Annons

Industriekonomerna: Sverige bromsar med svagare världsekonomi

Fortsatta störningar i globala värdekedjor i kombination med en alltför snabb åtstramning från Federal Reserve medför en svagare tillväxt globalt som tynger även Sverige.

Foto:Janerik Henriksson/TT

Det bedömer Industriekonomerna i sin nya konjunkturprognos som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av. Industriekonomerna utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer.

”De försämrade utsikterna för världsekonomins normalisering efter pandemin dämpar också Sveriges export och investeringar. Högre inflation, tidigarelagda och fortsatta styrräntehöjningar samt stigande bolåneräntor motverkar också en normalisering av hushållens konsumtion”, skriver de.

Internationellt räknar de med att Feds snabba räntehöjningar leder till en recession i USA under 2023. Till detta kommer fortsatta störningar i globala värdekedjor, med kriget i Ukraina, sanktioner mot Ryssland samt omfattande nedstängningar i Kina.

Detta påverkar också Sverige och svensk BNP väntas öka med 2,5 procent i år och endast 1,0 procent 2022. 

I den prognosen ligger också kraftigt fallande bygginvesteringar nästa år till följd av brist på cement.

”Med den information som finns i dagsläget vad gäller tillstånd för kalkstensbrytning på Gotland utgår vi från att det kommer uppstå omfattande brist på cement under 2023, vilket kommer dra ned alla typer av bygginvesteringar i Sverige nästa år. Det kommer i sin tur indirekt påverka Sveriges industriproduktion negativt”, skriver Industriekonomerna i prognosen.

Den höga inflationen väntas falla tillbaka relativt snabbt framöver när effekten av de stigande energipriserna faller ur statistiken.

”Sannolikt är långt mer än halva inflationen kopplad till stigande energipriser. Bedömningen är att energipriserna inte fortsätter att öka lika snabbt som under det senaste året, och därmed klingar av efter hand liksom de indirekta effekterna”, skriver Industriekonomerna.

De räknar med en KPIF-inflation på i genomsnitt 5,4 procent i år och 2,4 procent under 2023, där inflationen är åter vid Riksbankens mål på 2 procent runt sommaren 2023. 

Den prognosen bygger på att Riksbanken fortsätter att höja räntan gradvis, där den väntas uppgå till ungefär 1,5 procent om två år.

Det svenska arbetsmarknadsläget ser fortsatt starkt ut, där det största problemet verkar vara att få tag på personal, och arbetslösheten fortsätter att minska i år innan den planar ut 2023 med den svagare tillväxten. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera