1515
Annons

Hon startade om sin restaurang mitt under pandemin

Pandemin fick henne att fatta ett snabbt beslut. Elaine Asp lämnade uppmärksammade restaurang Hävvi i Glen efter ett decennium. Nu bygger hon upp ett nytt Hävvi hemma på gården i jämtländska Lockåsböle. 

Elaine Asp ser till att djuren har det bra på gården.
Elaine Asp ser till att djuren har det bra på gården.Foto:Malin Palmqvist

I mars 2020 droppade avbokningarna in till restaurang Hävvi i Glen i jämtländska Oviksfjällen.

”Det var fruktansvärt, som att vrida på en strömbrytare”, säger Elaine Asp som har drivit den uppmärksammade restaurangen med sydsamisk meny sedan 2009.

Hon tog ett snabbt beslut att lämna över restaurangen till ex-mannen och medgrundaren Thomas Johansson, som är renskötare, och hans sambo Malin Karlsson direkt. Det skulle ha skett i september i fjol, men som ett resultat av pandemin kom skiftet ett halvår tidigare.

I stället valde hon att bygga upp en ny restaurang och butik på den egna gården i Lockåsböle, en timmas enkel resa från Glen. Beslutet gjorde att hon kunde samla livet hemma med två barn varannan vecka, sex kor, ett åttiotal får, en fårvaktande lama, hundar och höns. 

I den gamla ladugården nere vid grusvägen växte restaurang Hävvi Elaine snabbt fram i fjol i vår. Allt är inte helt klart än, men det har fungerat bra. Sommaren var dåligt bokad, men blev mycket bättre än väntat.

”Folk hade inte samma framförhållning utan bokade två dagar innan eller samma dag, men vi var nog fullbokade i stort sett varenda kväll faktiskt”, säger Elaine Asp. 

Hävvi betyder självklart på sydsamiska och restaurang Hävvi Elaine i Lockåsböle har samma grundkoncept som i Glen; sydsamisk mat tolkad av Elaine Asp och lagad från grunden. På menyn finns bland annat frasig blodpannkaka, tataki på renfilé eller fjällfisk, smörslungade kantareller, märgsmör och picklad kvanne. 

”I Glen var jag mer bunden till samiska råvaror som ren och älg. Här nere har jag tillgång till lite andra råvaror och kan också lyfta in rätter på bra, lokala råvaror som nötkött och fårkött”, säger hon. 

Hon har samiska rötter, men är själv inte uppvuxen med samiska traditioner.

”Min farmor var same, men hon hör till den generation som flydde det samiska.”

Hennes matintresse kommer i stället från mormodern vars matlagning baserad på självhushållning liknar den sydsamiska matlagningen.

”Det är andra råvaror, men mycket av rätterna och sättet att göra, salta och torka är exakt likadant som det gamla bondesamhällets som jag blev lärd.”

Ända sedan starten för restaurangen i Glen har hon velat göra en kokbok om sydsamisk matlagning. När hon firade sin 40-årsdag för tre år sedan mötte hon en spådam som varnade för att någon annan skulle stjäla hennes idé om hon inte tog sig tid till att förverkliga den. 

”Då tänkte jag att det är bråttom.”

För två år sedan gav hon ut boken ”Hävvi = Självklart: sydsamisk mat tolkad av Elaine Asp” som utsågs i Gourmand Awards till Sveriges bästa kokbok och tog hem ett silver i den internationella tävlingen. Hon beskriver boken som ett försök att återupprätta sin farmors samiska generation som berövades stoltheten över sitt ursprung.

Under fjolåret började hon också sälja sitt eget mathantverk i gårdsbutiken och via så kallad reko-ring. Där gör köpare och mathantverkare upp i lokala Facebookgrupper utan mellanhänder med gemensam utlämning. I höstas belönades hennes färskkorv Gurpi med ett brons i SM i mathantverk. 

Den fårvaktande laman Rigoletto håller koll på gården.
Den fårvaktande laman Rigoletto håller koll på gården.Foto:Malin Palmqvist

Reko-ring blev en viktig del av försörjningen när pandemisommaren gick över i en tuffare höst med enstaka bokningar. Hon valde att inte ha restaurangen öppen över vintern eftersom det inte skulle ha fungerat att glesa ut restaurangens 32 platser ytterligare.

”Jag hade en tanke om att kunna köra julbord eftersom jag alltid har bokade julbordsgäster från året innan. Men redan i september kände jag att vi inte kommer kunna köra julbord på normalt vis i Sverige i år.”

Hon bestämde sig för att i stället erbjuda jullådor och nu i påsk påsklådor. Även om försäljningen av produkter har varit viktig är avansen på mathantverk blygsam. 

”Du måste producera så otroligt mycket för att få ut någonting av det.”

I januari tog hon för första gången på mycket länge en anställning på en industri i närheten och under våren har hon varvat arbetet där med bokningar. I maj planerar hon att öppna restaurangen på helgerna för att sedan ha öppet som vanligt till sommaren – om restriktionerna tillåter. 

”Det är en året-runt-verksamhet som jag vill ha här hemma på gården och det funkar nog någon gång snart tänker jag. Bara den här sjukan tänker ge sig.”

Ute på gården sprätter hönsen runt i marken som börjat titta fram under snön. Korna reser sig samfällt när de ser oss och umgås sedan nyfiket i kohagen. Kalven Humlan som är född den första december diar sin mamma. 

”Det är allt fler som börjar med dikor, jag tycker det ska vara så. Den mjölk som blir över kan jag använda”, säger Elaine Asp.

I hagen intill följer fåren händelseutvecklingen. Även fårmjölken används i viss mån, men framför allt håller de landskapet öppet. Djurens kött och fårens ull används också i verksamheten. 

Höghalsade laman Rigoletto sträcker sig uppmärksamt upp ur fårflocken. Han följde med på köpet när fårbeståndet av Åsenfår utökades med uppdrag att vakta fåren. 

”Om han känner sig hotad så spottar han.”

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

ACQ Bures vd om förvärvsjakten: ”Vi letar och söker”

Stockholmsbörsens första och största spac-bolag ACQ Bure letar fortfarande efter en förvärvskandidat – samtidigt som nuvarande marknadsläge kan skynda på letandet.

”Marknaden har förändrats, vilket skapar möjligheter för oss”, säger Henrik Blomquist, vd för ACQ Bure.

Henrik Blomquist, vd för ACQ Bure.
Henrik Blomquist, vd för ACQ Bure.Foto:Joey Abrait, Colourbox.

Spac, som står för special purpose acquisition company, är ett tomt bolag vars affärsidé är att förvärva ett onoterat bolag och ta det till börsen. På Stockholmsbörsen var spac-bolaget ACQ Bure först ut när de noterades den 25 mars 2021. Bolaget är också det största med en förvärvskassa på över 3,4 miljarder kronor. 

Noteringen väckte ett stort intresse bland förhoppningsfulla investerare. Förutom Bure Equity som tillsammans med ankarinvesterarna AMF, Fjärde AP-fonden, SEB Fonder och SEB-stiftelsen äger drygt 65 procent av ACQ Bure, tecknade 35.000 personer aktier till en teckningskurs om 100 kronor per aktie. I dagsläget står kursen i något lägre 95.50 kronor.

Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess. 18 av 36 månader har gått, vilket är bolagets tidsram för ett förvärv, samtidigt som marknaden har skiftat – vilket har öppnat upp dörrar för både ACQ Bure och andra spac-bolag som ännu inte fyllt tomrummet. 

”Marknaden har helt förändrats vad gäller värderingar och så vidare och det skapar alltid lite rörelse på ett eller annat sätt, och det är klart att det skapar möjligheter”, säger Henrik Blomquist, vd för ACQ Bure.

Budskapet har framförts tidigare. I årets första kvartalsrapport skrev Henrik Blomquist att ”i en alltmer osäker marknadssituation tror jag att ACQ Bure blir ett intressantare alternativ”, och i slutet av förra året skrev bolaget att ”högre inflation och förväntade räntehöjningar har framför allt lett till en kraftig omvärdering av många tillväxtbolag som i flera fall fallit med mer än 30–40 procent” samt att marknadssituationen kan skapa intressanta möjligheter framöver. 

Men något bolagsförvärv har det inte blivit, än. 

”Köpare och säljare möts inte bara för att börsen går ned. Det är inte så att säljare vill sälja till ett lägre pris bara för det, så funkar det inte”, säger Henrik Blomquist.

Huruvida bolaget för diskussionen i dag med en potentiell förvärvskandidat vill Henrik Blomquist inte kommentera, samtidigt säger han att under de gångna 18 månaderna har man både pratat och screenat en mängd bolag.

”Vi lägger mycket tid och kraft på det här.”

Har ni genomfört ett förvärv innan årets slut?
”Vi letar och söker och har en massa möten och diskussioner, men hur det går kan jag inte kommentera.”

Stockholmsbörsens näst största spac-bolag är Creaspac med investmentbolaget Creades som största ägare. Enligt den senaste kvartalsrapporten uppgår bolagets likvida medel till drygt 2,5 miljarder kronor. Inte heller de har lyckats slutföra något förvärv. Även Creaspac har en tidsram på 36 månader, räknat från juni 2021.

Stockholmsbörsens tredje spac-bolag stavas Aligro Planet Acquisition Company, med bland annat Rutger Arnhult som storägare, har inte heller det hittat en vinnande förvärvskandidat. Spac-bolaget har satt en tidsram på 24 månader, räknat från i maj 2021. Bolagets kassa uppgår enligt den senaste rapporten till nära 1 miljard kronor. 

I slutet av mars 2022 kom den första svenska spac-affären. Det var spac-bolaget TBD30 med Anders Böös, Anders Lönnqvist samt Håkan Roos som största ägare, som förvärvade slamsugaren Spolargruppen för 801 miljoner kronor, en affär som slutfördes den 28 april i år. 

 

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera