1515

IMF: Statsskulderna rusar till krigsnivåer

Coronaviruset får världens samlade skulder att stiga snabbare än under finanskrisen enligt Internationella valutafonden, som nu spår kraftigt ökade budgetunderskott.

IMF-chefen Kristalina Georgieva.
IMF-chefen Kristalina Georgieva.Foto:AP

Krispaketen har haglat den senaste månaden. Bara G20-länderna har meddelat finanspolitiska åtgärder för 3.300 miljarder dollar samt lån och garantier för ytterligare totalt 4.500 miljarder dollar enligt Internationella valutafonden, IMF.

Åtgärderna behövs för att möta den djupaste krisen sedan 1930-talets depression. Men på andra sidan coronakrisen väntar stora budgetunderskott och växande statsskulder.

Bara i år spås världens samlade offentliga skulder öka med över 13 procentenheter till 96,4 procent av globalt BNP enligt IMF. Det är en större uppgång än under finanskrisen.

Även budgetunderskotten väntas stiga mer än under finanskrisen. Bara i USA spår IMF en ökning på närmare 10 procentenheter till ett underskott på över 15 procent av BNP.

Att räntorna förblir låga på många håll i världen hjälper länder att bära högre skuldbördor. För tillväxtmarknader, och vissa avancerade ekonomier med svaga statsfinanser, innebär osäkerheten istället högre räntor och därmed högre finansieringskostnader.

Som de flesta prognoser för närvarande är IMF:s senaste siffror omgärdade av stor osäkerhet. Hur länge virusutbrottet varar och hur snabbt världsekonomin återhämtar sig blir avgörande.

Klart är att de finanspolitiska kostnaderna för coronapandemin blir kvar efter att utbrottet ebbat ut. Just nu är allt fokus på akuta åtgärder. I nästa steg kommer bredare stimulanser för att stötta ekonomin till en snabb återhämtning, också det med en prislapp. 

Även vid en snabb återhämtning, med en rejäl tillväxtimpuls nästa år, kommer statsskulderna världen över ligga kvar på höga nivåer. 

Den tidigare ECB-chefen Mario Draghi hävdade nyligen att de offentliga skulderna kommer att stiga permanent av krisen. IMF anser för sin del att skuldsättningen under lång tid gått i en oroande riktning och att regeringar måste vara redo att sänka sina skulder igen efter krisen.

Det närmaste vi har att jämföra med avseende den stundande uppgången i de offentliga skulderna är krig. Efter andra världskriget tog det USA ett kvarts sekel att få ned statsskulden till nivåerna före krigsutbrottet igen. Det indikerar att normaliseringen kommer att ta tid men att den sannolikt inte är omöjlig.

LÄS MER: Mer än dubbelt så illa för Sverige som för världen


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?