1515
Annons

Impopulär Macron lovar sänkt skatt

Det brukar sägas att stora kriser gynnar sittande regeringar, men inte ens branden i katedralen Notre-Dame tycks ha förbättrat den franske presidenten Emmanuel Macrons miserabla popularitetssiffror.

I en lång tv-sänd presskonferens – en udda plattform för presidenten – gav Macron sin egen syn på det bottenlåga förtroendet för honom.

Foto:Yoan Valat

Tv-tablåerna var lagda och det förinspelade talet redo för utsändning i nationell tv. Emmanuel Macron skulle äntligen bryta tystnaden och tillkännage regeringens svar på det senaste halvårets våldsamma protester i Frankrike.

Men klockan 18.20 den 15 april, mindre än två timmar innan bandet skulle rulla, gick brandlarmet i katedralen Notre-Dame i Paris. Då omfattningen av eldsvådan stod klar bestämde sig presidenten för att ställa in sitt tal. Inspelningarna förstördes, men texten läckte ut till medierna – en rejäl malör för Élyséepalatset.

När Macron till sist framträdde framför pressen på torsdagskvällen – i direktsändning den här gången – återkom flera av de löften som återfanns i det läckta manuset. Presidenten meddelade att inkomstskatterna ska sänkas och att inga skolor eller sjukhus ska stängas under de två år som kvarstår av hans mandat.

Han sade sig också vilja se en decentralisering av den politiska makten, och att det regelverk som tillåter att medborgare själva ska kunna lägga fram politiska förslag för omröstning förenklas. Men i frågan om obligatorisk rösträtt – en debatt som gått varm i Frankrike de senaste månaderna – var svaret ett annat.

”Jag tror inte på det. Jag tror inte att man löser problemet med ointresse för ett demokratiskt val med hjälp av tvingande medel”, sade Macron.

Frågan är om förslagen kommer att räcka för att mildra den folkliga vrede som burit fram proteströrelsen Gula västarna. Frankrikekännaren Tomas Lindbom, som talade med TT dagen före presskonferensen, tror inte det.

”I början av december, efter de stora protesterna i Paris, lovade han att dra tillbaka skattehöjningen på drivmedel. Det hade ingen som helst effekt. Det blir vissa små justeringar och de kommer att uppfattas som otillräckliga.”

Macron har examen från elituniversitetet École Nationale d'Administration (ENA). Men det har blivit symbol för ojämlikheten i landet och Macron säger nu att ENA måste stängas som ett steg på vägen mot ett rättvist samhälle.

”Det handlar om en ambitiös reform. Vi behöver bygga något som fungerar bättre”, säger han.

Fransmännens förtroende för Macron är i botten. Mindre än en tredjedel av väljarna är nöjda med presidenten, enligt en mätning publicerad av Le Journal du Dimanche i helgen. Branden i Notre-Dame och Macrons löfte om en snar återuppbyggnad tycks inte ha påverkat hans popularitet alls.

Presidenten fick chansen att själv ge sin syn på bottensiffrorna, och de hårda tongångar som ifrågasätter Macrons lämplighet på presidentposten, efter en fråga från en journalist på Le Journal.

”När man har siktet på makten, och tilldelas makten med stöd av folket, så accepterar man den ilska som kan riktas mot en”, sade Macron, men tillade att hat och hot inte har en plats i det demokratiska samtalet:

”Det hat som riktats mot mig, min familj och andra förtroendevalda är en utspädning av vår kollektiva moral.”

Insatserna är höga då Macron förbereder sig för ”akt två”, som tidningen Le Figaro uttrycker det. Redan nu lär presidenten blicka mot valet 2022, med sina föregångares öde i färskt minne. Både François Hollande och Nicolas Sarkozy fick lämna presidentpalatset efter en mandatperiod. För att ha en chans att hålla sig kvar måste Macron bredda sitt politiska underlag, tror Lindbom.

”Han har redan räknat hem den moderata vänstern, för att den är så stukad. Däremot behöver han knäcka högern. Det är därför han har drivit en något mer högerbetonad linje för att fånga dem. En annan punkt är naturligtvis hur ekonomin utvecklas. Nu har köpkraften ökat, och arbetslösheten minskat något, men det har inte slagit igenom i opinionen.”

Det innebär USA:s nya reformpaket

Det nya reformpaketet krävde 18 månaders förhandling och kunde klubbas först efter en maratondebatt i USA:s senat på söndagen. Men vad innebär egentligen beslutet?

Foto:Evan Vucci

Hur gick omröstningen till?
Lagförslaget blev verklighet sedan senatorn Joe Manchin, en demokrat som lutar åt det konservativa hållet, liksom Arizonasenatorn Kyrsten Sinema, till slut gått med på en kompromiss med partiet. Demokraterna och de oberoende senatorerna röstade efter en hel natt och förmiddags förhandlingar till slut ja på söndagseftermiddagen. Republikanerna var eniga i sitt motstånd, så det krävdes vicepresident Kamala Harris utslagsröst för att godkänna förslaget med röstsiffrorna 51–50.

Vad innebär paketet för klimatförändringarna?
Med en kostnad på mer än 370 miljarder dollar är miljösatsningarna den stora delen i paketet, som ska hjälpa till att driva på utsläppsminskningen inom framför allt el- och transportsektorn genom skattelättnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon. Det är den största federala investeringen som gjorts i USA på ren energi.

Enligt Princetons beräkningsverktyg Repeat kan det vid årtiondets slut innebära en miljard ton mindre koldioxidutsläpp per år, i ett slag två tredjedelar av det återstående gapet för att USA ska nå sitt mål om en halvering av utsläppen jämfört med 2005 års nivåer.

”Genom att driva ned kostnaderna för ren energi så kan det göra det lättare för delstater och städer att vidta ytterligare klimatåtgärder på egen hand”, säger Jesse Jenkins vid Princeton till The New York Times. 

Görs något för befintlig klimatpåverkan?
Arizona-senatorn Kyrsten Sinema lyckades tillsammans med andra demokrater i Arizona, Nevada och Colorado få igenom 4 miljarder dollar för att bekämpa torkan som slagit mot delar av västra USA, bland annat åtgärder i Coloradoflodens avrinningsområde, som förser nästan 40 miljoner amerikaner med dricksvatten, rapporterar AP.

Vad innebär det nya högkostnadsskyddet?
En ambition med paketet är att få ned kostnaden för läkemedel för amerikaner. Hälsodepartementet kommer få förhandla priserna för vissa dyra läkemedel för statliga programmet Medicares räkning.

För diabetessjuka sätts ett tak på insulin för 35 dollar i månaden inom Medicare. Det sätts också ett tak på 2.000 dollar för äldre patienter att betala för receptbelagda läkemedel från och med 2025. En del amerikaner kommer också de kommande tre åren att få hjälp att köpa vårdförsäkringar.

Hur ska satsningarna bekostas?
Det breda paketet innebär också skatteomläggningar, där en minimiskatt på 15 procent läggs på storföretag med vinster över 1 miljard dollar, och dessutom införs en skatt på 1 procent på företag som återköper egna aktier. Pengar satsas också på skatteverket IRS för att jaga skattefuskare, vilket Demokraterna räknar med ska vara en plusaffär. Faktum är att beräkningsmyndigheten Congressional Budget Office räknar med att reformpaketet i stort ger mer inkomster än utgifter, där det statliga budgetunderskottet minskar med 90 miljarder under tio år, enligt The Hill.

Vad innehåller paketet inte?
Biden-regeringen hade från början betydligt mer omfattande planer, men lyckades inte ena partiet bakom den satsningen. I det förslaget som nu antagits av senaten finns exempelvis inte det barnbidragsliknande förslaget på 300 dollar i månaden till familjer, gratis förskola och betald föräldraledighet.

Vad säger motståndarna?
Republikanerna hävdar att paketet inte kommer hjälpa till att begränsa den skenande inflationen, och att de nya skatterna riskerar att hota jobben och få USA att hamna i recession.

Vad betyder det här politiskt?
Demokraterna hoppas dra nytta av vad de ser som en politisk seger, även om förslaget är relativt urvattnat jämfört med ursprungsplanerna. Demokraterna är hotade i mellanårsvalen i november, då partiet riskerar att förlora makten i båda kamrarna.

”Vi har haft många gropar på vägen, flera gånger såg det inte ut som att det skulle hända. Men vi gav inte upp, vi fick det gjort. Jag tror att det kommer att hjälpa oss enormt mycket i november”, säger majoritetsledaren Chuck Schumer efter omröstningen, enligt Bloomberg.

Vad händer nu?
På fredag väntas representanthuset, den andra kammaren i USA:s kongress, godkänna lagen. Därefter kan lagförslaget undertecknas av president Joe Biden och träda i kra

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera