1515
Annons

Hultqvist: Trodde Löfven kände till IT-skandalen

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) utgick från att statsministern visste. Därför sade han inget om problemen på Transportstyrelsen. Regeringen har nu svarat riksdagens konstitutionsutskott (KU) om hanteringen av skandalen. Ett svar som kan bli avgörande för om Alliansen väcker misstroendeförklaring mot Hultqvist.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Försvarsminister Peter Hultqvist (S).Bild:Stina Stjernkvist/TT

Regeringen har nu lämnat in sina svar på KU:s frågor om hur informationen om säkerhetsbristerna på Transportstyrelsen hanterades i regeringskansliet. Det är detaljerade frågor om vem, när och hur samt hur regeringen agerade när den fick vetskap.

Svaren ger dock inte så mycket nytt utöver de uppgifter som redan har varit ute i medier och som olika statsråd har gett.

Just nu står försvarsminister Peter Hultqvist i fokus, eftersom han har ett misstroendehot hängande över sig och åtminstone Centerpartiet och Liberalerna har antytt att misstroendet kan strykas om nya uppgifter tillkommer som har betydelse för Hultqvist.

I svaret till KU bekräftas att försvarsminister Peter Hultqvist informerades av sina tjänstemän i mars 2016. Han får veta att det handlar om risker gällande Försvarsmaktens användande av kvalificerade skyddsidentiteter och civilt registrerade fordon. Han får samtidigt besked om att skadebegränsande åtgärder har vidtagits och att Försvarsmakten inte begärt några beslut eller åtgärder från regeringens sida. Han får också veta att Säpo inlett en förundersökning.

Men han informerade aldrig statsministern, som får veta om IT-skandalen först i januari 2017. I KU-svaret står:

"Med den kännedom som försvarsministern har om rutiner för informationsutgivning i regeringskansliet i frågor av detta slag utgick han från att informationen fanns på statsrådsberedningen."

Innan regeringen svarade sade Centerledaren Annie Lööf att Alliansen ska analysera och värdera svaret noggrant innan man ger besked om misstroendeförklaringen.

Enligt uppgift till TT är en möjlighet att Alliansen lägger ned hotet mot Hultqvist helt. Men det kan ta några dagar till innan det står klart om Alliansen skippar hotet eller kör vidare.

Sverigedemokraterna planerar dock att lägga fram misstroende mot försvarsministern och statsministern, oavsett vad Alliansen kommer fram till angående sitt hot mot Hultqvist.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt tror att Alliansen börjar få kalla fötter.

"Man drogs med av sin egen entusiasm att försöka fälla ministrar. Nu har man kommit på att det inte finns någon särskilt god grund för att fälla Peter Hultqvist. Jag önskar att de kunde bita huvudet av skammen och säga att vi gjorde ett misstag och Hultqvist får sitta kvar. Annars är det ett fullständigt missbruk av misstroendevapnet", säger Sjöstedt."Jobbar på"

Peter Hultqvist säger att han "jobbar på precis som vanligt" trots hotet om misstroendeförklaring. Han tycker att hotet är "fel från början" men att han inte kan påverka hur andra agerar.

"Jag har en planering för hösten och våren och jobbar på precis som vanligt", säger Hultqvist.

På frågan om han räknar med att sitta kvar på sin post svarar Hultqvist:

"Jag räknar inte med någonting".

Regeringen tvingas ta tillbaka skandalchefen

Det var fel av regeringen att sparka Transportstyrelsens tidigare generaldirektör Maria Ågren. Det slår Arbetsdomstolen fast. Hon ska därför få tillbaka sin tjänst.

Foto:SÖREN ANDERSSON / TT

Maria Ågren erkände först brott, men drog sedan tillbaka sitt erkännande och stämde staten. Nu konstaterar Arbetsdomstolen att hon visserligen allvarligt brustit i aktsamhet under it-skandalen – men inte avsiktligt.

”Domstolen har sammantaget funnit att Maria Ågren inte kan anses ha åsidosatt sina åligganden på ett sådant grovt sätt att det motiverar ett avskedande från anställningen i Regeringskansliet. Avskedandet var alltså olagligt. Maria Ågren återfår därför sin anställning i Regeringskansliet”, skriver domstolen.

Det var i januari 2017 som Transportstyrelsens generaldirektör fick order att lämna sin post när Säpo inledde en förundersökning med anledning av it-skandalen på myndigheten.

Hon fick även ett strafföreläggande för vårdslöshet med hemlig uppgift, ett brott som hon därmed erkände sig skyldig till. Straffet blev 70 000 kronor i böter.

Efter avskedet fick Ågren en ny tjänst på Regeringskansliet – med samma lön och samma titel, generaldirektör, fram till 2021. Men redan i juli begärde regeringen att hon skulle avskedas även från detta jobb sedan det framkommit att hon erkänt brott angående datahanteringen och godtagit böter på 70 000 kronor.

När hon sparkades från tjänsten stämde Sveriges Ingenjörer staten och krävde skadestånd. Av stämningsansökan framgår att Maria Ågren nu förnekar brott och att hon ska ha godkänt strafföreläggandet ”enbart i syfte att undvika massmedial exponering”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera