1515
Annons

Hon trotsade fördomarna: ”Vi måste hela tiden vara bäst”

Med rötterna i finska Karelen har Ulla Parkkinen trotsat fördomar mot såväl invandrare som mot muslimer, inte minst kvinnliga, och byggt en koncern med allt­ifrån skolor till catering. 

Ulla Parkkinen.
Ulla Parkkinen.Foto:Oskar Omne

Uppväxt i en arbetarfamilj i nordvästra Finland som näst yngst i en syskonskara med fem systrar och en bror är Ulla Parkkinen van att ta för sig. Hennes mamma jobbade jämt för att få mat på bordet och var entreprenöriell i meningen att hon alltid hittade lösningar, säger Ulla Parkkinen.

”’Vill du ha ett par jeans, varsågod och åk till Sverige och jobba’, sa hon när jag tjatade om att alla andra fått nya coola byxor.”

Sagt och gjort. Ulla Parkkinen åkte till Sverige och jobbade med städning. Det var sjukhus, kontor och sjukhus igen.

”Rent, fort och effektivt. Finnar var populära. Medan andra tog ett åttatimmarspass, tog vi två.”

Det var först när hon stod med magen i vädret men redan skild från barnets pappa som hon bestämde sig för att plugga till förskolelärare. 

Hon hade redan som liten funderat över religion. I kristendomen kände hon sig inte riktigt hemma, utan fann svaren inom islam. När hon träffade sin nuvarande man hittade hon slutligen hem. 

Tanken på att bära slöja kom många år senare. När hon med ytterligare ett barn i famnen ville tillbaka ut i arbetslivet mötte hon ett annat Sverige.

”Med slöja på huvudet fick jag inga jobb. Jag fick också ett annat bemötande när jag skulle lämna barn på förskolan.”

Hon gjorde som hennes mamma skulle ha gjort, hon hittade en lösning. Det är i lösningens epicentrum vi möts. I de tidigare kontorslokalerna i Kista driver Ulla Parkkinen sina verksamheter som i fjol omsatte 100 miljoner kronor. Där ingår två muslimska förskolor, en muslimsk skola med nästan 500 elever och Saffaa’s, catering av mat till alla ”hennes” barn och till fest och bröllop på helgerna. 

”Det är lyxarrangemang till invandrarpris. Eller förortspris borde jag kanske säga, haha.”

I den första kullen som gick ut nian hade 100 procent av hennes elever gymnasiebehörighet, att jämföra med mellan 40 och 50 procent i många andra skolor i området. 

”Vi måste hela tiden vara bäst. Gör vi ett enda fel så riskerar vi hot om att stänga verksamheten.”

En händelse som sticker ut under hennes entreprenörsresa är när Ulla Parkkinen letade kapital för att bygga om kontorshuset i Kista till skola. 

”Plötsligt slantade våra medarbetare upp en rejäl summa som de ville satsa – klart oväntat.” 

 


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?