1515

Hundratals miljoner att skörda för bönderna

Sveriges lantbrukare kan ansöka om nära 1,1 miljarder kronor som avsatts i krisstöd med anledning av torkan i fjol.

Men nu är det bråttom, för ansökningstiden går ut på måndag – och bara fyra av tio av dem som har rätt till stöd har ansökt.

”Vi tycker att det är lite lågt, onekligen. Vi är väldigt måna om att de som har rätt att söka verkligen söker och uppmanar dem till det”, säger Niclas Purfürst, sektionschef på Jordbruksverket, till TT.

Sedan tidigare var det bestämt att 730 miljoner kronor ska fördelas bland svenska lantbrukare i ett kombinerat areal- och djurstöd för att kompensera för effekterna av torkan. I vårändringsbudgeten lade regeringen sedan till ytterligare 350 miljoner, så nu ligger nästan 1,1 miljarder kronor i potten. Dessutom ska 30 miljoner kronor delas ut för utvecklingsprojekt för trädgårdsnäringen.

Möjligheten att ansöka om krisstödet öppnade den 15 april – efter fjolårets många rapporter om foderbrist, nödslakt, skrumpnade skördar och mycket branta fall för lantbrukets nettoinkomster.

Men fram till och med den 13 maj har bara cirka 18.000 personer ansökt – att jämföra med de cirka 45.000 lantbrukare som Jordbruksverket beräknar har rätt till stödet.

”Vi har ingen bra förklaring egentligen till att så få har sökt, men vi går ut och informerar om möjligheten”, säger Niclas Purfürst.

Han säger att Jordbruksverket har stött på Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och de stora konsultbolag som hjälper lantbrukare ansöka om att målsnöret närmar sig.

Enligt Purfürst är det inte aktuellt att förlänga ansökningstiden. Men för dem som verkligen har ansökt kan det bli mera klirr i kassan om de övriga fortsätter att ligga på sofflocket, säger Purfürst.

”För dem som sökt kan ersättningsnivån bli högre, eftersom totalsumman man ska dela på är densamma.”

Purfürst påpekar att en del av de företag som har rätt att söka är mindre, hobbybetonade lantbruk som sannolikt inte står och faller med krisstödet. Men även med det i beaktande är det få som ansökt.

En annan förklaring kan vara att lantbrukarna tror att det är en krånglig ansökningsprocess – men det är det inte, säger Purfürst.

”I det här fallet är det väldigt enkelt.”

För dem med arealbaserad produktion av grödor, nötköttsproduktion, får- och getproduktion kräver ansökan bara några klick i e-tjänsten, enligt Jordbruksverket. Därefter hämtar verket uppgifter från de så kallade SAM-ansökningarna 2018 samt från får- och geträkningen i december 2018. De som ska söka krisstöd för gris eller fjäderfä behöver i sin tur ange det genomsnittliga antalet djur de haft i fjol i ansökan.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF, tror att den rimliga förklaringen till de relativt få ansökningarna är att det är bråda dagar just nu med vårbruket.

”Men det är oroväckande lågt antal sökande så här sent, säger Lundkvist.

”Vi får hoppas att de tar tag i det här nu på slutet, för de här pengarna behövs verkligen i lantbrukets ekonomi”, fortsätter han.


Innehåll från SignicatAnnons

Lösningar som hjälper människor och företag att lita på varandra i en digital värld

Pontus Andersson och Joakim Harging på Signicat.
Pontus Andersson och Joakim Harging på Signicat.

Pandemin har påskyndat den digitala affären för alla – såväl företag som konsumenter – och längst fram i täten ligger Norden. Men med digitaliseringens framväxt följer en annan viktig aspekt: säkerheten. Signicat är experter på trygga, digitala identifieringsprocesser: från den första digitala kontakten till den elektroniska underskriften. – Vi är en one stop-shop för alla kundflöden, säger Joakim Harging, Chief Enterprise Nordics, Signicat. 

Signicat finns i 14 länder runtom i Europa och har de senaste åren haft en explosionsartad tillväxt. Siktet är inställt på att befästa och stärka den marknadsledande positionen i Europa

– Den digitala världen är här. I Norden ligger vi i framkant men resten av Europa hinner snart ikapp och kommer också vilja göra den här typen av transaktioner. Vår vision är att bygga teknik som hjälper människor att lita på varandra, även när vi inte kan se varandra. Det är en utmaning men vi har tekniskt stöd för att faktiskt uppfylla den, säger Pontus Andersson, Country Manager Sverige, Signicat. 

Ett första steg är att konsolidera olika identifieringssprocesser. Beroende på var i världen man befinner sig så kan förutsättningarna för elektroniska identiteter se lite olika ut. Varje land har sin egen eid-metod, vilket medför onödigt komplicerade processer för företag som har digital verksamhet i många länder. I Norden ligger vi långt fram med digitala identiteter men i resten av världen är manuell onboarding fortfarande en vanlig företeelse, med med massor av olika identifieringsprocesser. Med Signicat förenas de olika eid-metoderna i en och samma plattform.

– Att knyta ihop allt är vår specialitet, säger Joakim.

Bred expertis och kundbas

Bland sina kunder har Signicat några av Europas största företag, vilket ställer höga krav på efterlevnad av regulatoriska regelverk, menar Pontus.

– Vi är certifierade som QTSP (Qualified Trust Service Provider), vilket är ett bevis på att vi efterlever de högt ställda regulatoriska krav som våra kunder behöver uppfylla. Vissa branscher använder fortfarande lösenord, vilket är förlegat, krångligt och framför allt lätt att hacka. Vi vill göra det både säkrare och enklare för konsumenterna. Vi har egentligen inga gränser; våra kunder kommer från början från bank-och finanssektorerna, men vi kan hjälpa alla företag som har en digital affär.

Banker, försäkringsbolag, betalningsföretag, offentlig sektor, hälsa och handel är några av de branscher som Signicats kunder verkar i. Sedan starten 2007 har Signicat byggt upp ett renommé och idag har bolaget över 400 experter på digital säkerhet och identifikation.

– Vi besitter stor kunskap inom organisationen och vår expansion i Europa ger oss lokalkännedom om de olika marknaderna, vilket är värdefullt för våra kunder, säger Pontus.

– Automatiseringen kommer bara fortsätta att öka, allt fler processer kommer ske digitalt. Signicat erbjuder lösningar för kundens hela livscykel, avslutar Joakim.

Om Signicat

Signicat grundades 2007, har sitt säte i Trondheim och är en ledande aktör på den snabbt växande digitala marknaden. Signicat har över 500 kunder inom finansiella tjänster och andra sektorer och är kopplade till fler än 30 digitala identifieringsmetoder globalt. Plattformen erbjuder AML/KYC-kompatibel kundonboarding, mobilapp-baserad autentisering, avancerad elektronisk signering och mycket mer. 

Läs mer på www.signicat.com 

Mer från Signicat

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Signicat och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?