1515

Inflationsförväntningarna stiger i september

Inflationsförväntningarna tickar uppåt i Kantar Sifo Prosperas septembermätning. Samtidigt har avståndet mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas löneförväntningar minskat.

Foto:Christine Olsson/TT

Inflationsförväntningarna stiger enligt Kantar Sifo Prosperas kvartalsvisa undersökning. Nu väntas inflationen ligga på 2 procent på ett års sikt, upp från tidigare 1,9 procent. Även på två års sikt hoppar förväntningarna upp ett snäpp från tidigare 2 till 2,1 procent men är oförändrade på 2,1 procent på fem års sikt.

Siffrorna kommer från Kantar Sifo Prosperas stora enkät som förutom penningmarknadens aktörer också innefattar arbetsmarknadens parter och inköpschefer.

Riksbanken använder sig numera av KPIF, KPI med fast ränta, som målvariabel för penningpolitiken. KPIF-inflationen spås landa på 2,2 procent i år och 2,1 procent nästa år enligt Riksbankens senaste penningpolitiska rapport. Till 2020 väntas KPIF-inflationen ha fallit tillbaka något till 1,9 procent.

Respondenterna i Prosperas inflationsundersökning är dock något mer försiktiga när det gäller KPIF som väntas landa på 2 procent i år.

Löneökningar spås ligga på 2,4 procent på så väl ett som två och fem års sikt. Arbetstagarorganisationerna tror på löneökningar om 2,6 procent både på ett och två års sikt och 2,7 procent på fem års sikt.

Arbetsgivarorganisationerna ligger något lägre och väntar sig löneökningar på 2,5 procent om ett år och 2,6 procent om två år. Skillnaderna har dock minskat sedan junimätningen då arbetsgivarna skruvat upp prognosen något medan arbetstagarorganisationernas förväntningar mildrats.

Det är dock inte tillräckligt enligt en snabbkommentar från storbanken Nordea vars analytiker anser att löneförväntningarna fortfarande är så pass låga att de bör oroa Stefan Ingves och Riksbanken.

"Trenden med högre löneökningar som setts i andra länder får inte genomslag på löneförväntningarna, åtminstone inte så här långt", skriver bankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Han tar också fasta på att penningmarknadens aktörers förväntningar på KPIF-inflationen sjunker tillbaka något till 1,9 procent på fem års sikt, den lägsta nivån sedan åtminstone december förra året. Räknas samtliga svar in väntas KPIF-inflationen ligga på 2 procent om fem år.

"Riksbanken kommer antagligen att tolka Prospera-enkäten som att inflationsförväntningarna är förankrade vid målet. De stabila och låga löneförväntningarna borde oroa banken då det pekar på risker på nedsidan för Riksbankens prognoser för båe löner och inflation", skriver Torbjörn Isaksson.


Innehåll från Fortum Waste SolutionsAnnons

Kemisk återvinning förändrar förutsättningarna

Vi läser dagligen om hur plast skräpar ner våra hav och dumpas i andra länder och att plast inte hör hemma i naturen är alla överens om. Men klarar vi oss helt utan materialet? 

– Plast är ett extremt bra material, men plastanvändningen måste bli mer cirkulär. I ett hållbart samhälle kan vi inte längre producera, använda och dumpa plast, vi måste skapa en fungerande avfallskedja där materialet kan användas som ny råvara, säger Johanna d'Annibale, ansvarig för utveckling av produkter och tjänster hos Fortum Recyling & Waste i Sverige.

För plast är inte bara ett problem utan också en förutsättning för en fungerande sjukvård, en livsmedelsindustri som vill minimera matsvinn och är generellt ett enormt mångsidigt material som används i alla samhällssektorer. 

– Det är svårt att se hur samhället skulle klara sig utan plast eftersom är så mångsidigt och minskar annan form av miljöbelastning. Men vi måste bli mycket bättre på att göra hela livscykeln längre och mer hållbar, säger Johanna d'Annibale.

På väg mot en cirkulärekonomi

När det gäller mekanisk återvinning av just plast är Finland ett av de ledande länderna i Europa. Fortum har ett raffinaderi i Riihimäki som samlar in plast från hushåll över hela landet. Runt 75 procent sorteras ut och smälts ner till ett granulat som heter Circo, små plastkulor som används för att tillverka nya produkter. Övriga 25 procent av plasten energiåtervinns idag.

– Om man sorterar den på rätt sätt går plast att återanvända tio gånger innan den måste energiåtervinnas. Vårt granulat är givetvis inte lösningen på allt, men den är ett bra exempel på att använd plast redan idag har en självklar plats i en cirkulär ekonomi, säger Johanna d'Annibale.

Betydligt mer fantasikittlande är den kemiska återvinningen. Där mekanisk återvinning i princip betyder att plasten sorteras och smälts ned innebär den kemiska återvinningen att plastens molekyler bryts ned och sedan byggs ihop igen till den plastsort som behövs. Att plasten är förorenad eller redan delvis nedbruten spelar ingen roll. Och det behöver absolut inte vara fossil plast som används även om vi ska ta hand om den som finns, alla kolväten fungerar som ingrediens inklusive infångad koldioxid. Kemisk återvinning är helt enkelt en tillverkningsprocess för ny plast. Och till skillnad från mekaniskt återvunnen blir det då plast som kan användas även inom sjukvården och andra känsliga tillämpningar. Haken? Det är förstås en dyrare och mer komplicerad process.

Så sent som i somras fick Fortum stöd från Energimyndigheten för att genomföra en förstudie kring kemisk återvinning av plast där vi ska testa och utvärdera vilka plastavfallsströmmar och sorteringsmetoder som är mest kostnadseffektiva. 

– Tillsammans med Borealis samarbetar vi med målet att målet att bygga det första kemiska plastreturraffinaderiet i Sverige vilken beräknas vara i drift 2024, säger Johanna d'Annibale.

Från avfall till värdefull råvara

Att återvinningsindustrin har ett nära samarbete med den producerande industrin ser vi som fundamentalt för att skapa rätt förutsättningar för effektivitet och cirkulära flöden. Men det betyder också att vi behöver utforma alla delar av värdekedjan på ett sådant sätt att vi driver mot just återvinning. 

– Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att se producenter i allt högre utsträckning knyta fler och fler delar av värdekedjan till sig för att helt enkelt säkra upp nödvändiga insatsvaror även inom detta område. Det är en spännande utveckling som i grunden kan komma att förändra vår resursanvändning, men fortfarande måste vi förstås se till att plast inte slängs i vår natur. Så fortsätt sortera och plocka upp, säger Johanna d'Annibale.   

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Waste Solutions och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?