi, samt renoveringar och andra direkta kostnader som förbättrar energieffektiviteten i fastigheterna.

– Danske Bank har höga ambitioner i sitt hållbarhetsarbete med gröna produkter, rådgivare och specialister med erfarenhet från fastighetsbranschen. Jag är otroligt stolt över vårt gröna ramverk och vad vi hittills har åstadkommit tillsammans med våra kunder, även om det givetvis finns mycket kvar att göra.

I fastighetsbranschen har framsteg i hållbarhetsarbetet hittills gjorts med minskade direkta koldioxidutsläpp i det befintliga beståndet tack vare en bättre energimix och energieffektiviseringar, men det är viktigt att även täcka in hela kedjan när man bygger nya fastigheter. En betydande del av utsläppen från fastigheter uppstår i samband med framställning och transport av byggmaterial.

För att skapa ytterligare möjligheter för sina kunder att utvecklas inom hållbarhet erbjuder Danske Bank utöver gröna lån också hållbarhetslänkade lån. Det är lån där prissättningen är kopplad till om låntagaren uppnår vissa hållbarhetsmål som banken och kunden kommer överens om i samband med att låneavtalet ingås – och som visar att man tillsammans arbetar med en omställning. De vänder sig i dagsläget till större företag men på sikt är målet att göra dem tillgängliga för fler företag. 

Är du intresserad av att veta mer om Danske Banks olika finansieringslösningar för hållbara satsningar? 

Mer från Danske Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Danske Bank och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?