1515
Annons

Inflationstrenden: Kunderna strömmar till Lidl

Lidl fortsatte att öka sina marknadsandelar på den svenska marknaden enligt det färska bokslutet. ”Med snabbt ökade matpriser ser hushållen över hur de handlar mat, det gynnar en utmanare och lågprisspelare som Lidl”, säger Sverigechefen Johan Augustsson.

Lidl ökar sin marknadsandel.
Lidl ökar sin marknadsandel.Foto:Stefan Holm

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från ArevoAnnons

Här är medlet som stärker skogens tillväxt – och ökar hållbarheten

Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo.
Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.
Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo. Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.

Genom att tillföra en liten dos arGrow vid plantering av skogsplantor fås en positiv effekt på tillväxt och överlevnad.

Resultatet är en mer hållbar verksamhet – med ökad lönsamhet. 

– Effekterna kan innebära en revolution för hållbarhet inom skogsbruk och i framtiden även trädgårdsodling och jordbruk, säger Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo, som ligger bakom arGrow.

En utmaning vid plantering av skogsplantor är den stress plantorna utsätts för. Det kan handla om torka och näringsbrist eller att de är så svaga att de lättare dukar under av vädret eller för skogens insekter och djur.

Det Umeå-baserade företaget Arevo har utvecklat arGrow Granulat, en naturlig växtnäring som innehåller aminosyran arginin. Den tas upp mycket effektivt av plantan och ökar kraftigt tillväxten av rötterna vilket gynnar hela plantans tillväxt och överlevnad.

– Genom att tillföra en liten mängd arGrow får man plantor som tallar och granar att etablera sig bättre. De får större rotsystem och därmed lättare tag på vatten och näring för att växa. De klarar därför bättre chocken som uppstår när de tas från plantskolan och planteras ute i skogen. Fler plantor överlever och växer sig starka, säger Torgny Näsholm.

Här finns en tydlig koppling till ökad hållbarhet. Ett kalhygge avger mer koldioxid än det tar upp tills de nya träden blir tillräckligt stora för att kompensera avgivningen. När fler plantor nu överlever och snabbare växer sig starka, minskar den tidsperioden och hygget blir snabbare en kolsänka. Fler plantor som överlever innebär också möjlighet att spara resurser vid odling.

En annan fördel med just arginin är att det väldigt hårt binder till markpartiklarna och därmed inte läcker ut i omgivande miljö, jämfört med andra former av växtnäring och konventionell kvävegödsel.

Goda resultat från tester med arGrow 

Arevo har sedan 2016 testat arGrow tillsammans med flera skogsbolag och sedan 2019 används det i kommersiell plantering. Totalt har över 70 miljoner träd hittills fått preparatet och resultatet är mycket gott.

– På vissa näringsfattigare marker handlar det om flera hundra procents förbättring. På mer bördig mark kan det handla om 50 procents förbättring. Vi har precis börjat mäta resultaten från årets växtsäsong och ser redan väldigt god effekt, säger Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.

Eftersom effekten av arGrow går ut på att stimulera plantornas egna tillväxtprocesser med en aminosyra behövs en mycket liten mängd jämfört med andra näringstillskott. Vid en omräkning till näringsenheter behövs bara en dos som motsvarar 80 gram kväve för en hektar skog, jämfört med vanlig skogsgödsling av äldre skog där man använder 150 kilo kväve.

– Här får man perspektivet. Miljö- och hållbarhetsfrågor hänger ofta samman med just effektiviteten. Större effektivitet ger också större lönsamhet, säger Carl-Gustav Löf.

Friskare plantor med arGrow 

Nils Eliasson är förvaltare på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Här har man sedan i våras testat arGrow på tall.

– Vi kan se en tydlig skillnad på de plantor som vi planterat med arGrow jämfört med referensplantor strax intill. De har vuxit mycket bättre och har en friskare färg. De är mer motståndskraftiga, de är större och har ett större rotsystem, säger han.

Redan nu ser man att det kommer att leda till större hållbarhet och en bättre ekonomi.

– Vi får en högre och bättre tillväxt redan från start, avslutar Nils Eliasson.

Mer från Arevo

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Arevo och ej en artikel av Dagens industri

Bönder kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om staten hjälper till

Sveriges bönder och skogsbrukare kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om de ökar produktionen från sol, biogas, vatten, vind och restprodukter från skogen.

Kravet?

”Staten behöver vara med och dela på risken”, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

Foto:ADAM IHSE

Ytterligare 50 TWh.

Så mycket kan de gröna näringarna bidra med i elkrisens Sverige kommande år – om staten hjälper till, hävdar Lantbrukarnas riksförbund som räknat ut vilka satsningar som är möjliga.

”Vi använder ju en del energi från de gröna näringarna i dag, men det finns stor potential som inte är utnyttjad, egentligen i flera typer av energiproduktion”, säger Palle Borgström.

Lösningen är enligt LRF en kombination av flera energislag – att ta tillvara alltifrån solenergi och biodrivmedel till biogas, vindkraft och småskalig vattenkraft.

”Inte minst energi från skogen som har den största potentialen.”

LRF har precis lämnat över ett energipaket med förslag för ökad energiproduktion till politikerna som sitter i energiförhandlingarna.

Det finns dock ett aber – de gröna näringarna behöver statens hjälp för att klara av det.

”Ekonomin i en del av de här investeringarna har varit lite för svag för att genomföra dem. För långa avskrivningstider för att investera i solpaneler och biogas till exempel”, säger Palle Borgström och påpekar att även osäkerheten framöver gör att investeringar inte riktigt kommit igång som de ska. 

LRF föreslår en rad sätt som staten kan gå in och hjälpa till. På önskelistan finns förslag som bland annat rör en slags låneform med konkurrenskraftig ränta för småskalig energiproduktion med solceller, fortsatt statligt stöd för nya etableringar av biogasanläggningar samt en avskaffad energi- och koldioxidskatt på bioolja.

Staten behöver vara med och dela på risken, understryker Palle Borgström.

”För att företagare i de gröna näringarna ska våga göra det här. Staten är inne på många olika sätt på energiområdet, och i andra former av energi också. Så det är inget nytt med statliga incitament i energimarknaden.”

Vilket energislag kan ge mest energi här?
”Den största potentialen finns sannolikt i skogen där vi har stora outnyttjade resurser i form av biprodukter från skogsindustrin, men i större utsträckning också ta vara på grenar och toppar.”

”Även biogas är en elegant lösning.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera