1515
Annons

Hoppet om Östra länken lever

För 25 år sedan havererade den stora trafiköverenskommelsen ”Dennispaketet” som skulle lösa Stockholms trafikproblem. Men Trafikverket har inte övergett planerna på att bygga en ringled runt huvudstaden, skriver Fastighetsnytt.

2018 borrade Trafikverket utanför Blockhusudden för att undersöka möjligheterna att bygga en tunnel som en del av Österleden. Till vänster: Tidigare riksbankschefen Bengt Dennis som gav namn till Dennispaketet.
2018 borrade Trafikverket utanför Blockhusudden för att undersöka möjligheterna att bygga en tunnel som en del av Österleden. Till vänster: Tidigare riksbankschefen Bengt Dennis som gav namn till Dennispaketet.Foto:Stefan Borgius; Petter Cohen

När bilköerna i Stockholm blev allt längre under 1980-talet ökade trycket på politikerna om att ta fram en lösning. 

I början av 1990-talet tog till slut regeringen initiativet att bygga en ringled runt huvudstaden. Bengt Dennis, dåvarande Riksbankschef, fick till uppgift att sy ihop överenskommelsen som fick namnet ”Dennispaketet”. 

Norra och Södra länken färdigställdes men det storslagna projektet fullbordades aldrig då Socialdemokraterna lämnade avtalet 1997. Och fortfarande har kranskommunerna stora trafikproblem. 

”För 25 år sedan, då man tog beslutet att inte bygga Österleden, hade vår kommun 72.000 invånare. Idag är vi 108.000, och vi har ett stort framkomlighetsproblem. Våra förbindelser begränsar sig till Stadsgården och Slussenbron eller Djuröbron och Rindöfärjan”, säger Nacka kommuns ordförande Mats Gerdau till Fastighetsnytt. 

Men helt dött är inte Dennispaketet. Stockholm stad har säkrat mark för en eventuell östlig förbindelse och Trafikverket väntas presentera ett beslut angående en precisering av riksintresset under 2022.  

Bengt Dennis själv är dock pessimistisk. Han säger till Fastighetsnytt det blir svårt att få till en östlig förbindelse, även om Trafikverket menar att en sådan är nödvändig.

 


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?