Hon hoppas få patent på ny metod för ögonfransar

Många entreprenörer vill haka på trenden med bryn och fransar.

Finare Fransar är ytterligare ett exempel på företag där en ung kvinnlig entreprenör har sett och fyllt ett behov inom skönhetsbranschen.

Bild:Evelina Carborn

Jenny Bruno, grundare av Finare Fransar, befinner sig i salongen vid Täby Centrum.

Det är en av tre salonger i Stockholmsområdet och flaggskeppet i företaget. Lokalen delas av med en stor glasvägg där den yttre delen fungerar som entré och reception.

Kunderna tar av sig skorna vid dörren och erbjuds i stället tofflor, vita, liksom heltäckningsmattan och resten av det ljusa rummet. På andra sidan glasväggen ligger kunderna på britsar och stylisterna arbetar hukandes över dem med pincett i handen och munskydd.

Enskilda syntetiska fransar limmas fast på ögats naturliga för att ge volym och längd och kan hålla i upp till fyra veckor.

Trenden har vuxit kraftigt under de senaste åren. Enligt Jenny Bruno beror det på att kunderna vill lägga mindre tid på att ta på och av sitt smink.

”Vi lever ju i ett formel 1-samhälle där allt ska gå fort och det här sparar otroligt mycket tid”, säger Jenny Bruno.

Hon tjatade till sig en fransutbildning på salongen som hon själv regelbundet besökte 2010 och fastnade direkt för arbetet.

Två år senare öppnade hon sin första salong. I dag har Finare Fransar över 30 anställda och 2016 omsatte bolaget 9,5 miljoner kronor.

Kundkretsen har blivit större och den typiska kunden är i dag äldre än för ett par år sedan. Även om de ofta efterfrågar diskreta fransar är den generella trenden en annan.

”Nu ska fransarna synas mer och mer. Det har utvecklats från singelfransar till volymfransar och i dag gör vi även fransar med megavolym.”

Varför har det blivit så vanligt?

”Jag tror att det har mycket att göra med Instagram och alla bilder. Det är vår största kanal ut. Ju fler av våra influencers som använder våra produkter desto fler vet vad fransförläggning är. Men jag tror också att trenden med selfies har påverkat – alla vill ju se bra ut på bilderna de lägger upp.”

Fransförlängningen som görs på Finare Fransar tar upp till två timmar, något som krävs för att få fransarna att hålla länge.

Behandlingarnas längd blir snabbt fysiskt påfrestande för stylisterna som sitter hukade över kunderna hela dagarna.

För att undvika kemikalierna som finns i limmet använder de anställda alltid munskydd, men det händer att kunderna själva utvecklar en överkänslighet mot limmet och därför måste sluta med behandlingarna.

För att förebygga detta arbetade Jenny Bruno fram en idé om hur det skulle gå att förbättra arbetsmiljön både för stylisterna och för kunderna.

Våren 2015 tog hon kontakt med Hans Grönqvist på forskningskoncernen Swerea, sedan dess har de arbetat tillsammans för att ta fram en arbetsprocess som både ska förkorta behandlingstiden samt minska hälsoriskerna kring limmet.

”Det har tagit lång tid att ta fram men det är en ny, helt säker, process som är i patentdiskussion just nu”, säger Hans Grönqvist.

Efter tre års samarbete väntar de nu på patentbeslutet innan de kan offentliggöra den nya arbetsprocessen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från IDIAnnons

Så får du större genomslag som ledare

Att vara ledare är utmanande och det har inte blivit enklare under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit en ny norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur ens beteende uppfattas av de vi möter i olika professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Det som är ett framgångsrecept i ett sammanhang kan därför falla platt i ett annat.

– Allt handlar i slutändan om dynamiken i gruppen och förhållningssättet till uppgiften. Ett agerande som i den ena gruppen uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i den andra gruppen uppfattas som buffligt, som att ledaren försöker köra över medarbetarna och saknar lyhördhet, säger Johan Grant, organisationskonsult, legitimerad psykolog och doktor i psykologi. 

Tillsammans med Thomas Larsson – som också är organisationskonsult – driver Johan Grant

bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. IDI används för att hjälpa en individ förstå hur hen uppfattas av sina kollegor och personer hen möter i sin yrkesroll.

Är du intresserad av testet? Läs mer här. 

Mäter tre dimensioner

I IDI får du först svara på hur du tror att du upplevs av dina kollegor eller medarbetare. Sedan får de svara på hur de upplever dig. Svaren vägs mot en digital databas som består av 60 000 andra bedömningar. Resultatet visar hur testpersonen upplevs utifrån tre dimensioner – tydlighet, tillgänglighet och lyhördhet för andras behov. 

– Respondenterna svarar på ett antal frågor via sin mobiltelefon eller dator, det tar bara ett par minuter. Under det senaste året har vi utvecklat och förfinat plattformen. Allt för att instrumentet ska bli mer användarvänligt och anpassat för hur vi vill att det ska användas – för utveckling, säger Thomas Larsson.

– IDI handlar inte om personlighet, det är inte intressant i sig självt och går inte heller att förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs och vilken roll du har i ett givet sammanhang. Har du anpassat rollen till dig själv, eller har du ställt dig till rollens förfogande? Förstår dina medarbetare varför du driver vissa saker, men inte andra? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra gör att vi bättre kan anpassa och optimera vårt beteende för bättre samarbete och resultat, tillägger Johan Grant.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet varför det i specifika fall uppstår problem i kommunikationen.

– Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan var så få som tre kollegor. Genom att fokusera på en tydlig utmaning, och klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat som stimulerar utveckling, säger Thomas Larsson.

Måste finnas engagemang

Johan Grant och Thomas Larsson understryker att instrumentet ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av för att driva verksamheten framåt.

– Ska det vara användbart måste testpersonen själv engagera sig i sin utveckling och ha ett tydligt syfte och ett mål för att kunna uppnå en förändring, säger Johan Grant. 

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat beteendeinstrument med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är vetenskapligt utprovat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?