Höjd säkerhet vid riksdagen

Efter onsdagens dödliga attentat vid parlamentsbyggnaden i London har terrorhotet återigen hamnat på agendan i Europa. Nu har riksdagen beslutat att höja sin säkerhet, trots att Säkerhetspolisen lämnar terrorhotnivån oförändrad i Sverige.

 

Säkerheten vid riksdagen har tillfälligt höjts efter Londondådet. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle när säkerheten höjdes.
Säkerheten vid riksdagen har tillfälligt höjts efter Londondådet. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle när säkerheten höjdes.

På onsdagseftermiddagen skakades London av ett våldsdåd. Fyra personer har, i skrivande stund, bekräftats vara avlidna efter att ett fordon mejat ner människor på Westminster Bridge. Därefter fortsatte attacken med en eller flera knivskärningar just utanför den brittiska parlamentsbyggnaden.

Men i Sverige lämnas den nationella terrorhotnivån tills vidare oförändrad på en trea på en femgradig skala, meddelar Säpo.

”Vi följer händelseutvecklingen i London för att se om det finns bäring på Sverige eller svenska intressen. Terrorhotnivån i Sverige är kvar på ett så kallat förhöjt hot”, säger pressekreteraren Johanna Måhlén.

Sent på onsdagskvällen uppgav Londons polischef Mark Rowley att attentatsmannen förmodligen varit inspirerad av internationell terrorism. Attacken, som inträffade på årsdagen efter terrordåden i belgiska Bryssel, kopplas av polisen också samman med islamistisk extremism. På torsdagsförmiddagen greps sju personer med misstänkt koppling till dådet i staden Birmingham.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp ser det inte som omöjligt att liknande attacker kan komma att drabba Sverige. Därför gläds han över att skyddet vid Sveriges riksdagsbyggnad, Rosenbad i Stockholm, på senare år har förstärkts. Anders Behring Breiviks bombattack mot den norska parlamentsbyggnaden 2011 fungerade som en väckarklocka, menar han. 

”Säkerheten har förbättrats som en konsekvens av större attentat i Europa. Dels kan man inte längre köra in fordon i anslutning till Rosenbad, men vi har också stärkt tillträdesskyddet på riksdagen. Vi har alltså skyddsvakter som inte ens släpper in dig i entrén om du inte kan påvisa att du har ett giltigt ärende.”

Även om riksdagen kan vara "ett attraktivt mål" påvisar Magnus Ranstorp att det finns andra sätt för terrorister att skapa kaos och fruktan i samhället.

”De större osäkerhetsmomenten är när statsministern och våra statsråd är ute och rör sig bland folk, till exempel under Almedalsveckan.”

För knappt en vecka sedan skrev Säpos generaldirektör Anders Thornberg en debattartikel där han krävde mer resurser för att kunna bibehålla säkerheten vid de samhällsbärande verksamheterna.

Men det ska inte tolkas som att säkerheten vid till exempel riksdagen i dagsläget inte motsvarar kraven, menar nu Säpo.

”Anders Thornberg säger att det behövs breda insatser för att minska sårbarheten i verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet. Det handlar inte minst om att öka den grundläggande förståelsen för säkerhetsskydd. Vi pekar inte ut någon särskild myndighet eller verksamhet”, säger pressekreteraren Johanna Måhlén och tillägger: 

”Hur resurserna kan se ut beror på verksamhetens art.”

Samtidigt har säkerheten vid riksdagen tillfälligt höjts efter Londondådet. En så kallad särskild händelse har upprättats, vilket betyder att polisen avsätter mer resurser för att arbeta med en specifik uppgift.

”Vi har utfört vissa bevaknings- och beredskapshöjande åtgärder på vissa platser. Det betyder att vi tittar till vissa platser där man kan tänka sig att det skulle kunna hända någonting”, säger Towe Hägg vid polisen i Stockholm till nyhetsbyrån TT. 

Riksdagens säkerhetschef Niklas Åström berättar för TT att vaksamheten och uppmärksamheten alltid skärps i samband med händelser likt Londondådet. Men exakt vilka skyddsåtgärder som nu vidtagits vid Rosenbad vill han inte vidare kommentera.

I sin årsbok för 2016 pekade Säkerhetspolisen ut ensamagerande förövare som det största hotet mot den nationella säkerheten. Vid ett eventuellt attentat i Sverige bedömer också Säpo att gärningsmannen högst troligt skulle vara motiverad av en politisk eller religiös våldsbejakande ideologi.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp menar att det är svårt för polis och myndigheter att förhindra dessa typer av attacker. Men med rätt insatser är det långt ifrån omöjligt, konstaterar han.

”De flesta ensamma gärningsmän är ändå uppkopplade på något sätt, fjärrstyrda av ett nätverk. Då går det att hitta dem med hjälp av signalspaning. Ibland kan de också berätta om sina planer till sin familj och nära vänner.”

Säkerhetspolisen måste därför i många fall förlita sig på tips för att stoppa ensamagerande gärningsmän, eftersom att dessa i regel lämnar färre spår för myndigheten att i förväg upptäcka.

”Ofta avslöjar de här gärningspersonerna sina avsikter i förväg på något sätt, till exempel genom sociala medier eller i samtal med närstående. Det är därför viktigt att sådana signaler tas på allvar och förmedlas vidare till Säkerhetspolisen och rättsvårdande myndigheter”, säger pressekreteraren Johanna Måhlén.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har också delansvar för terrorskyddet i Sverige. Enhetschefen Mikael Tofvesson konstaterar att det är svårt att till fullo garantera en beredskap mot attacker.

”Terrorister försöker alltid använda en metod som vi inte har förutsett. De försöker hitta luckor och sårbarheter. Inom krishanteringssystemet brukar vi prata om riksdagen och regeringskansliet som den kritiska kvadratkilometern”, säger han.

Senast vid årsskiftet släppte MSB en rapport som visade att drygt 70 procent av svenskarna känner mycket eller ganska stor oro för den politiska situationen i världen och internationell terrorism.

Om ett attentat skulle ske i Sverige kommer ett stort antal myndigheter att snabbt aktiveras, berättar Mikael Tofvesson. För MSB:s del handlar arbetet bland annat om att snabbt nå ut till befolkningen med kriskommunikation.

”Vi genomför regelbundet övningar om terrorattacker mot Sverige. Utifrån den synpunkten har vi en nära och god dialog myndigheter emellan. Vi följer också det som händer i London noga för att kunna dra lärdomar därifrån”, säger Mikael Tofvesson.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?