Hushållen slår om och vill spara mer

Svenskarna verkar mer sparbenägna. Ett trendbrott, enligt Skandias plånboksindex.
Orsaken är sannolikt amorteringskravet.

Bild:Colourbox

Svenskarnas sparvilja har under flera år avtagit. Låga räntor, tidigare skattesänkningar och en ljus konjunktur med fallande arbetslöshet har fått hushållen att lätta på plånboken.

"Nu i maj såg vi ett trendbrott, sparviljan tar ett rejält hopp upp", säger Skandias sparekonom Maria Landeborn.

Till grund för detta påstående har hon Skandias kvartalsvisa plånboksindex som bygger på webbfrågor till 3 000 svenskar som får svara på vad de skulle göra om de fick påökt eller mindre i plånboken. Vad skulle pengarna användas till, mer konsumtion eller mer sparande?

Generellt prioriteras resor och shopping ner, medan ett allmänt sparande och amortering av lån har blivit ett vanligare svar.

"Det skulle kunna ha med amorteringskravet att göra", säger Maria Landeborn.

Jämför sparkonton: Hitta bästa sparräntan här (extern tjänst)

Men även debatten om eventuellt nedtrappade ränteavdrag och ett skuldkvotstak på bolånet kan göra att hushållen känner att de vill ha högre marginaler. Boräntorna faller förmodligen inte mer och boprisuppgången har stagnerat. Den samlade boendekostnaden kommer därmed sannolikt gå upp, resonerar Landeborn.

Annan statistik har visat att svenskarna fortsätter att stoppa in sina sparslantar på bankkonton med ingen eller mycket låg ränta. Över tusen miljarder skvalpar omkring på sådana konton.

"Egentligen rätt konstigt med tanke på den ränta man får", säger Landeborn.

Men alternativen är få och betydligt mer riskfyllda.

Den ökade sparviljan hänger däremot inte ihop med rädsla för allmänt sämre ekonomiska tider. Svenskarna är fortsatt optimistiska om ekonomin, även om den gått ner något från tidigare toppar.

Men visst, ett ökat sparande kan leda till minskad konsumtion.

"Och det är negativt för inflationen och konjunkturen", säger Landeborn.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?