1515
Annons

Hushåll paniksäljer spabad och dyra prylar

Fler vill spara el nu – och dra in en extra slant på sina dyra prylar. På Blocket var ved det mest eftersökta under den senaste veckan.

Samtidigt paniksäljs de elslukande spabaden.

Foto:Finmiki

Under sommarmånaderna (juni till augusti) ökade antalet annonser inom kamin och värme med 70 procent på Blocket, jämfört med samma period i fjol. Och det som läggs ut till försäljning går åt snabbt.

Ved var även det mest eftersökta ordet på marknadsplatsen under den senaste veckan.

”Det har vi aldrig varit med om tidigare. Det brukar i stället vara klassiska söktermer som bortskänkes, soffor eller BMW”, säger Blockets vd Robin Suwe.

När efterfrågan har blivit så pass mycket större ser nog många veden som en utökad affärsmöjlighet just nu, enligt Robin Suwe.

”Om man har lite skog eller liknande så kanske man ser det som ett sätt att expandera lite grann. Det finns många privatpersoner som har det som en mindre affärsverksamhet att sälja ved i sitt närområde.” 

Antalet annonser för vedpannor ökade också med fem procent i augusti på Blocket jämfört med i fjol. Medianpriset har även stigit med 90 procent, men det rör sig däremot om ett fåtal annonser.

Samtidigt vill fler sälja elslukande produkter. Antalet annonser för spabad, som förbrukar runt 3.000-4.000 kilowattimmar per år, ökade med 99 procent i augusti jämfört med samma månad i fjol på Blocket. I jämförelse kan en hel lägenhet dra runt 2 000 kWh per år.

Det verkar däremot vara svårt att få spabaden sålda, och medianpriset för spabaden har närmare halverats under sommarmånaderna, jämfört med förra året.

”Det är nog en konsekvens av de högre elpriserna. Det finns nog fler säljare än köpare av spabaden och konsekvensen blir då pressade priser”, säger Robin Suwe. 

Fler verkar även förbereda sig inför att elen kan stängas av för vissa hushåll i vinter. Elverk var det elfte mest eftersökta på Blocket under den senaste veckan.

Antalet annonser om elverk ökade med 40 procent i augusti jämfört med samma månad i fjol och medianpriset för elverk steg även med 28 procent och ligger nu på 4 000 kronor på Blocket.

Det är troligtvis på grund av risken för en eventuell effektbrist – en risk som har ökat ytterligare när stoppet av Ringhals 4 nu förlängts, menar experter.

”Det kanske är ett sätt att förbereda sig inför detta och för att kunna hålla i gång sin kyl och frys. Lite prepping”, säger Robin Suwe.

Samtidigt bör det tilläggas att sedan Blocket tog bort sin annonsavgift för vissa kategorier i maj i år har antalet annonser ökat överlag.

”Men i de här lite mer udda kategorierna, som med spabaden, så brukar man inte vara så kampanjdriven utan styrs mer av vad som händer i omvärlden”, säger Robin Suwe. 

Något fler dyrare prylar läggs ut till försäljning nu, enligt Tradera. Den senaste tiden – från början på augusti fram till den 12 september – har kategorier som bygg och verktyg, hemelektronik och foto, kameror och optik ökat med 15, 14 respektive 12 procent, jämfört med samma tid i fjol.

”En anledning till det kan vara att folk vill tjäna in på sådant som man har hemma för att bygga upp en buffert, eller för att ha råd att betala sina elräkningar”, säger Traderas vd Stefan Öberg.

Under det senaste halvåret har även fler velat sälja sina lyxprylar, som exklusiva klockor och märkesväskor, jämfört med samma period förra året.

Antalet annonser för märkesväskor har ökat med åtta procent, och för exklusiva klockor har det ökat med fyra procent. Efterfrågan har däremot ökat ännu mer, när snittpriserna på auktionerna har ökat med 32 procent för klockor och märkesväskor med åtta procent.

Andrahandsmarknaden går vanligtvis bättre under tuffare ekonomiska tider, och då även för lyxvaror, enligt Tradera.

”Det vi ser är att det fortfarande finns en efterfrågan, men att de som vill ha märkessaker då i första hand söker sig till begagnatmarknaden för att köpa sakerna billigare”, säger Stefan Öberg.

Innehåll från TorkAnnons

Att se till helheten - avgörande för hållbara produkter

Hållbarhet är ordet på allas läppar, men vad är egentligen en hållbar produkt? Reneé Remijnse, Sustainability Communications Director för Essitys Professional Hygiene förespråkar att det krävs mer än bara en ”grön märkning”.

– Hållbarhet är ett modeord som är lätt att använda. Men hållbarhet måste integreras i alla delar av ett företag, och alla delar av en produkt för att ha en positiv påverkan på planeten, människor och vinst. Vi kallar detta ”hållbar hygienhantering” med målet att designa produkter och tjänster som passar in i ett cirkulärt samhälle, uppfylla kundernas hygienbehov och stödja deras verksamhet, säger Reneé Remijnse, Sustainability Communication Director, Essity. 

Essity visar vägen

Hon säger att Essity har valt att ligga i framkant eftersom det är en viktig del av företagskulturen och strategin att bryta barriärer och driva hållbara innovationer.

– Redan 1992 började vi använda livscykelanalyser för att mäta miljöpåverkan. Sedan dess har Essity utvecklat hygienprodukter och tjänster från Tork för att minska miljöpåverkan i olika faser av livscykeln som: råmaterial, produktionsprocess, transport och avfallshantering. Essity arbetar också för ett nettonollutsläpp av koldioxid 2050.

Så bidrar produkter från Tork till att minska koldioxidpåverkan

Essity är först i världen med att producera mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp för produkter från Tork vid produktionsanläggning i Lilla Edet. Men Tork jobbar även cirkulärt med produktinnovationer. Några exempel på det är: Tork Clarity skumtvål, som minskar vattenkonsumtionen vid användning och består till 99 procent av naturliga ingredienser. Tork PeakServe, handdukar som är komprimerade till 50 procent vilket minskar transportvolymerna. Tork Coreless toalettpapper utan hylsa, som reducerar både avfall och råvaruanvändning. 

Tork PaperCircle tjänsten minskar både avfall och CO2-utsläpp

Reneé Remijnse ger ytterligare ett exempel som hon säger är banbrytande: Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för använda pappershanddukar. Genom att pappershanddukarna slängs i särskilda återvinningskärl kan dessa samlas in och återanvändas till nya pappersprodukter. Vilket reducerar koldioxidutsläppen för pappershanddukarna med 40* procent och mängden avfall.

– Den största utmaningen när vi skapade den här tjänsten var att involvera alla intressenter i kedjan. Från vår egen produktion till logistik, lokalvårdare och avfallshanterare. Men resultatet har blivit fantastiskt! Idag finns tjänsten i 14 länder och hjälper 35 miljoner människor att återvinna använda pappershanddukar.

– Det är ett bra exempel på tankeledarskap. Vi behöver vara smarta med våra produkter och hjälpa våra kunder att kommunicera vad återvinning kan bidra med, vilket skapar beteendeförändringar. Hållbarhet är inte längre ”Nice to have” utan ett måste. Människor vill ha hållbara produkter och jobba på hållbara företag, säger Reneé Remijnse. 

Hållbarhet ett måste

Ett påstående som styrks av marknadsundersökningen ”Tork Eco Office Research” som Essity genomförde i juni i år. Den visade att 42 procent av Sveriges kontorsanställda anser att deras kontor är för miljöovänliga och att 7 av 10 väljer arbetsplats utifrån företagets hållbarhetsarbete. Dessutom ville 92 procent av respondenterna återvinna mer på kontoret. 

– Med produkter och tjänster från Tork finns möjligheten att visa både anställda och kunder att du bryr dig om miljön, avslutar Reneé Remijnse.

 

* Resultatet från en livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) som utfördes av Essity Tork och verifierades av IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2017, där estimat baserats på genomsnittsförhållanden inom EU och processerna som undvikits har tagits med i beräkningen.

 

Om Tork: 

Varumärket Tork, en del av det globala hygien- och hälsobolaget Essity, startades 1968 och är verksam på 110 marknader.

• Först i världen med storskalig produktion av mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp.

• Först i världen med återvinningstjänst av pappershanddukar, Tork PaperCircle ®. Sluter cirkeln, minskar avfallet och koldioxidavtrycket från pappershanddukar.

Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för pappershanddukar. | Tork SE 

Ett hållbart liv utanför hemmet med Tork | Tork SE 

 

Mer från Tork

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tork och ej en artikel av Dagens industri

Experter: Dålig idé att slopa elområden

Elpriset skenar i söder och är billigare i norr. Kritiker kräver att elområdena slopas och prisskillnaden tas bort.

En dålig idé, enligt experter som säger att elområdena är nödvändiga.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare”, säger energiexperten Bengt Ekenstierna.

Foto:Johan Nilsson/TT

Lina Bertling Tjernberg, professor i elnät på Kungliga tekniska högskolan, var med då elprisområdena infördes 2011 och förklarar varför de finns:

”Man började se problem med flaskhalsar i överföringen av el från Norrland. Då bestämde man att elprisområden skulle införas för att synliggöra var problemen fanns. Det skulle vara ett incitament för att investera i elproduktion där det saknades el.”

Syftet var alltså att kraftproducenterna skulle storsatsa i söder och bygga mer elproduktion där. Ett slags grundläggande marknadstänkande, där det blir mer lönsamt att producera där elen ger bättre betalt.

”Men sedan blev det ju inte så”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Tvärtom, till exempel lades produktion ned i det område där det behövdes mer el, då flera av reaktorerna vid Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk skrotades.

Bertling Tjernberg pekar på problemen som finns med utbyggnad av både elnät och elkraftproduktion, som är krångligt och tar lång tid.

Dessutom samlas de flaskhalsavgifter som betalas till Svenska kraftnät, och som infördes som en slags markörer för var överföringsproblemen finns, bara på hög. Trots att det kommer in miljardbelopp, 21,5 miljarder för 2021 och ännu mycket mer i år, enligt Svenska kraftnät, så byggs det inte ut tillräckligt med ledningar, konstaterar hon.

Bengt Ekenstierna, analytiker och rådgivare med ett långt förflutet inom energibranschen, betraktar de problem som uppstod också i ljuset av export och internationell handel med el. Han är kritisk till hur elprismodellen fungerar, och hävdar att vi inte har någon elkris i Sverige, utan en elpriskris. 

De stora prisskillnaderna beror helt på var elen produceras, förklarar de två. Den allra största delen görs i norr och måste transporteras i ledningar söderut.

Men ledningarna räcker inte till för behoven, framför allt inte till elområdet längst i söder där elen blir allra dyrast. Flaskhalsavgifter läggs på elpriset för de områden där kapaciteten brister. Nu är det stor efterfrågan på el från södra Europa.

”En stor del av naturgasen och oljan som kom från Ryssland tas bort i Europa”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Energin från de fossila bränslena behöver ersättas med klimatvänliga, trots krig och elände så får inte klimatmålen glömmas bort, enligt Lina Bertling Tjernberg.

Hon vill inte lägga skulden på marknaden för bristen på el. Den är politiskt styrd, och det är enligt henne politiker som har makten över elproduktionen.

”De som producerar el har inte gjort fel. Det är politikerna som har ansvaret”, säger hon. 

Ingen av de två experterna tror att det är någon poäng med att slopa elområdena. Det skulle inte göra det särskilt mycket bättre för någon, och kapacitetsbristen skulle kvarstå. Däremot skulle norrlänningarna få betala enormt mycket mer för sin el.

Lina Bertling Tjernberg ser det som direkt skadligt för näringslivet som inrättat sig efter hur kontrakten på el prissätts.

Bengt Ekenstierna tycker att elprisområdena var en bra tanke för att lösa de problem som fanns då. Trots allt har de fungerat hyfsat bra fram till 2021, tycker han, även om elkunderna i södra Sverige har missgynnats.

”Men man glömde bort att bygga ut kapaciteten i takt med att elproduktion i södra Sveriges stängdes ner. Nu straffas elområde 3 och 4 för det”, säger han.

Men att slopa elområdena löser inte några problem, tycker han.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare.”

Dessutom skulle problemen som gjorde att elområdena infördes kvarstå.

”Problemet är att priset i elområde 4 utgår från totalvolymen, både för export och för inhemsk konsumtion. Det är inte dyrare i dag att producera elen som efterfrågas i södra Sverige mot vad det gjorde för några år sedan”, säger Bengt Ekenstierna och hävdar att detta måste reflekteras i elpriset i södra Sverige.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera