1515
Annons

Hjälper fattiga indiska kvinnor - genom företagande

Kalpana Sankar har hjälpt miljoner kvinnor att ta sig ur fattigdomen. Och medlet är inte bidrag utan företagande.

”Kvinnor har mer disciplin och är mer villiga att lära”, menar hon.

Kalpana Sankar var med och startade Hand in Hand i Indien.
Kalpana Sankar var med och startade Hand in Hand i Indien.Foto:Banfa Jawla

När doktor Kalpana Sankar berättar om hur hon var med och grundade organisationen Hand in Hand i Indien för 15 år sedan flyger orden ur munnen. Men så krävs det en viss effektivitet för att lyckas med vad Hand in Hand lyckats med: sedan starten 2004 har man, under hennes ledarskap, skapat 2,9 miljoner jobb i Indien, vilket i sin tur förbättrat levnadsvillkoren för 15 miljoner människor.

I dagarna är hon på sitt andra Sverigebesök, för att träffa kollegerna i Sverige och medgrundaren tillika näringslivslegendaren Percy Barnevik, som ledde verkstadsjätten Asea/ABB i närmare två decennier. När hon jobbar i hemlandet Indien bär hon gärna en traditionell sari, men på plats i Sverige väljer hon i stället en klassisk kostym. Själv bor hon i Chennai i sydöstra Indien där allting en gång började.

”I början trodde ingen på mig när jag sa att Percy Barnevik ville rekrytera mig och ingen hade hört talas om Hand in Hand.”

Det var i samband med att Percy Barnevik ville starta Hand in Hands verksamhet i Indien som Kalpana Sankar, som då jobbade statligt, föreslogs som kandidat.

”Jag väntade mig att han skulle bo på ett femstjärnigt hotell, men när jag kom fram hölls första träffen i ett simpelt rum med ett bord och en säng.”

Kalpana Sankars bakgrund har förberett henne väl för den stora utmaning som jobbet innebär. Utöver studier i kvinnohistoria har hon också doktorerat i teoretisk fysik, något hon menar har gett henne ett rationellt tänkande kring finansiering.

2017 låg organisationens administrativa kostnader på 9 procent av insamlade medel, en relativt låg siffra då gränsen för de så kallade 90-konton, där Svensk insamlingskontroll ser till att medlen går till de avsedda ändamålen, ligger på 25 procent.

Kvinnor är den grupp som drabbas hårdast av fattigdom, enligt Kalpana Sankar. Därför ter det sig naturligt för Hand in Hand att satsa på kvinnorna.

”Vi använder kvinnor som en katalysator eftersom de har mer disciplin. Kvinnor är mer villiga att lära, medan män kommer sent till gruppmötena. Statistik visar globalt att kvinnor betalar av lånen i högre grad än män. Vi når familjerna genom kvinnorna.”

Självhjälpsgrupper och mikrolån är två av huvudpelarna i Hand in Hands arbete. Medan grupperna ger självförtroende och utbildar i entreprenörskap ger sedan mikrolånet medlen att förverkliga matbutiken, skrädderiet eller smyckestillverkningen.

Standardsumman, omkring 800 kronor, kan låta liten, men är i många fall tillräckligt stor för att ge ett startkapital som gör det möjligt att köpa in matvaror, tyger eller pärlor.

Totalt räknar Hand in Hand att organisationen skapat eller stärkt 3,5 miljoner jobb i bland annat Afghanistan, Indien och Zimbabwe.

Att jobba med utbildning och coachning i grupper, och att tillsammans skapa ett kollektivt system för utlån av pengar, har visat sig vara nyckeln till framgång. Men, framhåller hon, det går inte att slå ihop vilka grupper som helst. I en grupp där medlemmarnas inkomst skiljer sig för mycket, kommer de fattigare känna sig förtryckta.

Därför slår Hand in Hand enbart ihop grupper baserat på ett så kallat husindex. Den som bor i ett hem med ett sovrum blir satt i en grupp med andra som också har det. Den som inte har ett sovrum blir satt i en grupp med medlemmar som inte heller har det.

”För att lyckas starta ett företag krävs många olika delar. De flesta har dålig självkänsla och saknar självförtroende när de kommer till oss. Därför ser vi att det måste vara en integrerad metod när vi samlar dem i självhjälpsgrupperna.”

Paketet som Kalpana Sankar pratar om, där coachning är en viktig del, är just en av anledningarna till att organisationen lyckats hjälpa så många ur fattigdom.

”Vi kan inte förändra alla sociala strukturer, men vi kan åtminstone ge dem (kvinnorna längst ned) medel att leva sitt liv med värdighet och stolthet. Det är vad vi gör genom entreprenörskap. Vi kunde ha valt den enkla vägen. Vi kunde ha gett dem hönor och sagt ’tjäna pengar på de här’. Men då är det inget hårt jobb och de skulle inte vara stolta vid slutet av dagen.”

 

Avslag för vindkraftpark till havs utanför Gävle

Mark- och miljödomstolen i Östersund har gett avslag för planerna på en vindkraftpark till havs utanför Gävle.

Foto:Vattenfall/Ties van der Horst

Anledningen till att Svea Vind Offshores ansökan avvisas är att sökanden inte uppfyllt miljöbalkens krav på samråd med den som kan bli särskilt berörd av verksamheten, skriver domstolen i ett pressmeddelande.

Vindkraftparken Utposten 2 skulle byggas 15 kilometer från fastlandet till havs öster om Axmar Bruk. Konkurrenten WPD, som redan har tillstånd i vattnen med sitt projekt Storgrundet, framförde synpunkter på detta under domstolsförhandlingarna i Gävle i augusti, skriver Gävle Dagblad.

”Det finns en formell brist i och med att man inte samrått med konkurrenten som redan har tillstånd i närheten. Man borde ha samrått med ett så kallat avgränsningssamråd, men det gjorde man inte”, säger Lars-Göran Bennmarker, chefsrådman på mark- och miljödomstolen som ledde förhandlingarna, till GD.

Mark- och miljödomstolen ger WPD rätt i sin dom och då man inte godkänt miljökonsekvensbeskrivningen har domstolen inte tagit ställning till ansökans innehåll avseende antal vindkraftverk, höjd på vindkraftverken, villkor för tillståndet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera