Annons

Hon skildrar en svensk plantskola – med finansiering från finansmannen

Den rikskända gospelkören Tensta Gospel Choir skildras i en ny dokumentär, ”Kören”. Regidebutanten Amanda Pesikan ställer också frågor om andlighet och om man måste tro på gud för att kunna sjunga gospel.

Regissören Amanda Pesikan har gjort dokumentärfilmen ”Kören” om Tensta Gospel Choir.
Regissören Amanda Pesikan har gjort dokumentärfilmen ”Kören” om Tensta Gospel Choir.Foto:Jack Mikrut

Hösten 2018 gör den rikskända Tensta Gospel Choir en resa till Chicago i USA. I gospelmusikens vagga konfronteras kören, som består av ett 40-tal sångare, med utmanande frågeställningar om andlighet och tro, musik och kreativt ledarskap.

Vad som till en början kallas för en inspirationsresa utvecklas till något helt annat, vilket skildras i den nya dokumentären ”Kören – en film om Tensta Gospel Choir” som har biopremiär 26 november.

Bakom filmen står regidebutanten Amanda Pesikan. Hon har i nära två decennier arbetat bakom kameran i olika SVT-produktioner, såsom ”Vänligen Lars Lerin” och ”Gympaläraren”.

För ett antal år sedan träffade hon av en tillfällighet Cedwin Sandanam, körledare för Tensta Gospel Choir. Bägge hade barn i samma förskola. Han berättade att kören inte bara är plantskolornas plantskola för svenska sångare, som det annars brukar beskrivas i medierna.

”Jag hade också hört medieversionen, att det finns många artister kommer från kören: Sabina Ddumba, Linda Pira, Janice och Elias. Men jag kände att det fanns mer att berätta. Om människorna och vilken betydelse den här platsen har”, säger Amanda Pesikan, som menar att artistframgångarna inte är huvudpoängen.

”Det är en förenklad beskrivning av vad kören är, särskilt med tanke på hur länge den har funnits och hur många artister som passerat igenom.”

Redan när Michelle Nakagawa drog igång verksamheten i Tenstakyrkan 1996 var syftet att arbeta för ett högre syfte: Integration mellan ungdomar från olika kulturer.

”Det var en tänkt fristad för ungdomar, som kom från hem med missbruk och alkoholmissbruk. Främst lokalt. I dag kommer folk från hela Stockholm för att sjunga. Det är väldigt populärt, så det har blivit en stor efterfrågan att få vara med.”

I nästan sex års tid har Amanda Pesikan följt kören och har under tiden kommit allt närmare människorna vars historier hon skildrar i dokumentären.

Många körmedlemmar understryker att det handlar om mer än bara sjunga tillsammans.

”Det som fångade mig var den stora betydelsen av att ha en plats, en fristad”, säger Amanda Pesikan. Men också musikens enande kraft som binder dem samman. Musiken är en jättestor del – att få mötas i något ordlöst. Alla 40 samlas till repetitioner en gång i veckan. När de möts i sången så blir det med en röst. Det är väldigt spännande dynamik.

Och så var det det här med gospel – vars ordalydelse är det glada, kristna budskapet.

Tidigt i filmen konstaterar en körmedlem att om kören ställde krav på en kristen tro så skulle hon inte vara med. Den kristne körledaren svarar att man också kan betrakta det som ett slags appropriering att sjunga kristna sånger om tro men att samtidigt själv inte vara troende.

Ett resonemang som omedelbart synliggör konfliktytor i gruppen och snart uppdagas flera andra motsättningar: Innebär en fristad avsaknad av utmaningar eller att man stärkt kan möta andras starka övertygelser?

”Det är en drabbande film som utforskar flera av vår tids stora frågor: Religionens plats i ett sekulärt samhälle, vårt behov av gemenskap i en individualistisk tid och konsten att leda mångfald”, säger finansmannen Daniel Sachs, som via sin stiftelse Daniel Sachs Foundation samproducerat filmen tillsammans med SVT och artisten Jason ”Timbuktu” Diakité.

”Jag faktiskt själv repeterat och sjungit med kören, dock blev det en ganska kort sångkarriär”, säger Daniel Sachs, som ska tilläggas inte medverkar i filmen.

Enligt regissören Amanda Pesikan var hennes ambition med filmen att fånga något som det sällan pratas om.

”Människors längtan efter gemenskap, som ibland också är en andlig gemenskap. Den stora frågeställningen är om man behöver vara troende för att sjunga gospel. Jag hoppas med filmen att folk ska fundera på de frågorna.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera