Annons

Industrigurun: ”Måtte Gud bevara hierarkierna i Kina och Indien”

Mångsysslaren Gunnar Wetterberg har förklaringen till de svenska storföretagens fenomenala framväxt och överlevnadsförmåga. Men frågan är om den kan hålla i sig?

Historikern och samhällsdebattören Gunnar Wetterberg.
Historikern och samhällsdebattören Gunnar Wetterberg.Foto:Joey Abrait

Med en lång karriär som historiker, handelsdiplomat, utredare och inte minst författare till gedigna böcker om allt från Axel Oxenstierna och Wallenbergimperiet till den svenska skogsindustrin och ingenjörerna bakom de svenska storföretagen så finns det få personer med sådant perspektiv på såväl den svenska industrins historia som dess möjliga framtid som Gunnar Wetterberg.

Du har studerat och skrivit en hel del om hur det kommer sig att lilla Sverige har en så pass stor andel stora, globala industriföretag, berätta!
”När jag jobbade på finansen på 1980- och 1990-talen var det en allmän diskussion om att de svenska företagen var så gamla och att vi inte hade tillräckligt många nya företag vilket implicerade att vi stagnerat. Men det jag upptäckte när jag skrev om Wallenbergarna och även om ingenjörerna var att de svenska bolagen varit så himla duktiga på att klara teknikskiften. Ericsson ERIC B +1,72% Dagens utveckling är det bästa exemplet, som klarat 5-6 stora sådana som deras ursprungliga rivaler inte klarat, de är borta allihop i dag. Atlas Copco ATCO A +0,46% Dagens utveckling är också kul, som började med att försöka haka på järnvägsboomen men fick rekonstrueras 4-5 gånger de första 60 åren och hade oerhört svårt att hitta rätt.

Men hur förklarar du den förmåga våra företag har att anpassa sig och klara alla teknikskiften?
”Det är synd är att ingen har gjort någon riktig studie vad det är som gör att svenska företag verkar ha den här överlevnadskulturen. Jag har pekat på en sak och det är att vi har ganska ohierarkiska arbetsplatser. Vi är duktiga på att ta vara på idéer som kommer från verkstadsgolven, och yngre ingenjörer kan få gehör för sina idéer. En prestigelös arbetskultur som gör att vi har lättare att ta till oss nyheter och ompröva.” 

Så det kan fortsätta lika lyckosamt även genom digitaliseringen?
”Det borde också kunna hålla i framtiden och vara en av våra konkurrensfördelar. Måtte Gud bevara hierarkierna i länder som Kina och Indien. Men i de här teknikskiftena får du också avknoppningar, folk får idéer på de gamla företagen och kastar loss och startar nya lyckosamma företag. När Ericsson var illa ute på 1990-talet så var det en hel del ingenjörer därifrån som bildade eget och som delvis förklarar varför Sverige fick så pass många it-företag. I dag ser vi en hel del liknande avhoppare från Volvo och fordonsindustrin.”

Foto:Joey Abrait

Pandemin, den geopolitiska oron och protektionismen anses alla få effekter på globaliseringen, som varit en viktig faktor för den svenska industrins framgångar. Hur ser du på globaliseringens utveckling i dag?
”Jag tror att hoten mot globaliseringen är överdrivna. Det är ett sådant bra sätt att organisera produktion på. Jag blev nyfiken när domedagsprofetiorna började komma i våras och jag tittade lite på tidigare pandemier. Det finns ett undantag, digerdöden, då stöptes väldigt mycket av ekonomins organisation om eftersom det var så fruktansvärt mycket folk som dog, nära hälften av Sveriges befolkning. Det gjorde att jordbruket tvingades att ställa om helt och hållet. När det blev så ont om arbetskraft kunde man inte bruka jorden som tidigare utan man fick hitta nya organisationsformer. Sådana effekter går inte att hitta av någon annan pandemi, de har inte slagit ut tillräckligt många människor. Effekterna av den här pandemin blir möjligen att man diversifierar produktionskedjan, att man ser till att man inte är lika beroende av Kina i framtiden utan har underleverantörer på fler håll, vilket bör gynna svensk industri.”

Vad har Sverige och svensk industri i dag anser du som främst talar till vår fördel?
”Förutom våra ohierarkiska företag så är också ingenjörsyrket ganska attraktivt bland svenska ungdomar. Wallenbergarna är också en tillgång. Det är de som satsar flera gånger mer på AI-forskning än vad staten gör. Historiskt är det Wallenbergarna som varit rätt brutala ägare i sina företag och skakat om vd:ar som har stagnerat och det är en viktig faktor. I svenskt näringsliv har vi en tradition med aktiva ägare som kan gripa in och skaka om och ändra inriktning när saker och ting hotar att stagnera.”

Vad har vi då som kan tala till vår nackdel?
”Det finns ju upphinnareffekten, nya länder som går in i branscher kan tillgodogöra sig det bästa som andra redan har kommit på och sedan är de kanske mera fördomsfria och kan göra grejer som vi kanske är för stela att anpassa oss till. Men det behöver inte vara negativt, det är samtidigt bra för oss att fler länder blir rikare.” 

 

 


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?