Höjda bostadspriser förklarar ökning i hushållens skulder

Ökningen av hushållens skulder sedan 2011 kan främst förklaras av att köpare i snitt betalat mer för bostäderna än vad säljarna en gång köpte dem för, och därmed behövt låna mer.

Det skriver Robert Emanuelsson, Goran Katinic och Erik Spector vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet i en ekonomisk kommentar som publicerats på Riksbankens webbplats. På onsdag publiceras Riksbankens stabilitetsrapport.

Den näst viktigaste förklaringen är att befintliga bostadsägare utökat sina lån mer än de betalat av på dem. En stor nyproduktion av bostäder har också bidragit till att lånen ökat, framför allt i slutet av perioden.

De skriver att den bakomliggande förklaringen till de första två bidragen sannolikt är den kraftiga prisuppgången på den svenska bostadsmarknaden.

"Det är inte möjligt för ett hushåll att ta upp lån på sin befintliga bostad om inte ett sådant utrymme frigjorts antingen via prisuppgångar, amorteringar eller låg belåning vid köptillfället. På liknande sätt kommer skillnaden mellan köpares och säljares belåningsgrad att styras av dessa faktorer. Bostadsprisernas utveckling har därmed haft en stor betydelse för utvecklingen av hushållens skulder", skriver de.

De skriver vidare att det faktum att befintliga bostadsägare i så stor utsträckning har tagit upp nya lån med sin bostad som säkerhet kan ha betydelse för bedömningen av riskerna med hushållens skuldsättning. 

"Finanskrisen 2007-2008 visade att en uppdriven upplåning med bostaden som säkerhet under en period med stigande bostadspriser kan leda till överskuldsättning och sänka konsumtionen om bostadspriserna faller. Det gäller i synnerhet om upplåningen har använts för att finansiera privat konsumtion", skriver de.

Robert Emanuelsson, Goran Katinic och Erik Spector noterar dock att i vilken utsträckning upplåning med befintliga bostäder som säkerhet har skett för att finansiera privat konsumtion i Sverige är oklart då sådan information saknas. 

"Detta låneutrymme kan dock minska om bostadspriserna faller eller om kreditvillkoren stramas åt. I ett dåligt scenario skulle detta kunna bidra till att förvärra en konjunkturnedgång", skriver de.

De skriver att pengarna som frigjorts av en ökad belåning kan ha använts till saker som konsumtion, renovering, köp av fritidshus och att betala tillbaka andra lån. Dessutom kan hushåll tagit lån för att hjälpa familjemedlemmar med bostadsköp. 

Artikelförfattarna påpekar vidare att utökning av lån inte nödvändigtvis behöver påverka den totala skuldsättningen i samma utsträckning som bolåneskulderna om lånen används för att betala tillbaka dyrare konsumtionslån. Det finns belägg för att svenska hushåll har använt en del av den ökade upplåningen just till att betala tillbaka dyrare konsumtionslån. 

En ytterligare förklaring till att skuldökningstakten är positiv är om befintliga bostadsägare i utgångsläget amorterar för att ha utrymme att i framtiden belåna sig mer för att renovera sina bostäder. Detta skulle då kunna ses som en transaktion där hushållet köper en renoverad bostad av sig själv.

Totalt under perioden 2011-2017 ökade hushållens bolåneskulder med cirka 1.100 miljarder kronor, varav 1.090 miljarder kronor kan förklaras av en modell som artikelförfattarna använt för att beräkna bidragen från olika faktorer.

Drygt 480 miljarder kronor av skuldökningen, eller 44 procent, förklaras av omsättningen på andrahandsmarknaden, det vill säga att köparna av en viss bostad betalar mer för den än säljarna gjorde.

Runt 330 miljarder kronor, eller 30, procent, förklaras av att befintliga bostadsägare utökat sina lån mer än de amorterat på dem. 

Nyproduktion av bostäder står för drygt 230 miljarder kronor, eller 21 procent, av skuldökningen, medan ombildningar står för drygt 40 miljarder kronor, eller 4 procent. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?