1515
Annons

Hundratals demonstrerade mot varsel i vården

”Ansvar, ansvar, ansvar!”

Orden från folkmassan riktades till finansregionrådet Iréne Svenonius (M).

Det är så tydligt att det över allt inom vården går åt fel håll, säger Camilla Malm på urologen på Södersjukhuset.

Sjukvårdspersonal demonstrerar för att visa missnöje över den senaste tidens varsel inom sjukvården.
Sjukvårdspersonal demonstrerar för att visa missnöje över den senaste tidens varsel inom sjukvården.Foto:Claudio Bresciani/TT

De trotsade regnet, tog med sig paraplyer och plakat och demonstrerade framför Landstingshuset i Stockholm mot nedskärningar inom vården.

Under parollen ”Sjukvårdsuppropet” gick 2 500–3 000 personer, enligt polisens uppskattning, i marschen från Mynttorget vid riksdagen till Landstingsparken, där tal hölls. De flesta som deltog är anställda inom olika vårdinrättningar, såväl på vårdcentraler som akutsjukhus.

En av talarna frågade åhörarna: ”Finns det någon som upplever att vi har för lite att göra?”

”Nej!”, svarade folkmassan i kör.

Protesterna hålls efter att en rad sjukhus i Stockholms län varslat personal. Danderyds sjukhus och Södersjukhuset har meddelat att 200 tjänster måste bort, och för ett par veckor sedan kom beskedet att Karolinska universitetssjukhuset varslar 600 läkare och undersköterskor. I fredags rapporterade Dagens Nyheter om ytterligare sparkrav på 1,1 miljarder som kan drabba vården under nästa år.

Enligt politikerna står vården inför en omställning som pågått sedan 2011 som handlar om att flytta tyngdpunkten i vården från akutsjukhus till närsjukhus och vårdcentraler. Många sjukhus i regionen dras med miljonunderskott och det finns enligt politikerna behov av effektiviseringar.

Jag tycker det är omoraliskt att man använder ordet effektiviseringar när man menar besparingar. Som om vi inte skulle jobba effektivt, säger Camilla Malm på urologen på Södersjukhuset.

Tillsammans med kollegan Alexandra Grahn, verksam vid urologen på Karolinska sjukhuset i Huddinge, fick de varsin pepparkaka i regnet när talarna avlöste varandra.

De anser båda att politikerna inte lyssnar på professionen och att protester kanske är enda sättet för att få personer som exempelvis finansregionrådet Iréne Svenonius uppmärksamhet. För dem är det uppenbart att nedskärningarna hotar patientsäkerheten.

Man får springa snabbare och snabbare, vi har flera utbrända kollegor på kliniken och ingen förståelse för hur man ska motarbeta det inom organisationen. Så jag är rädd att de få kollegor vi har inte kommer att hålla om man inte satsar långsiktigt på bemanning, säger Camilla Malm.

Enligt Alexandra Grahn är sjukvården utformad för att prioritera nybesök, vilket ytterst leder till att svårt sjuka som behöver följas upp slängs ut och trängs undan. Nya kollegor måste göra svåra etiska överläggningar av hur patienter ska prioriteras.

Jag tycker det är oerhört provocerande att se det här. Vi som jobbar på golvet märker av det varje dag.

Några av plakaten löd ”Patientsäkerheten är visst hotad”, ”Vård utifrån behov – inte plånbok” och ”Lyssna eller avgå”. En av talarna berättade med kraft i rösten att det inte går att gömma sig bakom sjukhuscheferna längre. ”Det här är ett politiskt problem, det är dig Iréne som Stockholm har gett ansvar för sjukvården.”

”Ansvar, ansvar, ansvar!” skanderade folkmassan.

En som är relativt ny inom sjukvården och som hade tagit sig till Landstingsparken var Embla Steiner, undersköterska som ännu inte inlett sin AT-tjänstgöring. Tillsammans med sin mamma, allmänläkare på en vårdcentral i Flemingsberg, höll de i varsitt plakat.

Hon är för en vård närmare patienterna men säger att satsningar måste göras på primärvården innan neddragningar görs på akutsjukhusen. Att hela tiden behöva prioritera sjuka är pressande och blir svårare med färre kollegor.

Den värsta känslan är om det går ut över en patient och att de potentiellt kan bli skadade av otillräcklig vård och inte få hjälp i tid, säger Embla Steiner.

TT söker Iréne Svenonius.


Innehåll från EKNAnnons

Så ska svenska RFID-bolaget mångdubbla omsättningen

RFID-bolaget 4E Antenna är i början av sin exportresa. Just nu gör de sin första stora leverans till Italien, och går allt som det ska kommer omsättningen att mångdubblas nästa år. Men det kostar att växa – därför har de vänt sig till EKN, Exportkreditnämnden.

Läs mer om hur du kan säkra finansiering för din fortsatta tillväxt

RFID-taggar är radiobaserade streckkoder som kan ersätta vanliga streckkoder. Taggarna är väldigt lätta att läsa av – det kan göras från cirka tio meters avstånd – och detta har öppnat för en mängd nya möjligheter inom lika många branscher.

– Tänk bara vad det gör för butiksinventeringar. Med RFID-taggar som prislappar i en butik kan du göra en hel inventering bara genom att gå in på lagret och svepa i luften med en läsare, säger Lars Granbom, vd på bolaget 4E Antenna som tillverkar en av RFID-taggarnas huvudkomponenter, antennerna.

Från giftigt till giftfritt

RFID är en växande bransch. Enligt Lars Granbom tillverkades det cirka 20 miljarder RFID-taggar 2021, och den siffran stiger med drygt 20 procent per år. Men det finns hållbarhetsproblem i den konventionella produktionen.

– Ser vi till antennerna så är de gjorda av plast- och aluminiumlager som lamineras ihop. I den konventionella tillverkningen etsas aluminium sedan bort från antennen. Det är ett slöseri med aluminium och det skapar en giftig avfallssörja som måste tas om hand.

4E Antenna har patenterat en tillverkningsprocess där antennerna görs av papper i stället för plast. Dessutom behöver man inte etsa bort aluminium i tillverkningen.

– I vår process används 70–80 procent mindre aluminium än vanligt. Vi blir helt av med plasten, vi använder inga giftiga etsningskemikalier och vi skapar inget giftigt avfall. Dessutom innebär vår process ett 60 procent lägre koldioxidavtryck än dagens konventionella tillverkning, säger Lars Granbom.

”Affärskritiskt stöd”

Affärsidén är att bygga och sälja de maskiner som producerar dessa miljövänliga RFID-antenner. 4E Antenna är mitt i sin första leverans; en maskin har beställts av ett italienskt dotterbolag till ett av världens största etikett-tillverkare. Varje maskin är dock en stor beställning för 4E Antenna, och under tillverkningsprocessen har det varit mycket viktigt att ha ordentligt med rörelsekapital genom banklån.

– Vår bank ansökte då om en rörelsekreditgaranti från EKN – och den garantin gjorde att EKN täckte en stor del av bankens risk. Det gjorde det så klart lättare för banken att säga ja, förklarar Lars Granbom.

Går allt som planerat så kommer den italienska kunden också att beställa fler enheter under året, och det kommer att ställa ännu högre krav på kassaflödet.

– Det är otroligt spännande men lika kostsamt att växa så snabbt. Stödet vi har fått från vår bank och EKN har varit affärskritiskt för oss. Förhoppningsvis kommer vi att ha skäl att vända oss till EKN igen redan i vår, säger Lars Granbom.

Läs mer om hur du kan få hjälp med att finansiera din exportsatsning

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?