Hundratals gripna efter protester i Moskva

Hundratals personer har gripits under stödprotester i flera ryska städer för den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.

I Moskva – där över 10.000 rapporteras ha samlats – finns den välkända aktivisten Ljubov Sobol bland de frihetsberövade.

Foto:Lise Åserud

Protesterna i huvudstaden inleddes klockan 12 svensk tid på Pusjkintorget i centrala Moskva, varifrån demonstranterna planerar att tåga mot Kreml.

Men redan en timme tidigare började polis gripa personer som anlänt till samlingsplatsen i förtid. Omkring 100 personer har hittills frihetsberövats i huvudstaden, enligt Reuters.

En av dem är juristen och regimkritikern Ljubov Sobol, som står Navalnyj nära. Hon omhändertogs även av polis i torsdags tillsammans med Navalnyjs presstaleskvinna Kira Jarmysj.

Gripandena har dock inte stävjat protesterna – strax före klockan 13 hade minst 10 000 Navalnyjanhängare samlats i centrala Moskva, enligt Reuters. 

Totalt har över 350 personer gripits vid protester på olika platser i Ryssland under lördagen.

Navalnyjs anhängare har manat till landsomfattande protester och när dagen grydde i Sibirien, som ligger sju timmar före Moskva, strömmade tusentals ut på städernas gator.

I Jakutsk samlades oppositionella trots att temperaturen visade minus 50 grader celcius. I Vladivostok ropade demonstranter slagord som ”Putin är en tjuv” och ”Frige Navalnyj”. Flera andra stöddemonstrationer väntas i resten av landet.

Navalnyj greps på flygplatsen när han den 17 januari återvände till Ryssland. Då hade han i flera månader vårdats i Tyskland efter att ha överlevt ett mordförsök i augusti, där nervgiftet novitjok användes.

Flera aktivister ur Navalnyjs närmaste krets greps redan på torsdagen, anklagade för att organisera olagliga sammankomster. Ryska myndigheter har varnat för att otillåtna demonstrationer kan ”ses som ett hot mot den allmänna ordningen och omedelbart tryckas ned”. 

Men många har ändå valt att sluta upp i den stödprotest som pågår i Moskva. Navalnyjs hustru Julia Abrosimova skrev inför demonstrationen på Instagram:

”För mig själv, för honom, för våra barn, för värderingarna och idealen vi delar”.

Inför demonstrationerna släppte Navanlyjs team en film om det som påstås vara president Vladimir Putins enorma skrytpalats vid Svarta havets kust, med omfattande anklagelser om maktmissbruk och korruption.

Den två timmar långa videon har setts över 66 miljoner gånger.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?