1515

IMF: Tyska risker längre fram

Tysklands ekonomiska tillväxt har varit fortsatt solid, med stöd av en robust inhemsk efterfrågan och stark sysselsättningstillväxt samtidigt som offentlig konsumtion och bygginvesteringarna har ökat ytterligare.

Det fastslår Internationella valutafonden i en rapport efter en artikel IV-konsultation.

IMF räknar med att det cykliska uppsvinget kommer att fortsätta på kort sikt. Stigande sysselsättning, viss finanspolitisk expansion och fortsatt ackommoderande penningpolitik kommer att stödja inhemsk efterfrågan, men högre energikostnader kan samtidigt dämpa konsumtionstillväxten.

Exporttillväxten väntas också fortsätta den gradvisa återhämtningen efter inbromsningen under 2016, vilket kommer att medföra ökade investeringar och även ökad import.

"Allt som allt väntas BNP öka med 1,8 procent 2017 och 1,6 procent 2018, vilket ökar det redan positiva produktionsgapet och trycker upp kärninflationen", skriver IMF.

I den halvårsvisa globala konjunkturprognosen i april räknade IMF med att Tysklands BNP skulle öka 1,6 procent i år och 1,5 procent 2018.

IMF-styrelsen välkomnar den tyska ekonomins utsikter om fortsatt tillväxt på kort sikt. Riskerna mot utsikterna bedöms vara i stort sett balanserade på kort sikt, men mer negativa på lång sikt när globala tillväxtutsikter hotas av en anti-globaliseringspolicy på flera håll i världen. Dessutom kan en otillräcklig reformagenda i euroområdet leda till förnyad stress.

Enligt IMF-styrelsen bör Tyskland fokusera på åtgärder som kan lyfta den potentiella tillväxten och snabba på rebalanseringen av de externa överskotten. Tyskland bör utnyttja det handlingsutrymme som de finanspolitiska reglerna ger till att öka de offentliga investeringarna i infrastruktur, förbättra barnomsorgen och öka integrationen av immigranter samt sänka skatten på arbete.

Givet den snabbt åldrande befolkningen rekommenderar IMF-styrelsen vidare reformer för att höja den effektiva pensionsåldern. Det skulle höja den potentiella tillväxten, minska behovet att spara för pension - och därmed också minska bytesbalansöverskottet - och stärka statsfinanserna.

Styrelsen påpekar också att en uthållig ökning i löner och priser i Tyskland skulle hjälpa till att lyfta inflationen i euroområdet och ge ECB utrymme att normalisera penningpolitiken. Tyska myndigheter bör därför betona vikten av en robust löne- och pristillväxt i sin offentliga kommunikation, samtidigt som oberoendet för arbetsmarknadsparterna respekteras.

Det noteras att delar av styrelsen ifrågasatte effektiviteten och fördelarna med förslaget.

IMF-styrelsen noterade också att lönsamheten i tyska banker och livförsäkringsbolag är låg och att sektorn måste fortsätta restruktureringsarbetet för att stärka uthålligheten.

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?