ANNONS:
Till Di.se
Tema: Offentliga affärer

Hundratals skattemiljoner spenderas på konst

  • Magdalena Malm, chef för Statens konstråd, vid konstverket ”Binär” av konstnären Eva Hild. Skulpturen står utanför finansdepartementet i Stockholm. Foto: Jack Mikrut
  • ”Becoming Wilderness XVII”, fotografi av Inka & Niclas. Pris: 76 000 kronor, ett av konstrådets dyraste inköp i fjol
  • ”Mirakel”, installation av Santiago Mostyn. Pris: 265 000 kronor, ett av konstrådets dyraste inköp i fjol Foto: Ricard Estay

Varje år spenderar samhället hundratals miljoner kronor på offentlig konst, enligt Di:s bedömning.
Bara svenska staten äger omkring 100.000 konstverk.

Om konstens uppgift är att skapa reaktion så lyckades Statens konstråd och Trafikverket osedvanligt väl när de nyligen beslutade om verken som ska pryda de kommande stationerna Korsvägen och Haga efter järnvägstunneln Västlänken i Göteborg.

Konstverket vid Korsvägen, ”Eternal Employment” av den svenska konstnärsduon Simon Goldin och Jakob Senneby, blev snabbt en snackis.

I stora drag går konstverket ut på att anställa en person så länge cirka 6 miljoner kronor räcker, med arbetsuppgiften att enbart finnas på plats på stationen.

”Avkastningen av produktionsbudgeten betalar lönen så konstverket blir en diskussion om den franske ekonomen Thomas Pikettys tes att kapital växer snabbare än löneutvecklingen, vilket ökar klyftorna i samhället. Samtidigt väcker konstverket frågan om hur arbete i framtiden kommer att se ut och varifrån vi får vår lön”, säger Magdalena Malm, generaldirektör på Statens konstråd.

Statens konstråd står för det mesta av det statliga inköpet av konst. Det är också rådet som ansvarar för tillsynen över statens omkring 100.000 konstverk, det vill säga statliga konstverk exklusive museisamlingar.

Myndigheten hade förra året ett budgetanslag på drygt 47 Mkr och inköpen innefattar alltifrån permanent offentlig konst, tillfälliga konstprojekt som performance samt inköp av ”lös konst” till statens samling, vilken andra myndigheter kan låna av.

Det finns dock ett mörkertal på statens utgifter för konst eftersom enskilda myndigheter kan köpa verk med egna anslag.

För regioner och landsting finns ingen övergripande bild av hur mycket som spenderas på offentlig konst.

I en enkät från 2015 uppskattade dock myndigheten Kulturanalys att landstingen och regionerna lägger 4 procent av sin kulturbudget på kategorin ”bild och form”, vilket förra året skulle ha motsvarat 168 Mkr.

För kommunerna är statistiken än mer begränsad. Men enligt en granskning som Konstnärernas riksförbund har gjort i år är det bara en dryg fjärdedel av kommunerna som tillämpar den så kallade 1-procentregeln som säger att så stor del av ett byggprojekts budget ska avsättas till konstnärlig gestaltning.

Sveriges största kommun, Stockholm, har dock en strikt tillämpning av 1-procentregeln och har de senaste sex åren lagt i genomsnitt 20 Mkr på offentlig konst.

”Vår budget är såklart beroende på konjunkturen. Just nu har vi 120 konstprojekt i gång och det blir ju ett antal miljoner”, säger Mårten Castenfors på Stockholm konst som ansvarar för stadens inköp.

Vad är samhällsnyttan av att lägga åtskilliga skattemiljoner på konst?
”Det enkla svaret är att man inte ska behöva gå till Liljevalchs, stadens konsthall, för att se bra samtidskonst. Men för mig är konstens uppgift också att sprida irrationella tankar i rationella strukturer, att någonting händer i den grå vardagen helt enkelt. Barn likväl som pensionärer ska haja till, om de sedan älskar eller hatar konsten spelar mindre roll.”

Enligt Magdalena Malm är det kanske viktigaste värdet i det kommande konstverket i Göteborg att det aktiverar människors fantasi.
”Många frågar sig vad man skulle göra om man fick en fri lön. Skulle det vara okej att bara sitta och googla eller skulle man känna att man vill ta ansvar på något sätt?”

Infrastrukturprojekt har tuffa kalkyler för att räkna hem samhällsnyttan. Vad är nyttan här?
”Det finns många svar på den frågan. Projektchefen på Västlänken säger att människor glömmer schaktarbeten och antal mil spår och räls, medan upplevelsen på perrongen finns kvar. Konstbudgeten är inom projektets felmarginal så det är en minimal ekonomisk insats för en stor del av upplevelsen.”

Enligt Magdalena Malm påminner oss konsten om de mänskliga värdena.

”Det vi bygger i samhället är ofta tekniskt och styrt av lagar och regler, men det är också en livsmiljö. Konstens kanske viktigaste uppgift är att den har förmågan att påminna oss om vad som är viktigt och meningsfullt.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies