1515
Annons

Ikea testar ny teknik: Möblera om hemma med 3D-möbler

Artificiell intelligens, AI, och annan digital teknik blir allt viktigare verktyg för Ikea när våra hem nu också blir mer av arbetsplatser och träningsmiljöer.

Med tekniken från Geomagical Labs kan kunden ta en bild på ett rum hemma där man sedan kan möblera om och addera 3D-modellerade
Ikeamöbler.
Med tekniken från Geomagical Labs kan kunden ta en bild på ett rum hemma där man sedan kan möblera om och addera 3D-modellerade Ikeamöbler.
Med hjälp av AI-teknik från Optoro bedöms vad som bäst görs med återlämnade varor. Ska de tillbaka upp på hyllorna, doneras eller säljas till en tredjepartsgrossist.
Med hjälp av AI-teknik från Optoro bedöms vad som bäst görs med återlämnade varor. Ska de tillbaka upp på hyllorna, doneras eller säljas till en tredjepartsgrossist.Foto:Anna Högberg
Chang Choo är chef för ecosystems and partnerships på Ingka Group.
Chang Choo är chef för ecosystems and partnerships på Ingka Group.

Artificiell intelligens, AI, och annan digital teknik blir allt viktigare verktyg för Ikea när våra hem nu också blir mer av arbetsplatser och träningsmiljöer.

Chang Choo är chef för ecosystems and partnerships på Ingka Group och från Holland ansvarar han för den offensiv som Ikeasfärens investeringsverksamhet, Ingka Investments, just nu gör i jakten på teknikföretag och startups att sluta partnerskap med eller förvärva. 

”Vi kommer att jobba mycket mer med såväl teknologiska partnerskap som förvärv i framtiden. Kanske lite mer partnerskap men absolut en hel del fler förvärv också”, förklarar Chang Choo, själv rejält teknikfrälst.

”Allt utom toalettstolen är uppkopplat hemma hos mig”

Ett av de första förvärven han ansvar för är Geomagical Labs som inlemmades i Ikeasfären för en dryg månad sedan. Det amerikanska bolaget har en teknik som analyserar en serie panoramafoton från din mobiltelefon för att med hjälp av AI skapa en virtuell 3D-kopia av ditt rum inklusive befintliga möbler som sedan kan flyttas runt eller bytas ut mot 3D-modellerade nya möbler från Ikea-katalogen.

Ikeagrundaren Ingvar Kamprad hade själv liknande idéer.

”Redan i Ikea-katalogen 1955 fanns ett karbonpapper inlagt på en sida som kunderna kunde använda för att rita av rum och möbler de ville prova där och för 20 kronor skickade vi dem en 3D-ritning tillbaka. De 20 kronorna fick man såklart tillbaka om man sedan köpte möblerna”, berättar Chang Choo.

I dag blir det så mycket enklare.

”Alla kan ta ett foto med mobilen i dag, och Geomagical Labs har en unik och enkel teknik som inga andra heminredningsappar har.”

Med den nya appen ska man inte bara kunna planera och se sitt nya hem i 3D utan också direkt kunna genomföra köp. Lansering planeras till inom ett halvår.

Samtidigt pågår en hel del arbete hos Ikea för att även utnyttja mer av AI i varuhusen.

”Planen är att kunna automatisera så mycket som möjligt av transaktionsdelarna som betalning, utlämning och så vidare med hjälp av AI, ungefär som Amazon Go. Då kan folk komma till Ikeavaruhuset och bara fokusera på det de verkligen kommer för, att inspireras.”

AI är också på väg att bli ett verktyg i Ikeas hållbarhetsarbete berättar Chang Choo.

”I våra restauranger har vi investerat i ett bolag, Winnow Vision, som med hjälp av en smart scanner mäter matavfallet som slängs varje dag och med AI sedan bedömer hur tillagningen ska anpassas dagen efter,”

En av tjugo Ikea-artiklar returneras och en del av dessa kasseras. För att komma till rätta med detta resursslöseri har Ikea i USA investerat i Optoro, ett bolag vars teknik med hjälp av AI förutsäger den bästa möjliga destinationen för återlämnade varor, om det är tillbaka i varuhuset, upp på webbplatsen, donera till välgörenhet eller sälja till en tredjepartsgrossist. 

”Det är bara några första små steg men vi har höga ambitioner med och förväntningar på liknande projekt där vi med hjälp av AI kan göra hållbarhetsförbättringar mycket snabbare än den traditionella vägen.”

Och just nu snabbas alltsammans på ytterligare av coronakrisen.

”Krisen har accelererat en rad av våra digitala initiativ, som hos så många andra. Dessutom får vi så mycket mer data när trafiken till våra digitala plattformar har ökat så dramatiskt vilket är oerhört värdefullt för vår fortsatta AI-utveckling.”

Våra hem har ju också blivit allt viktigare i spåren av covid-19.

”Ja, nu är de inte bara hemmiljö utan ofta också kontors- och arbetsmiljö, träningsmiljö och så vidare. Hela det ekosystemet blir en mycket viktig utgångspunkt för Ikea att framgångsrikt utveckla med hjälp av AI.”

 

Innehåll från ZimplyAnnons

Säg hej till nästa generations bemanning

En AI-assistent från Zimply minskar stress och säkrar relationerna mellan företagets medarbetare och kunder.
En AI-assistent från Zimply minskar stress och säkrar relationerna mellan företagets medarbetare och kunder.

Zimply hyr ut AI-assistenter utvecklade för att möta och överträffa varje verksamhets behov. Det är bemanning 2.0 som ger medarbetarna en välkommen avlastning och säkrar kvaliteten i kundledet. 

Pandemin med distansarbete och sjukfrånvaro har visat på både styrkor och sårbarhet hos de flesta organisationer. Det innebär bland annat att allt fler organisationer erbjuder sina medarbetare en digital assistent som avlastning för olika administrativa arbetsuppgifter. Zimply hyr ut digitala assistenter utvecklade enligt verksamhetens behov.

– Vi hjälper våra kunder att kvalitetssäkra monotona men viktiga rutinuppgifter utan att de behöver göra stora engångsinvesteringar eller lära sig allt om AI och automation, säger Fred Alpsten, VD på Zimply.

Flexibelt samarbete

En digital assistent är något mycket mer än en robot som installeras i en server eller arbetsstation. Zimply jobbar med en omfattande verktygslåda bestående av Intelligent Automation. Det innefattar Machine Learning, Robotic Process Automation (RPA), computer vision, talsyntes och avancerad språkförståelse (NLP). 

Zimply tar fram digitala assistenter som appliceras i hela verksamheten. Därför beskriver Zimply digitala assistenter som bemanning 2.0.

– AI-assistenten samarbetar på ett mer flexibelt sätt med sina mänskliga kollegor än en traditionell robot. Den imiterar människans arbetssätt, rapporterar vad den har gjort och vad som eventuellt behöver åtgärdas manuellt. Det är automation som minskar stress, säkrar produktiviteten och stärker relationerna mellan företagens medarbetare och kunder. Det handlar om mjuka värden som bara blir större och större över tid, säger Zimplys COO Daniel Baldwin.

Zimplys kunder använder digitala assistenterna bland annat för kontering och attestering av leverantörsfakturor, kontroll och registrering, orderhantering, datainsamling för rapportering, och som stöd för snabbare kundservice. Arbetsuppgifterna varierar men kundernas omdömen är desamma.  

– Kund efter kund berättar för oss att de blivit imponerade och överraskade av hur mycket en AI-assistent kan göra och bidra med. Det är dessutom enkelt att komma i gång. Våra kunder behöver bara beskriva sina behov och sedan tar det tre veckor så är lösningen på plats. Vi erbjuder också tre månaders ”provanställning” av den digitala assistenten. Som i alla samarbeten är det viktigt att det klickar, säger Daniel Baldwin.

Bemanning 2.0 med Zimply

Zimply är ett svenskt innovationsföretag som utvecklar och hyr ut digitala assistenter. Våra digitala assistenter automatiserar alla typer av repetitiva processer och arbetsuppgifter. Bland våra kunder märks Svea Bank, Acne Studios, Samhällsbyggnadsbolaget, Wise Professionals och Dina Försäkringar.

Zimplys AI-assistenter används av verksamheter för att frigöra tid, säkerställa kvalitet och minska ledtid mot kunder. Förutom att utveckla digitala assistenter hjälper vi våra kunder identifiera digitala behov och lösningar med inriktning mot AI, Artificiell Intelligens, och IA, Intelligent Automation.

https://zimply.ai 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Zimply och ej en artikel av Dagens industri

Kapplöpning om biokol när industrin ställer om

Bureå. Biokol kan vara lösningen som gör stål fossilfritt på riktigt. Nu pågår en kapplöpning mellan flera bolag om att vara redo när de nya stålverken tas i drift. 

Marknaden för biokol i Norden bedöms vara värd fem miljarder kronor.

Det är varmt inne i den röda tegelbyggnaden i Bureå söder om Skellefteå. Förr hade Modo ett träsliperi i lokalerna, i dag finns här, lite tillspetsat, en modern kolmila. 

”Du hettar upp veden, eller pellets i vårt fall, utan att tillföra syre. På det sättet drivs fukt och volatiler, det vill säga lättflyktiga oljor ut. I grunden är det kolmileprincipen, på modernt språk kallas det pyrolys”, säger Lars-Gunnar Almryd, vd på Envigas. 

Anläggningen Bureå producerar 5.000 ton biokol per år. Med den produktionen är Envigas stora i sin nisch. Men det är en bara en procent av det biokol som industrin väntas behöva om några år. Envigas vill i ett första steg vilja bygga en biokolsfabrik som är tio gånger så stor som den i Bureå.

”Vi sitter med den största anläggningen i vår del av världen, men den är ingenting. Om vi ska vara relevanta och möta industrins behov som den spelare vi är behöver vi sätta i gång nu”, säger Lars-Gunnar Almryd.

Som i många andra diskussioner om industri och nya satsningar i norra Sverige kommer snabbt H2 Green Steel och Hybrit på tal. Med vätgas ska Sverige bli världsledande på fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål. 

Men helt fossilfritt är inte det nya stålet. Under H2 Green Steels miljöprövning i Boden i början av juni framkom att bolaget kan bli den femte största utsläpparen av koldioxid i Sverige. Orsaken är att det kommer att behövas kolatomer i form av naturgas för att klara vissa delar av tillverkningen. 

Inte heller Hybrit, som drivs gemensamt av LKAB, SSAB och Vattenfall, vågar lova en helt fossilfri produktion. Bolaget är förteget om hur mycket koldioxid bolaget kommer att släppa ut, mängderna lär inte klarna på allvar förrän miljöansökan för Hybrits anläggning i Gällivare lämnas in. 

Det är där biokol kommer in i bilden. Med kol tillverkat av träprodukter skulle mängden koldioxidutsläpp kunna pressas ner ytterligare.

”Har du sagt att det ska vara fossilfritt krävs det något annat än fossilt kol. Även om det bara är tre procent av dagens utsläpp”, konstaterar Lars-Gunnar Almryd. 

Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.
Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.Foto:Anders Alm

Envigas är inte ensamt om att ha identifierat den här marknaden. Norska Vow Green Metals har också siktet inställt på metallurgisk industri och samarbetar redan med industrikoncernen Elkem. 

Bakom Envigas finns flera namnkunniga investerare. Joakim Karlsson, tidigare partner på Nordic Capital, är via Imran en av huvudägararna. Storägare är också investmentbolaget Concejo och bland de med en mindre ägarandel finns Karl-Johan Perssons (H&M) riskkapitalbolag Philian. 

Under våren har Envigas fört samtal med fler potentiella investerare. Målet är att få ihop en halv miljard kronor till nästa anläggning. Den nordiska marknaden bedöms vara värd fem miljarder kronor. 

Målet är att vara klar lagom till att de stora nya stålverken tas i drift under andra halvan av 2020-talet. 

”Behoven är så stora och att bygga industri tar tid. Det är så mycket som ska gå snabbt i hela värdekedjan och då måste man börja bygga så snart som möjligt. Vi måste börja nu om det ska bli något sen”, säger Lars-Gunnar Almryd. 

Under året ska bolaget bestämma var biokolsanläggningen ska placeras. Luleå är en het kandidat, men även Bergslagen och Sörmland är tänkbara alternativ. Grunden är att fabriken ska ligga nära stora kunder och att det ska finnas avsättning för den restvärme och energi som uppstår under tillverkningen. 

En annan viktig del är att anläggningen vara nära råvaran. Många branscher vill åt restprodukter från skogsbruket, som ska användas till allt från talldiesel till förpackningar, vilket kommer att bli en utmaning för Envigas och andra intressenter. 

”Man behöver tänka till strukturellt hur råvaran ska användas. Den bör användas till de mest mest förädlade produkterna först och sedan får du ut biprodukter. Är man smart tror jag det kommer finnas tillräckligt med råvara. Däremot kommer det inte att räcka om alla isolerat av varandra säger att vi ska ha si och så mycket”, säger Lars-Gunnar Almryd.

De stora ståltillverkarna är inte de enda som ser biokol som ett alternativ när utsläppen ska pressas. Även för smältverk och mindre gjuterier, som har svårt att gå över till vätgas, är biokol högintressant. Det pågår även försök med inblandningar i plast och gummi, exempelvis i bildäck. 

”Flera biltillverkare pratar inte bara om fossilfritt stål utan om att slutprodukten ska vara fossilfri. Då är det inte bara stål, utan aluminium, plaster och alla möjliga grejer där man vill byta ut kolatomer”, säger Lars-Gunnar Almryd.

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera