1515

Het fajt om första kallbadet

Om allt går enligt plan kan stockholmarna ha ett nytt kallbadhus om två år. ”Kallbadet är här för att stanna”, säger initiativtagarna som varken räds konkurrens från stadens eget initiativ eller byggnadsbyråkratiska kvarnar.

David Bonsib och Hannes Thörnhammar har skissat på ett kallbad nedanför Münchenbryggeriet i Stockholm.
David Bonsib och Hannes Thörnhammar har skissat på ett kallbad nedanför Münchenbryggeriet i Stockholm.Foto:Jesper Frisk

Hur kommer det sig att alla andra huvudstäder i Norden städer har bra, vackra kallbad, men inte Stockholm?

Den frågan ställde sig affärsutvecklaren Hannes Thörnhammar och arkitekten David Bonsib så pass många gånger att de till slut bestämde sig för att göra något åt saken själva. För ett år sedan startade de projektet Kallbadaren. 

”Det känns givet med ett kallbadhus i en stad byggd på vattnet”, säger Hannes Thörnhammar. 

Små, privata bastuföreningar finns i bland annat Tanto och Fredhäll, men inga större kallbad för allmänheten som Ribersborg i Malmö, eller Kallis i Helsingborg. 

I slutet av 1900-talet öppnade det praktfulla Strömbadet i Riddarfjärden i centrala Stockholm, men revs 1936 eftersom vattenkvalitén var för dålig. 

”Vi vill att Kallbadaren ska bli en magnet och mötesplats, både för de som kommer till Stockholm och för de som bor här. Det ska bli ett kallbad i världsklass. Därför snickrade vi också ihop en process just för det ändamålet, som hade som grund att fånga opinionen”, säger David Bonsib.

Illustration av det tänkta kallbadhuset vid Söder Mälarstrand.
Illustration av det tänkta kallbadhuset vid Söder Mälarstrand.Foto:Andrén Fogelström

Genom Facebookgruppen ”Låt oss tillsammans bygga Kallbadaren” har duon redan tidigt i processen involverad de som faktiskt ska nyttja kallbadet – Stockholmarna själva. 

I gruppen har det varit omröstning om placering, och nyligen avslutades en arkitekttävling i gruppen, där fyra arkitektbyråer fått presentera sina förslag på hur kallbadhuset kan se ut. Det vinnande förslaget kommer från byrån Andrén Fogelström. 

”Vårt projekt blir bättre av att vi har en grupp människor som har höga krav och vi ville fånga dem så tidigt som möjligt. Vi tror mycket på en transparent och demokratisk process för att det ska bli den absolut bästa lösningen för Stockholm”, säger Hannes Thörnhammar. 

”Det vi kommer jobba hårt med är den intima upplevelsen. Det ska vara en avkopplande miljö som ska vara tillgänglig för alla”, säger David Bonsib. 

Tanken i dag är att kallbadhuset ska placeras på Söder Mälarstrand. 

”Vi siktar på exakt placering enligt översiktskartan på vinnande förslaget, nedanför Münchenbryggeriet där pontonen ligger i dag.”

Hannes Thörnhammar och David Bonsib kommer att driva Kallbadaren som en kommersiell verksamhet, och bygget ska finansieras med privata medel. Intresset från både investerare och sponsorer har varit stort, hävdar de. 

Notan för Kallbadaren kommer att landa på runt 100–150 miljoner kronor, och locka mellan 250.000–300.000 personer per år. I nuläget arbetar de på en markanvisningsansökan och tanken är att sedan söka bygglov så fort som möjligt. De hyser ingen oro att projektet inte ska godkännas av politikerna, delvis för att Kallbadaren är förankrat hos medborgarna. 

”Vi har inget intresse av att hålla på med det här 20 år framåt, utan vi vill genomföra det så snabbt som möjligt,” säger David Bonsib.

Det har gjorts ansatser även i modern tid. 2007 presenterade arkitekten Thomas Sandell ”Badringen”, ett kallbadhus med tillhörande hotell. Projektet kallades skrytbygge, och möttes av så pass starka protester från privatpersoner att politikerna till slut gav badhuset kalla handen. 

I onsdags meddelade Stockholms stad att företaget Nordic Urban, som bland annat driver ett bad i Helsingfors, ska bygga ett bad- och kallbadhus vid Munkbrohamnen i Gamla stan. Det ska stå klart 2022, finansieras av Nordic Urban och kommer enligt företaget kosta runt 250 Mkr att bygga. David Bonsib och Hannes Thörnhammar välkomnar projektet som ska ligga ett stenkast från deras eget tilltänkta kallbad.

”Vi tror att konkurrensen är bra för den här processen. Stockholm behöver fler badupplevelser”, säger Hannes Thörnhammar. 

”Kallbadet är här för att stanna. Det är välgörande för medborgarna. Tid för att vara för sig själv, eller med andra om man vill det. Man märker att man mår bra av det, framför allt under vinterhalvåret. Det är ett arv som vi har i Sverige, som det finns otroligt mycket information och kunskap om”, säger David Bonsib.

Om allt går som det ska har duon planer på att ta kallbadskonceptet vidare.

”Finnarna äger associationen bastu, vi vill äga kallbad och exportera det som en svensk produkt utomlands”, säger Hannes Thörnhammar.


Innehåll från SavelendAnnons

SaveLend satsar på tillväxt efter lyckad börsnotering

Efter en rekordspäckad vår och en utomordentligt lyckad börsnotering, siktar banbrytande P2P-aktören SaveLend på fortsatt tillväxt och utökad verksamhet. 

– Krediter är på väg att bli det naturliga tredje tillgångsslaget i väldiversifierade portföljer och vi trivs bra med att leda den utvecklingen, säger Ludwig Pettersson, vd och grundare.

Kom igång med dina kreditinvesteringar 

Kreditinvesterings- och sparplattformen SaveLend har under sina sju år gått från klarhet till klarhet. 2021 års första kvartalsrapport visade en omsättningsökning på 57 procent från 2020, en trend som har fortsatt under Q2. För en dryg månad sedan avslutades därtill företagets teckningstid inför börsnoteringen och även här var resultatet långt över förväntan. 

– Intresset var enormt – vi övertecknades med över 600 procent – vilket var oerhört glädjande! Det har verkligen blivit en sporre för oss och i skrivande stund har vi fler än 2000 aktieägare. Majoriteten av andelarna ägs dock fortfarande av våra anställda på ett eller annat sätt, så vi har ett starkt operationellt ägande, säger Ludwig, som själv är största ägare även efter noteringen.

Skapar spännande synergier

Investeringsplattformen fokuserar i korthet på att ge såväl privatpersoner som företag möjlighet att investera i peer-to-peer-lån, för att därmed finansiera krediter till andra användare. Typ av investering är helt valfri och kan inkludera allt från fastighetskrediter och företagslån till konsumentkrediter och inkassoportföljer. Avkastningen kommer investerarna till godo i form av utbetald ränta. 

– Det finns många fruktsamma synergier mellan aktieägare och investerare på plattformen och de två grupperna överlappar varandra allt mer. Vi ser det som ett kvitto på att vi har en modell som verkligen fungerar.

Varför SaveLend? 

Ett förutsägbart komplement

Förutom att Ludwig är majoritetsägare efter börsnoteringen är han även en aktiv investerare på SaveLends plattform. Han är övertygad om att det rör sig om ett tryggt tillgångsslag som passar de flesta, inte minst på grund av dess låga korrelation med börsen. 

– Krediter ger ett mer förutsägbart kassaflöde och via SaveLends plattform behöver investerare inte likvidera sina tillgångar för att få ut sin kredit. Detta gör tillgångsslaget till ett värdefullt komplement till exempelvis aktier och fonder – sedan 2014 har SaveLend i genomsnitt genererat 13,82 procent ränta på investerat kapital, per år.

Varför ska du investera i krediter? 

Siktar på 25 procent organisk tillväxt

Härnäst avser SaveLend att exekvera sina finansiella mål och fortsätta sin expansion, med en målsättning på minst 25 procent organisk tillväxt per år. Siktet är inställt på att växa befintliga marknader och att därtill realisera sin förvärvsagenda. 

– Vi letar efter såväl rena kundstockar som kan lyftas in i vår tekniska plattform och på så vis höja marginalen, som komplement till befintlig verksamhet, såsom nya kredittyper och ett bredare erbjudande. Det är en mycket spännande utveckling, avslutar Ludwig. 

Få svar på dina frågor 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?