ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

IMF: Den globala tillväxten växlar upp i år

Den globala tillväxten växlar upp något i år, med stöd från ett starkt momentum, gynnsamt marknadssentiment, expansiv finanspolitik och återverkningar såväl inhemskt som internationellt av den expansiva finanspolitiken i USA. 

Det skriver Internationella valutafonden, IMF, i sin globala vårprognos, WEO.

 

Den globala BNP-tillväxten, som stärktes till 3,8 procent 2017, med stöd av ökade investeringar och handel, väntas uppgå till 3,9 procent i år och 3,9 procent nästa år. Det är samma prognos som i IMF:s prognosuppdatering i januari, men en upprevidering med 0,2 procentenheter per år från IMF:s höstprognos i oktober. 

IMF varnar dock för att man inte kan ta nuvarande momentum för givet. Uppåt- och nedåtrisker är i stort sett balanserade i närtid, men nedsidesriskerna dominerar längre bort.

"Med fortsatt mjuka finansiella förhållanden och ihållande låg inflation som har krävt en långvarig penningpolitisk ackommodering, kan en potentiell ytterligare uppbyggnad av finansiella sårbarheter leda till en snabb åtstramning av globala finansiella förhållanden, vilket skulle dämpa förtroende och tillväxt. Stödet för tillväxten som kommer från procyklisk politik, inklusive USA, kommer så småningom att behöva vändas", skriver IMF.

Ytterligare risker som pekas ut mot prognosen är protektionism och geopolitisk oro. 

"Andra risker inkluderar ett skifte mot en inåtvänd politik som skadar internationell handel och en förvärring av geopolitiska spänningar och stridigheter", skriver IMF.

De ser nuvarande goda tider som en möjlighet att genomföra politik och reformer som skyddar uppgången och höjer tillväxten på medellång sikt till förmån för alla, genom att stärka potentialen för högre och mer inkluderande tillväxt, bygga buffertar inför nästa nedgång, förbättra motståndskraften mot risker från finansmarknaden risker och främja internationellt samarbete.

Den stora skillnaden mot höstprognosen är den mer expansiva finanspolitiken i USA, men prognosera har även höjts för många andra länder. 

När effekterna av den och andra tillfälliga effekter så småningom klingar av spås global tillväxt gradvis dämpas till 3,7 procent bortom 2019. Detta helt till följd av lägre tillväxt i utvecklade länder, vars tillväxt dämpas i linje med deras blygsamma potentiella tillväxt. I tillväxtländer väntas tillväxten stabiliseras runt nuvarande nivåer.

IMF konstaterar att inflationen nu ökar, till följd av högre råvarupriser och minskade output-gap. Kärninflationen (exklusive energi och livsmedel) är fortsatt svag i utvecklade ekonomier, men verkar nu vara på väg upp och spås stiga gradvis framöver när de strama arbetsmarknaderna på många håll leder till högre löneökningar. 

IMF noterar att löneökningarna är fortsatt låga i de flesta utvecklade länder, vilket delvis återspeglar fortsatta lediga resurser på arbetsmarknaderna, särskilt en fortfarande hög andel som jobbar ofrivillig deltid. Dessutom kan ändrad sammansättning, med fler nya med lägre löner, ha spelat en roll. 

IMF ser uppväxlingen i löneökningstakten i USA i januari som ett "välkommet tecken på en stramare arbetsmarknad efter en lång period av starka sysselsättningsökningar". 

För att kärninflationen i utvecklade länder ska återgå till centralbankernas mål på medellång sikt kommer det att krävas en uthållig uppväxling av löneökningarna, så att reallöneökningarna blir högre än produktivitetstillväxten och företagens kostnadstryck ökar. 

I utvecklade länder räknar IMF med att inflationen stiger till runt 2 procent 2018-2019, från 1,7 procent under 2017. I tillväxtländer väntas inflationen stiga till 4,6 procent i år (exklusive Venezuela), för att sedan dämpas under 2019. 

IMF bedömer att riskerna mot prognosen i stort sett är balanserade på kort sikt. Bland uppåtriskerna finns ett fortsatt starkt förtroende bland företag och hushåll, och att förväntningar om ökade vinster kan få företag att investera och anställa mer. De ökade investeringarna kan också lyfta den svaga produktivitetstillväxten. 

På nedsidan finns den senaste tidens marknadsturbulens efter USA:s utspel om tullar, som möttes av motreaktioner från Kina. Detta påminner enligt IMF om att tillgångspriser snabbt kan korrigeras. Ytterligare en risk är att finansiella förhållanden stramas åt snabbt, genom exempelvis att inflationen i USA stiger snabbare än väntat. Dessutom finns risken för utvidgade handelskonflikter.

Riskerna på medellång sikt lutar fortsatt över på nedsidan och IMF identifierar flera, delvis sammanflätade, risker som riskerar att trigga och förstärka varandra. IMF påpekar att effekterna kan bli allvarliga om riskerna materialiseras, med tanke på att det finns mindre möjligheter till räntesänkningar och mer expansiv finanspolitik än tidigare.

Bland riskerna som IMF pekar ut finns att fortsatta mjuka förhållanden bygger upp risker när investerare söker avkastning i en lågräntemiljö. I en framtid med svagare momentum och högre räntor kan de bräckligheter som byggts upp komma att exponeras. 

I framtiden kan marknaden komma att prisa om risk, exempelvis om inflationen tar fart brett. Ännu en risk är om den striktare regleringen av finansmarknaderna efter finanskrisen skulle börja luckras upp, vilket kan leda till ett överdrivet risktagande.

Bland nya framväxande risker pekar IMF ut att den senaste tidens snabba ökning av kryptotillgångar håller i sig och lockar större institutionella investerare, vilket skulle kunna få kopplingarna med det bredare finansiella systemet att öka, något som kan skapa nya stabilitetsrisker.

Ännu en risk är om cyberintrång eller cyberattacker skulle underminera det internationella betalningssystemet och störa flödet av varor och tjänster.

IMF varnar också för protektionism. De noterar att stödet för globalisering verkar ha minskat i vissa utvecklade länder, med omförhandling av NAFTA, liksom Storbritanniens framtida relation till EU, samt USA:s tullar som mötts av motdrag från Kina. 

Ökade tullar och andra handelshinder kan enligt IMF skada marknadssentimentet, störa globala värdekedjor, bromsa tekniköverföring och minska globala produktivitet och investeringar. Dessutom minskar det konsumenternas välfärd eftersom importerade varor blir dyrare.

Enligt en scenarioanalys skulle en ökning av importpriserna överallt med 10 procent dämpa global produktion och konsumtion med runt 1,75 procent efter fem år och närmare 2 procent på lång sikt, medan globala investeringar och handeln kan minska ännu mer. 

IMF pekar också ut ett antal icke-ekonomiska risker, som geopolitiska risker i framför allt Östasien och Mellanöstern, liksom klimatförändringar. 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies