1515
Annons

Hit går arvet efter Avicii

Tim Bergling Foundation, som startades året efter att artisten Avicii tagit sitt liv, vill att självmord ska klassas som en global hälsokris. 

”Det viktiga är att bryta stigmat, att våga prata om hur man mår och om livets upp och nedgångar”, säger Aviciis far Klas Bergling.

Tim Bergling. Till höger Globen som numera heter Avicii Arena.
Tim Bergling. Till höger Globen som numera heter Avicii Arena.Foto:TT

37.000 larm om självmordsförsök eller andra allvarliga larm om psykisk ohälsa. Det var dyster läsning när Polisen summerade fjolåret. Jämfört med året innan hade antalet larm ökat med 13.000 och jämfört med 2017 sågs en 50-procentig ökning.

Ökad psykisk ohälsa, särskilt bland unga, är inget nytt utan en skrämmande trend som tagit fart långt innan pandemin drabbade oss. Nu arbetar bland andra stiftelsen Tim Bergling Foundation för att självmord ska klassas som en global hälsokris. Stiftelsen, som Aviciis föräldrar startade efter hans självmord i april 2018, jobbar också aktivt med olika förebyggande insatser mot psykisk ohälsa bland barn, unga och unga vuxna.

Nyligen öppnade Avicii Experience, ett interaktivt museum i en av Hötorgskraporna vid Sergels torg i Stockholm dit även stiftelsens kontor flyttat. Där kommer besökarna att få en närmare inblick i Aviciis karriär, hans skapande men också i hans uppväxt.

”Museet kommer bland annat att innehålla filmer med Tim och hans medproducenter, en mix av hans musik, hans instrument och en replika av hans pojkrum samt studio i Los Angeles och mycket annat”, säger Klas Bergling.

Aviciis far Klas Bergling.
Aviciis far Klas Bergling.Foto:Joey Abrait

Bakom Avicii Experience står Pop House Entertainment Group, som startades 2014 av bland andra Björn Ulvaeus och Conni Jonsson från EQT.

”Avicii Experience blir lite som Abba-museet och kommer att ge stiftelsen Tim Bergling Foundation royaltyintäkter.”

Att stötta den ideella föreningen Mind var det första Klas Bergling och stiftelsen beslutade sig för efter starten 2019. Mind, som har en historia ända tillbaka till 1930-talet, jobbar förebyggande med stödlinjer mot psykisk ohälsa och självmord och för att minska stigmat som omger dessa frågor.

”När den Nationella Stödlinjen lades ner i december 2019 ville vi stödja Minds självmordslinje så att den kunde ta emot samtal och chattar dygnet runt alla årets dagar, vilket de genomförde redan i april 2020.”

Under fjolåret tog Minds självmordslinje, som bemannas av utbildade volontärer, emot närmare 80.000 samtal, en ökning med 37 procent från året innan.

”Trots detta resultat är trycket på Minds stödlinjer hårt och behovet av medmänskliga samtal än större. För att möta det stora behovet behöver staten stödja frivilligorganisationerna med betydligt större ekonomiskt stöd och under längre tidsperioder än vad man gör i dag,” menar Klas Bergling.

De vanligaste samtalsämnena är självmordstankar, ångest, nedstämdhet och ensamhet.

Stiftelsen stödjer även Bris satsning att kunna hålla sin chat för barn och unga öppen dygnet runt alla årets dagar.

”I augusti 2020 initierade vi aktiviteten ”For A Better Day” tillsammans med Bris, Mind och Suicide Zero.”

Avicii på scen.
Avicii på scen.Foto:TT

I december 2020 gick kampanjen ut på YouTube där unga under 25 tillfrågades vad de ville ha av en bättre dag.

”Vi fick in många svar, av vilka vi band in 1.000 svar i en bok som vi lämnade till Stefan Löfven i början av september i fjol. I år kommer vi trycka en upplaga baserat på alla nya svar vi får in. Svaren från de unga blir även riktlinjer för stiftelsens verksamhet och aktiviteter framåt.”

Bland andra engagemang som stiftelsen startar 2022 kan nämnas att bygga musikstudios på ungdomsgårdar i samarbete med Rädda Barnen, stötta FC Rosengårds tjejfotboll och ett projekt med Linnéuniversitet som heter Make Music Matter där elever i fjärde till nionde klass får skapa sin egen musik på musiklektionerna i skolan med hjälp av produktionsprogrammet Sound Trap och tillgång till tre Avicii-låtar.

”Musiktimmarna i skolan är alldeles för få trots allt gott som musik för med sig. Vi har redan närmare 400 skolor som anmält sig”.

Sist men inte minst nämner Klas Bergling Avicii Arena och det viktiga samarbetet med näringslivet där Trygg Hansa, Bauhaus och Stockholm Live tillsammans jobbar tillsammans för ungas psykiska hälsa och välmående.

”Det viktiga är att bryta stigmat, att våga prata om hur man mår och om livets upp och nedgångar”.

Kapplöpning om biokol när industrin ställer om

Bureå. Biokol kan vara lösningen som gör stål fossilfritt på riktigt. Nu pågår en kapplöpning mellan flera bolag om att vara redo när de nya stålverken tas i drift. 

Marknaden för biokol i Norden bedöms vara värd fem miljarder kronor.

Det är varmt inne i den röda tegelbyggnaden i Bureå söder om Skellefteå. Förr hade Modo ett träsliperi i lokalerna, i dag finns här, lite tillspetsat, en modern kolmila. 

”Du hettar upp veden, eller pellets i vårt fall, utan att tillföra syre. På det sättet drivs fukt och volatiler, det vill säga lättflyktiga oljor ut. I grunden är det kolmileprincipen, på modernt språk kallas det pyrolys”, säger Lars-Gunnar Almryd, vd på Envigas. 

Anläggningen Bureå producerar 5.000 ton biokol per år. Med den produktionen är Envigas stora i sin nisch. Men det är en bara en procent av det biokol som industrin väntas behöva om några år. Envigas vill i ett första steg vilja bygga en biokolsfabrik som är tio gånger så stor som den i Bureå.

”Vi sitter med den största anläggningen i vår del av världen, men den är ingenting. Om vi ska vara relevanta och möta industrins behov som den spelare vi är behöver vi sätta i gång nu”, säger Lars-Gunnar Almryd.

Som i många andra diskussioner om industri och nya satsningar i norra Sverige kommer snabbt H2 Green Steel och Hybrit på tal. Med vätgas ska Sverige bli världsledande på fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål. 

Men helt fossilfritt är inte det nya stålet. Under H2 Green Steels miljöprövning i Boden i början av juni framkom att bolaget kan bli den femte största utsläpparen av koldioxid i Sverige. Orsaken är att det kommer att behövas kolatomer i form av naturgas för att klara vissa delar av tillverkningen. 

Inte heller Hybrit, som drivs gemensamt av LKAB, SSAB och Vattenfall, vågar lova en helt fossilfri produktion. Bolaget är förteget om hur mycket koldioxid bolaget kommer att släppa ut, mängderna lär inte klarna på allvar förrän miljöansökan för Hybrits anläggning i Gällivare lämnas in. 

Det är där biokol kommer in i bilden. Med kol tillverkat av träprodukter skulle mängden koldioxidutsläpp kunna pressas ner ytterligare.

”Har du sagt att det ska vara fossilfritt krävs det något annat än fossilt kol. Även om det bara är tre procent av dagens utsläpp”, konstaterar Lars-Gunnar Almryd. 

Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.
Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.Foto:Anders Alm

Envigas är inte ensamt om att ha identifierat den här marknaden. Norska Vow Green Metals har också siktet inställt på metallurgisk industri och samarbetar redan med industrikoncernen Elkem. 

Bakom Envigas finns flera namnkunniga investerare. Joakim Karlsson, tidigare partner på Nordic Capital, är via Imran en av huvudägararna. Storägare är också investmentbolaget Concejo och bland de med en mindre ägarandel finns Karl-Johan Perssons (H&M) riskkapitalbolag Philian. 

Under våren har Envigas fört samtal med fler potentiella investerare. Målet är att få ihop en halv miljard kronor till nästa anläggning. Den nordiska marknaden bedöms vara värd fem miljarder kronor. 

Målet är att vara klar lagom till att de stora nya stålverken tas i drift under andra halvan av 2020-talet. 

”Behoven är så stora och att bygga industri tar tid. Det är så mycket som ska gå snabbt i hela värdekedjan och då måste man börja bygga så snart som möjligt. Vi måste börja nu om det ska bli något sen”, säger Lars-Gunnar Almryd. 

Under året ska bolaget bestämma var biokolsanläggningen ska placeras. Luleå är en het kandidat, men även Bergslagen och Sörmland är tänkbara alternativ. Grunden är att fabriken ska ligga nära stora kunder och att det ska finnas avsättning för den restvärme och energi som uppstår under tillverkningen. 

En annan viktig del är att anläggningen vara nära råvaran. Många branscher vill åt restprodukter från skogsbruket, som ska användas till allt från talldiesel till förpackningar, vilket kommer att bli en utmaning för Envigas och andra intressenter. 

”Man behöver tänka till strukturellt hur råvaran ska användas. Den bör användas till de mest mest förädlade produkterna först och sedan får du ut biprodukter. Är man smart tror jag det kommer finnas tillräckligt med råvara. Däremot kommer det inte att räcka om alla isolerat av varandra säger att vi ska ha si och så mycket”, säger Lars-Gunnar Almryd.

De stora ståltillverkarna är inte de enda som ser biokol som ett alternativ när utsläppen ska pressas. Även för smältverk och mindre gjuterier, som har svårt att gå över till vätgas, är biokol högintressant. Det pågår även försök med inblandningar i plast och gummi, exempelvis i bildäck. 

”Flera biltillverkare pratar inte bara om fossilfritt stål utan om att slutprodukten ska vara fossilfri. Då är det inte bara stål, utan aluminium, plaster och alla möjliga grejer där man vill byta ut kolatomer”, säger Lars-Gunnar Almryd.

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera